Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Akutsnitt är som att bli diskad på mållinjen i OS...

Skrivet av Nina
man har kämpat för att ta sig dit, men sedan fick man inte vara med...Och jag mår fortfarande uselt efter mitt senaste akutsnitt. De räddade mitt barn, men dödade mig inombords.
Svar på tråden: Akutsnitt är som att bli diskad på mållinjen i OS...

Jag snittades i mars...

Skrivet av  k
och nu börjar jag känna mej som en bra människa igen, min mage gör inte så ont, men min själ har inte läkt, jag mår dåligt ännu, och det är för att min känsla till mitt barn har kommit pö om pö, jag fick ju inte se han förrns efter tre timmar därför känns det som skit ibland, jag har så dåligt samvete för att det tog dagar innan riktiga känslan kom. jag har fött mina andra barn vaginalt,men detta barn skulle ha dött om inte jag blev akutsnittad, så jag är jättelycklig över att han lever, du kommer att må bättre med tiden, det kommer, det är ju som att föda två ggr när man som du beskriver hur du haft det, det är starkt gjort!!! snart mår du bättre, det är tillåtet att må dåligt ett tag!lycka till!!
 

Hade känslor liknande dina....

Skrivet av  Neaten
....men nu har det gått drygt ett år sedan mitt senaste akutsnitt och jag känner mig återställd, även mentalt!

Är det nyligen du snittades?
Och du har om jag tolkar dina få ord rätt blivit akutsnittad förrut?

Min mailadress står i min inforuta, skriv om du vill, jag orkar läsa, vet att man behöver bearbeta det man gått igenom!

 

fattar inte

Skrivet av  ok trots akut snitt
hej jag har själv gjort ett akut snitt och fattar ingenting när andra skriver att det känns hemskt, det kanske beror på att jag inte hade några förväntningar innan, på själva förlossningen.jag var bara så underbart glad att få ett friskt barn.Eller kanske beror det på operations personalen ? själv blir jag arg när folk tycker synd om mig som inte fått haft en normal förlossning och som tror att alla skulle ha svårare att knyta an sitt barn bara för att den kommit ut "fel" väg.
själv tror jag att det är många o-snittade som också mår dåligt över att nånting inte blev som dom tänkt sig under förlossningen. Till min fråga,vad är det som känns hemskt? går det att peka ut en specifik sak eller är det hela situationen ? var du sövd eller?
 

var också ok efter mitt första akutsnitt...

Skrivet av  Neaten
...tyckte det var en alltigenom _underbar_ upplevelse och kände dagen efter att jag skulle vilja vara med om detta underbara att få en baby om och om igen, hur spelade väl ingen roll?
Det hade blivit akutsnitt efter några timmars värkarbete dels pga primär värksvaghet samt att babyns hjärtljud plötsligt blev mycket dåliga. Fick vara vaken och det kändes som om allt var under kontroll.

När mitt andra barn skulle födas blev jag hemskickad efter ett tag för värkarna avtog, hemma bara grät jag sjuk av oro för att babyn inte var under kontroll, jag hade ju inte känt av mitt första barns försämrade hjärtvärksamhet... åker till BB igen, är öppen 8 cm, men det är dålig progress och det beslutas att babyn skall ut med klocka, som lossnar, och man försöker med tång, vilket inte heller lyckas...
Då blev jag sövd och babyn förlöst med kejsarsnitt. Jag hade då varit vaken i nästan två dygn.
Mitt enda önskemål inför förlossningen var att beslut om eventuellt kejsarsnitt skulle tas i god tid (står i journalen)

Så jag har fått smaka på hur olika akutsnitt kan vara.
 

En liten förklaring...

Skrivet av  Nina
Akutsnitt första barnet, bedövningen tog för högt, jag fick problem med andning och hamnade på uppvak i 5 timmar utan barn. Andra barnet vaginalt (på julafton, vilken saga) inga klagomål. Tredje barnet akutsnitt i v33+3 pga grav.tox, EDAn hade inte tagit så jag kände när de höll på i magen och fick tvärsövas på OPbordet. Somnade och tänkte att jävligare än så här kan det inte bli... hamnade på uppvak, barnet på prematuravd. Fick inte träffa honom på hela natten, sur barnmorska som jag skrivit och klagat på. Nästa morgon kom läkare och berättade att sonen hade ett hjärtfel och skulle flygas till från Umeå till Lund en timma senare, då hade jag ännu inte träffat honom. Hann bara hålla honom en kort stund innan han for. Först på tredje dagen efter snittet fick jag åka efter, reguljärt med byte på Arlanda. Sonen var alltså tre dygn innan jag fick lägga honom till bröstat.
Mina snitt har alltså varit mardrömsförlossningar rent psykiskt, men läkningen i snittet har väl inte varit några större problem. Jag blir däremot less på en del som tror att snitt är helt smärtfritt och utan komplikationer. Självklart är jag lycklig över mina barn, men för mig är snitt den näst bästa metoden. Istället för att tjata ihjäl mina vänner, spyr jag min galla här istället. Kramar från en trots allt lycklig mamma!
 

jag tror jag förstår

Skrivet av  lite klokare
Att ni har mått dåligt beror inte på snittet i sej, utan på att det blivit komplikationer runt omkring?
själv fick jag ett snitt efter två dygn med konstgjorda värkar som vägrade uppna mig mera än 8cm.
jag hade då snittet gjordes, inga värkar alls plus att både barnet och jag mådde bra.när jag väl låg utvilad på operationsbordet tog det 5minuter innan jag direkt fick honom på bröstet.sedan tog det väl en timma innan vi återförenades på uppvaket.Jag förstår ju att era förlossnings upplevelser varit helt annurlunda .fast ingen förlossning verkar vara den andra lik vare sig man blir snittad eller ej.vad är skillnaden på akut och katastrof snitt?
 

akut kontra katastof snitt

Skrivet av  L
ett katastrof- eller ett urakut som man säger på en del kliniker det är alltså samma sak -
Där har man en max gräns på att det får ta 5 minuter för personalen att få ut babyn, från det att larmet går.
Gissa om det går undan...man hinner alltså söva mamman också inräknat i den tiden!
Mitt katastofsnitt tog 3 minuter från att larm gick, det var alltså en helt vanlig förlossningen då det gick snett.

Ett akutsnitt kan vara mer eller mindre bråttom, allt som inte är planerat till snitt under själva graviditeten, räknas till akut.
I bland har man inte heller här tid att lägga ryggbedövning, utan måste söva (går fortare).
Mitt snitt nr 2, som egentligen skulle bli ett planerat blev ett akut, men det var ingen större stress denna gång utan jag var vaken och det var faktiskt riktigt trevligt!

Hoppas jag inte rört till det mer för dig!
 

INTE RÖRIGT

Skrivet av  mycket klokare
tack för förklaringen.med andra ord har jag när jag fick reda på att det skulle bli ett snitt dagen innan ,gått igenom ett akut snitt !
 

Jepp, det har du

Skrivet av  L
säkert står det i dian journaler akutsnitt?

Hoppas det gick bra för er!
 

inte så enkelt...

Skrivet av  Nina
Var livrädd för snitt innan första barnet, och det har ju inte precis blivit bättre. Ville egentligen gärna ha att fjärde barn om några år, men har nu svårt att tänka mig det pga snitt då också. Att vara nöjd med de barn man har är inte en tröstande tanke om man egentligen önskade fler.
 

Du får tänka på att "målet" var ditt barn.

Skrivet av  pia*
Du blir ALDRIG mindre mamma pga hur du föder fram ditt barn.
Du blir ALDRIG mindre kvinna för att du har blivit snittad.
Ditt barn blir ALDRIG mindre underbar för att du snittades.
Du kommer ALDRIG bli mindre hyllad och älskad.

Jag förstår mycket väl att du är ledsen och besviken. Och det är känslor som är jobbiga och tar tid att komma över.
Men, lilla vän, Ditt barn lever. DU lever och ingenting borde skugga det. Och med tiden kommer du också lägga din förlossning bakom dig.
*kramar*
 

Kunde inte sagt det bättre själv!

Skrivet av  Lilla Pu
Precis så känner jag efter mitt akutsnitt.
 

Artiklar från Familjeliv