Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Efter kejsarsnitt...

Skrivet av Jenny
Har fött två barn men denna tredje gång ser det ut att bli snitt pga onormal bjudning (huvudet på sned). Känns inte så kul, tycker jag, som sen ska hem och ta hand om mina två andra barn också... Hur mår man egentligen efter kejsarsnitt? Hur länge är man "handikappad". Tycker också att det verkar som om man har en stor slapp mage kvar mycket längre än efter en vanlig förlossning, stämmer det? Blir man sig själv igen till slut eller? Kort sagt; vad väntar efter att operationen är utförd?
Svar på tråden: Efter kejsarsnitt...

nu har ju jag inga barn sedan innan

Skrivet av  Ylva med Tyra 040426
men jag tyckte att jag blev återställd snabbt. Förutom att jag inte lyfte nåt tyngre än bebisen på en månad så kunde jag göra allt när vi kom hem från sjukhuset. Vi stannade två nätter. Dagen efter var vi ute på promenad med vagnen. Det gick bra att handla och så om man tänkte till lite och inte packade kassen full utan packade sak för sak i vagnen. Men nu är det ju mycket annat man behöver göra med tre barn förstås.

Jag kände mig aldrig handikappad, förutom att jag inte fick lyfta då. Men jag hade inga problem med att gå på toa, resa mig, sitta, ligga, gå o.s.v. Hade inte heller nån "stor slapp mage" efteråt, men det kanske berodde på att det var mitt första barn?
Jag har lite bilder på Tyras hemsida av snittet (operationen) och även på ärret och min mage efteråt. Adress finns i mitt info.

 

Håller med Ylva med Tyra ovan

Skrivet av  Sophie med Lucas 030317
Har i princip samma erfarenhet som henne. Inga problem alls alltså! Men å andra sidan hade jag inga andra barn hemma som väntade. Men så länge de inte förväntas bäras hela tiden också så tror jag inte det blir några problem. Sök gärna på "Lucas" härinne. Jag har skivit massor om mitt snitt.
 

Jag

Skrivet av  Eva m. Oskar
mådde pyton första dygnet, hadde välldigt ont. Sen så blev det bättre. Men jag hadde nog ont i en 3 veckor efter snittet. Men första veckan var värst.
Ang slapp mage så tror jag att det är olika. Min mage försvan nästan på en gång, nu är det två månader sedan och den är nästan platt och inte särskilt slapp.
 

svar

Skrivet av  snittad mamma
Här kommer ett ärligt svar.
Vill först säga att jag blev enormt besviken när man sa att de skulle snitta mig. För jag hade varit länge på förlossningen och kämpat och allt gick så (onödigt) fort.
Så för mig blev det en enorm besvikelse att bli snittad plus att jag blev enormt besviken över att pappan inte fick stanna på BB och hjälpa mig då jag faktist hade behövt honom som mest! Därför upplevde jag nog allt kring snittet så negativt man bara kan göra - tyvärr.
Första dygnet var värken i axlarna(!) värst. Fick både piller och sprutor för att lindra smärtan. Det gjorde riktigt ont. Värken i axlarna berodde tydligen på att de kommit åt något (helt normalt) när de sög rent magen innan de sydde ihop magen. (Kan det ha varit diafragman?)
Sen upplevde jag det jobbigt att inte kunna ta hand om mitt barn så som jag ville eftersom jag var väldigt orörlig ett par dagar, pga av smärta vid ärret.
Ang magen så fick jag som ett hängade hudväck nedanför snittet, men det är inte så mycket och nog bara jag själv som noterar egentligen.
Jag måste säga att jag nästa alltid hör positiva erfarenheter när det gäller snitt - speciellt då de är planerade! Man har hunnit öfrbereda sig mentalt då.
Jag önskar dig lycka till.
 

Jag hade redan barn när jag snittades

Skrivet av  Lo
Hej!

Jag förstår dina funderingar och kan berätta lite om mina erfarenheter. Jag hade en 2 1/2 åring som jag fött vaginalt, det var en mycket svår förlossning som jag var inte fysiskt återställd på månade efterr. Denna gång beslutades det i ett tidigt stadium av graviditeten att det skulle bli ett planerat kejsarsnitt. Eftersom mina erfarenheter om tiden efter en förlossning så var jag beredd på att det skulle vara en låång återhämtningstid efter ett kejsarsnitt som faktiskt är en stor bukoperation.

Men det blev inte så! Vi åkte hem efter två nätter och jag kunde i stort sätt röra mig obehindrat. Första veckan åt jag Alvedon kombinerat med Voltaren, vilket jag successivt trappade ned. Jag bar inte tyngre än bebisen de första 4-6 veckorna. Umgänget med min stora dotter gick jättebra, vi kunde sitta på golvet och bygga lego bara efter några dagar. I övrigt så fick hon själv klättra upp i matstolen och vagnen. Jag är uppriktigt förvånad att man överhuvud taget kunde må så bra! Och någon hängmage har det inte blivit, jag upplevde att magen drog ihop sig betydligt fortare än efter min första förlossning.

Hoppas att du får en lika positiv upplevelse av snittet och tiden efter som jag.

Lycka till!

Kram
 

Åh...

Skrivet av   Bf 6/4
vad jag är glad att jag hittade hit och fick läsa om era erfarenheter! Jag tror inte jag orkar med en vanlig förlossning igen trots att det gått 6 år sedan så har jag inte kommit över den...trodde bebisen skulle dö (för att ta det mkt kort: hjärtljud, klipp, sugklocka)
 

Artiklar från Familjeliv