Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

så många som skrämde mig

Skrivet av silvie&Maya
ang kejsarsnittet, innan jag skulle göra det, hur ont det skulle göra, värre än en vaginal förlossning, hur handikappad jag skulle känna mig flera veckor!!! ( skitsnack) jag kan rabbla upp en hel lista med varningar jag fått- Ok det var juh inte helt smärtfritt, visst hade jag ont första natten och kunde inte resa mig utan hjälp första natten, men det var inte såååå farligt. Jag bara satt och tänkte tillbaka på det idag. Vilken fin upplevelse det var...Jag blev så bra omhändartagen, alla var så treevliga , hjälpsama och försökte få mig och slappan av och verkligen lyckades med det. Jag var mycket nervös innan, men nu har det gått snart en månad sen min dotter föddes med planerat snitt.Och jag är glad att det blev en sådan fin upplevelse trots allt och att jag fick göra det valet och välja snitt.. kram på er
Svar på tråden: så många som skrämde mig

Samma här!

Skrivet av  Ango - 3 snitt
Oj, jag trodde (och förväntade mig) att det skulle vara en riktigt blodig historia där jag skulle ligga mer eller mindre orörlig i minst 1 vecka, oförmögen att ta hand om både mig och bebisen.
Det blev raka motsatsen...vid alla 3 snitten!
Det senaste snittet blev ändå en komplicerad historia och läkaren varnade mig för att jag skulle känna mig dålig i några dagar (och ha väldigt ont).
När hon träffade mig dagen efter i korridoren tyckte hon att jag såg oförskämt pigg ut med tanke på hur hon behandlat mig på operationsbordet *ler*.

Mina snitt har varit bra upplevelser och jag tror inte att vaginala förlossningar skulle varit lika positiva!

Kramisar
 

Exakt!

Skrivet av  Sophie med Lucas 030317
Det är just därför jag skriver så ofta om mitt snitt här på sidan. Känner att det måste finnas någon balans i kejsarsnittdebatten. De flesta stackars tjejer som ska föda med snitt blir ju fullständigt vettskrämda av både press och andra förståsigpåare, därför tycker jag att vi som har upplevt fina snitt måste "ge igen" lite. Sen är det självklart att de som tyckte snitt var jobbigt/smärtsamt också ska berätta om sina upplevelser. Snitt är ju, liksom vaginala förlossningar, väldigt individuellt. Pratade förresten med en kompis som fick barn i onsdags (vaginalt). Hon har uront efter ha blivit sydd en hel del och kan knappt sitta. Hade svårt att ta hand om barnet själv de första dagarna, sambon fick hjälpa till jättemycket. Med andra ord, mycket mer medtagen och handikappad än jag var efter mitt planerade snitt.
 

Håller med.

Skrivet av  Anna med Jesper
Det blev akut snitt för min del. Blev igångsatt pga. havandeskapsförgiftning. Låg i 2 dygn med pinvärkar. Sedan ¨var jag öppen 8 cm då blev det snitt iaf. Men skulle det hända nått nästa gravidtet så vill jag ha snitt på en gång. När jag vaknade harde jag ju ont men då hade man ju iaf den lilla att se på, så då kände jag inte smärtan på samma sätt.
Ville åka hem från bb 2:a dagen men fick inte, De ville ha kvar mig ett dygn till men jag kännde mig okej.

Kram Anna
 

precis!!!

Skrivet av  snitt-anna
jag har också mått superbra efter mitt snitt. Inte ont, inga komplikationer och själva upplevelsen var så fin. BÅde för mig och pappan.
Undrar varför man får höra så mycket skrämselpropaganda.
anna
 

Kanske för att var förberedd på det värsta?

Skrivet av  Nissa, Rebecka dec02 + son 28/9
Om man förväntar sig det värsta, och det inte blir så hemskt, måste det ju kännas bättre än om alla talat om hur bra allt ska gå ocj det inte gör det?
 

Kanske det inte går...?

Skrivet av  stina
Jag tror inte man SKA förbereda sig på det värsta, för då blir man i dåligt psykiskt skick när man ska föda. Jag tror man behöver höra många som det gått bra för. OM nåt händer, "tar" man inte det bättre för att man varit rädd för det innan. Man får ta det NÄR och OM det sker och i så fall ta emot det stöd man får då. Hur mycket tid har vi inte ägnat i våra liv åt att oroa oss för sånt som aldrig skedde? Och hur mycket hemskt har skett, som vi hade kunnat hantera bättre bara för att vi katastroftänkte före? Mitt liv har visat mig, att det inte går att föreställa sig vad som sker framåt, det jag trodde blev aldrig precis så... Mycket sorg som jag inte visste innan, men inte varit hjälpt av att veta innan heller.

Jag ska snittas snart (för 3:e gången) och så många härinne har peppat mig i positiva ordalag, så jag beslutat att jag ska våga vara vaken trots allt. Jag har valt att ta till mig majoritetens ord och inte minoritetens. Garantier ger livet oss inte... men positiva ord stärker. Smärta och sorg och skräck får man försöka att inte ta i förskott... om det går...
 

Vi är alla olika, men jag...

Skrivet av  Nissa, Rebecka dec02 + Manfred 28/9
... tillhör dem som vill veta om de risker som finns förknippade med olika behandlingar innan jag genomgår dem. Om jag t.ex. inte vetat om att det är vanligt med blodtrycksfall hade jag nog trott att jag höll på att dö!

Att veta om riskerna är för mig inte samma sak som att man ska oroa sig i förväg. (För vem tjänar på att oroa sig i onödan?) Jag har fått mycket stöd, peppning och information från t.ex. denna sida, men om jag valt att inte ta till mig även den negativa informationen, hade upplevelsen av mitt snitt blivit ännu sämre är jag övertygad om. Nu insåg jag bara att jag nog tyvärr drabbats av de flesta biverkningar man kan få utan att det är något direkt fel.

Skräckhistorier är inget någon har glädje av, men att veta om riskerna och vad som KAN hända tycker jag inte är fel att informera om. Givetvis ska man också ta upp att allt kan gå strålande bra. Och givetvis gäller detta såväl vaginal förlossning som kejsarsnitt.
 

Jag vill också få info

Skrivet av  stina
jag förstår vad du menar, för jag vill också veta så mycket som möjligt före, som om man har bättre kontroll då... men det innebär inte att jag vill vara inställd på det värsta, så blir det lättare om det blir bättre! Om jag känner till blodtrycksfall som du skriver, så vet jag att det kan ske o vad narkospersonal gör då, men jag kan få hopp om att det upplevs positivt i alla fall om många beskriver det som en positiv upplevelse. Vi är ju olika som du skriver...
 

Kan bara hålla med

Skrivet av  Tia
gjorde akut kejsarsnitt för fyra veckor sen och det var en underbar upplevelse (hade turen att värkarbetet knappt hade börjat när beslut togs om kejsarsnitt). Allting har gått jättebra men på många sätt är jag glad för att det blev akutsnitt då jag slapp höra all skrämselpropaganda innan. Om någon ändå MÅSTE göra kejsarsnitt pga sätesbjudning el. dyl. så är det ju helt onödigt att tala om alla risker för den personen. Snittet måste ändå genomföras och det är ju inte så kul att gå runt och vara nervös i flera dagar/veckor innan.
 

vaginal - skrämsel

Skrivet av  Aldrig mer ...
Jag tycker att jag blev mest skrämd angående en vaginal förlossning, min mamma är snittad och har då inte skrämt mig angående detta. Nu blev det ju snitt för mig med (se nedan "Akutsnitt - Planerat snitt") att jag mådde så dåligt berodde nog på allt som hänt innan. Dessutom har jag hög smärttröskel (enligt personalen), åt nästan inget smärtstillande efter operationen förutom några alvedon (kanske dumt, hade kanske mått bättre med liter starkare doningar). När jag väl kom hem så fungerade allt jättebra. Men jag blir ändå avundsjuk när jag hör om alla som fött vaginalt och sen bara kunnat gå upp och duscha och vara som vanligt. När jag hasade fram i korridoren på bb med min gåvagn och andra studsade fram, det kändes surt. Men som sagt, jag vet inte hur jag ska göra nästa gång, vill inte ha samma upplevelse igen. Så om jag får ett planerat snitt, så blir det nog så.
 

Tvärs om för mig!

Skrivet av  Nissa, Rebecka dec02 + son 28/9
På mig känns det som om all "skrämselpropaganda" stämmer in. Snittet var en gräslig upplevelse och det tog ca 4 dagar innan jag kunde sätta mig upp själv i sängen. Och eftersom jag inte kunde ligga i sängen och amma, blev det en hel del ringande på klockan för att få hjälp att ta mig upp... Speciellt jobbigt var det "vargadygnet" när man ammar med 1-2 timmars mellanrum. Till slut bad jag personalen att de skulle tilläggsmata så att jag skulle få sova i alla fall 2 timmar i sträck.

Vid min vaginala förlossning var jag inte ens i närheten av lika handikappad och hade inte alls så ont. Så uppenbarligfen är det olika. Jag är glad fördin skull att allt känns bra, för jag vet hur nervös du var.
 

Kan bara hålla med.

Skrivet av  Therese med 4
Snittet var en underbar upplevelse!! Är riktigt lycklig över att jag en enda gång fått uppleva en så positiv och fin födelse av ett av mina barn.
 

Samma för mig

Skrivet av  Ylva med Tyra 040426
håller med dig helt.
 

Tycker båda alternativen är lika läskiga

Skrivet av  stina
då man nästan alltid får höra de värsta berättelserna om de längsta förlossningarna och där mamman spruckit offantligt mycket... Tyvärr är det ju sällan så att man får välja att snittas. I mitt fall var det pga sätesbjudning. Kommer ihåg själva operationen som en otroligt vacker och harmonisk händelse men sedan, det som följde var allt anat än härligt. De första tre dagarna kunde jag inte ta hand om sonen. De första två veckorna hade jag problem att vända mig själv i sängen. Första månaden hade jag ont när jag var ute och promenerade. Snittet läkte fint, ja visst men känselbortfall har jag fortfarande. Sedan är de tju trots allt så att om man ställt in sig på att få massa barn så kanske den drömmen slås i spillror. Nu lever jag med ovissheten om hur fint livmodern läkt, hur tjock livmodervägg jag har osv. Vågar jag bli gravid fler gånger? Vet inte faktiskt... Sånt är lätt att glömma när man som förstagångsgravid vägrar föda normalt för man hört så många skräckisar om hur hemskt det är. Får jag välja nästa gång, om det nu blir en nästa gång, så ska jag till varje pris försöka föda normalt om det går.
 

juh det är klart

Skrivet av  silvie &Maya
alla upplever det kanske inte som jag gjorde, med mitt inlägg hoppas jag att blivande mammor som ska bli snittade oavsett vilken orsak inte ska vara rädda..För att jag personligen var livrädd när dom körde in mig på operations salen, rädd för sprutan i ryggen, ,kände starkt obehag inför katetern, var så orolig att jag skulle få panikkänslor av att ligga där vaken och veta att dom skär i mig osv osv.. men inget av det upplevde jag, mycket tack vare duktig personal som verkligen kan få en att slappna av, sen föreställde jag det värsta framför mig för jag var dum och lyssnade på andra.
 

TVÅ stina???

Skrivet av  stina
Detta inlägg är inte mitt. Mitt nick är stina m gemener, vem är denna stina? Menar du Stina? JAG har gjort inlägg ovan, som kommentar till Nissa... det här blir klurigt för andra, för vi två är helt olika!
 

förlåt Stina

Skrivet av  Stina
jag missade stort S i början. Håller med om att de tär lätt att bli förvirrad. Vi är en mängd Stinor här inne. Har funderat på att byta nick men har ju varit här så länge som Stina. Finns dessutom en som valt Stina2 också...
 

Skönt att höra! Hoppas att jag..

Skrivet av  Amy snitt 14/10
får en lika fin upplevelse som du och en del andra här har av sina snitt! Jag ska snittas i övermorgon och är ganska nervös. Men jag hade en hemsk vaginal (sfinkter ruptur mm) förlossning 2001 så jag är samtidigt väldigt nöjd över att ha beviljats planerat snitt denna gång. Men ooo så nervös ändå så därför var ditt inlägg skönt att läsa - tack!
 

Åh....

Skrivet av  Mysen snitt 16/12 (eg bf 24/12)
Så skönt att höra. Har ju precis som du blivit uppskrämd av att det ska göra så ont och hört en mängd olika komplikationer som man kan råka ut för. Nu känner jag mej mycket lugnare inför mitt snitt!
 

Artiklar från Familjeliv