Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Snälla, behöver råd om ev igångsättning

Skrivet av Smulan
För knappt två år sedan föddes vår son med katastrofsnitt på grund av att hans hjärta i princip stannade. Allt gick bra i slutändan och han hämtade sig snabbt.

Förlossningen var dock ganska mardrömslik och jag trodde inte barnet skulle leva då jag vaknade upp efter narkosen. Nu är jag gravid igen och har gått på sk Aurorasamtal. Tyvärr går det inte att säga varför min förra förlossning gick som den gjorde. Men jag och läkaren som jag träffat bestämde oss ändå för en vaginal förlossning. Hon var dock negativ till att jag skulle gå över tiden (min son föddes 8 dagar efter bf) och skrev i journalen att jag skulle sättas igång om det var möjligt i vecka 40+0.

Nu har gått två dagar över tiden och jag gjorde därför ett ul och ett ctg idag. Allt ser bra ut men livmodertappen är inte alls mogen och det går inte att sätta igång förlossningen eftersom jag är snittad tidigare.

Tyvärr träffade jag en annan läkare idag och jag kände att han helt lade över ansvaret på mig, "hur ville jag göra"? Vänta en vecka och förhoppningsvis sätter förlossningen igång av sig själv? Eller ta det säkra före det osäkra och snitta så snart som möjligt? Eller sätta igång förlossningen om en vecka om livmodertappen är mogen då?

Jag sa att det viktigaste för mig är att det inte blir ett akutsnitt igen och att jag vill göra det som är bäst för barnet men han kunde inte råda mig till något. Att vänta är en risk, igångsättning en annan och kejsarsnitt är väl alltid en viss risk...

Snälla, ge mig några råd. Ska jag härda ut en vecka till och hoppas att förlossningen startar av sig själv innan dess/kan sättas igång då?

Jättetack på förhand!

(Detta inlägg finns även under förlossning.)
Svar
Hade valt kejsarsnitt utan att tveka!
Med tanke på vad du har i bagaget och att du genom att välja planerat snitt garanterat undviker akut/katastrofsnitt. Ett planerat snitt går mycket lugnt till och du är med hela tiden. Och nu verkar det ju som om läkarna mer och mer börjar säga att riskerna för barnet faktiskt är mindre än vid än vaginal förlossning. Som sagt, för mig vore det ett enkelt val. Lycka till!
Skrivet av  Sophie med Lucas 030317
Kan bara instämma!
Vill också råda dig att välja ett planerat snitt den här gången. Det talas allt oftare nu om att riskerna för barnet är färre vid planerat snitt än vaginal förlossning. Fick själv höra det av personalen efter mitt andra planerade snitt också.

Risken för ännu ett akut/katastrofsnitt utesluts ju med ett planerat. Att sätta igång en redan snittad livmoder till att dra sig samman rekommenderas ju inte. Då kan krafterna bli för stora för det snittade området med ruptur som följd. Då blir det grymt urakut!

Har själv två planerade snitt bakom mig och det var fina upplevelser för både mig och min man. Barnen mådde prima båda två med apgar 9-10-10.

Hoppas det löser sig för dig på bästa sätt!
*Håller tummarna, lycka till*
Skrivet av  Tea m Tös 0211 & Påg 0312
mindre risker med snitt - på vilket sätt?
Hej,
läste i ditt inlägg att du hört från sjukvården att det är mindre risker för barnet vid planerat snitt än vid vaginal förlossn. Vore jättetacksam om du vill utveckla det lite om du kan? Jag ska ev snittas pga förlossningsskräck eller försöka genomföra en vaginal förlossn - står i valet och kvalet.

Tack på förhand!
Skrivet av  vilsen
Hejsan!
Jo, de menade att komplikationer i samband med planerade snitt i stort sett är obefintliga för barnet.

Under vaginala förlossningar är risken högre för komplikationer som t ex att barnet fastnar, ligger i fel läge, får syrebrist och behöver komma ut fort. Kanske slutar det med sugklocka, akut snitt och medtaget barn i svårare fall osv.

De allra flesta vaginala förlossningar går säkert jättebra för både mor och barn men riskerna för komplikationer anses högre än vid planerade snitt.

En komplikation vid planerat snitt är att barnet inte blir stressat på samma sätt som när det får kämpa sig ut vaginalt. Det sägs kunna påverka andningen så att de behöver lite hjälp att komma i gång. Har själv inte stött på någon som råkat ut för det.

Lite lustig sak som jag och många med mig upplevt är att innan man gör planerat snitt får man en hel del "skrämselinfo". Sedan när man väl gjort snittet får man på BB höra att det i princip är riskfritt och att planerade snitt-mammor är de som hämtar sig snabbast?!

Undrar lite om propagandan för vaginala förlossningar mot snitt som finns inom vården egentligen handlar om statistik och/eller pengar?! Bara en liten tanke...

Hoppas du blev mindre vilsen nu!
Skrivet av  Tea m Tös 0211 & Påg 0312
vill bara säga att min dotter fick tungt
att andas pga att hon hann svälja fostervatten innan de fick ut henne. Så hon fick ligga på neo ett par dagar. Men detta kan vog hända vid en vaginal förlossning också.
Skrivet av  s
Kejsarsnitt utan att tveka
Min äldsta dotter föddes med akutsnitt, 21 dagar över tiden efter en misslyckad igångsättning. Hon mådde inte helt bra när beslut om snitt fattades och värkarbetet hade helt och hållet stannat av (känns det igen?). Jag hade hållit på i två dygn utan att lyckas få ut henne.

Denna gång blev det ett planerat snitt, 15 dagar efter B/F. Jag gick också på Aurorasamtal och vi kom fram till att jag INTE skulle sättas igång men att jag skulle försöka vaginalt. Jag var livrädd för akutsnitt men hade fått för mig att jag måste vara "duktig". När jag gått 12 dagar över tiden mådde jag riktigt dåligt (fysiskt) och gick till barnmorskan som konstaterade att bebisen inte sjunkit ner i bäckenet och att min livmodertapp var opåverkad och att jag inte öppnat mig. Ett snabbt ultraljud visade att bebisen vägde över fyra kilo. Jag fick remiss till Danderyd där en läkare konstaterade att jag inte öppnat mig alls, livmodertappen var opåverkad och bebisen låg högt upp och inte trängt ner i bäckenet. Den läkaren sa direkt att jag skulle snittas, hon sa att det förmodligen skulle sluta i akutsnitt även denna gång om jag försökte. Jag fick inskrivningstiden medan jag var där och läkaren bokade operationssal medan de tog en CTG-kurva.

Det behöver inte bli likadant för dig, men det låter ju onekligen som om det skulle kunna bli så och nu när jag har ett akutsnitt och ett planerat snitt i bagaget kan jag bara säga att ett planerat snitt är klart mycket lindrigare. Som natt och dag faktiskt. Både mentalt och fysiskt. Och det var otroligt skönt att slippa gå in i ett förlossningsarbete och vara rädd för att det ändå bara skulle sluta med akutsnitt.

Jag skulle, om jag var du, be om ett snitt ganska omgående och strunta i att vänta på att det antingen startar av sig självt eller att du blir igångsatt.

Lycka till, vad du än bestämmer dig för.
Skrivet av  Anna K med Flipp & Vendela
Jättetack!
Jag mådde verkligen dåligt igår och det kändes så otroligt skönt att få så snabb och bra feed-back. Jag har hela tiden siktat in mig på en vaginal förlossning men känner nog att jag faktiskt inte orkar genomföra det som situationen har blivit.

Efter mycket om och men har jag fått en läkartid på torsdag och jag kommer göra allt i min makt för att få en tid för ett planerat snitt då. Jag kände ett stort förtroende för den här läkaren förra gången vi träffades och hoppas att hon kommer att lyssna även den här gången.

Jag kommer tillbaka och skriver hur det går.

Jättekram till er alla!
Skrivet av  Smulan
snitt
jag hade valt kejsarsnitt. Rekommenderar inte en igångsättning efter snitt. Jag blev igångsatt när jag fick Jakob och är snittad innan med Felicia. Det blev akutsnitt även denna gånen och då såg man att livmodern var nära att brista. Så jag hade helt klart valt snitt så snabbt som möjligt om jag var du. Lycka till!

Kram
Skrivet av  zahra m Felicia 7/7-00 Jakob 22/1-04