Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Besviken...

Skrivet av Ledsen o besviken
Känner mig så oerhört besviken över hur min graviditet o förlossning blev. Har legat största delen av graviditeten o var inlagd de sista veckorna. Förlossningen slutade med katastrofsnitt.
Känns som att jag blivit snuvad på hela upplevelsen med att vänta o föda barn.
Känns som att jag skulle vilja bli gravid igen så fort som möjligt för att få uppleva det jag missade denna gång.
Är det någon mer som har kännt så?
Svar på tråden: Besviken...

Jag hade likadana känslor

Skrivet av  Arjana
Jag födde en pojke med planerad snitt men ändå kände jag likadant som du; någon hade stulit min graviditet och förlossningen och jag hade tvungstankar att bli gravid så fort som möjligt att kunna "rätta till" förlurad förlossning, så jag tror att det tillhör till saken.

Jag kan bara rekommendera dig Kejsarsnittsboken. Där hittar du alla känslor som känns just nu konstiga, fastan de inte kanske är så konstiga alls. Det är jätte bra bok och du kommer att märka att du inte är ensam, vi är många!
 

Tack...

Skrivet av  Ledsen o besviken
Tack för ditt svar. Skönt att veta att man inte är ensam. Jag har kejsarsnittsboken hemma och försöker att läsa lite i den när jag har tid. Tid är ju något man inte har så gott om som nybliven förälder, men jag ska ta mig tid till det.

Tack än en gång
 

Kejsarsnittsboken är jättebra!

Skrivet av  Therese med Sigrid -01 och Hugo -03
Läste den flera gånger innan mitt planerade (andra) snitt.
 

Jajamensan och det är inte

Skrivet av  Therese med Sigrid -01 och Hugo -03
roligt men man kommer igenom det!
Jag skulle inte ha fler barn alls efter min gräsliga graviditet o fruktansvärda förlossning (bestämde jag mig för då)...som tur väl är ändrade jag mig och fick en lillebror 2 år o 2 månader efter första barnet. Det var tätt mellan barnen för mig eftersom jag hade tänkt mig 4-5 år från början...

Med facit i hand var det just som du sa, jag jagade en bättre upplevelse o det var bästa medicinen för mig/oss. Nu sörjer jag inte min första upplevelse längre utan ser den som en erfarenhet som jag lärt mig mkt av, men gudarna ska veta att det inte känndes så då... Jag gick hos en psykolog ett par gånger och ältade o tjatade o ältade min upplevelse igen o igen,framförallt för min familj o vänner. Det hjälpte mig, samt även en "tät" graviditet/förl. igen. Folk tyckte inte vi var kloka, men det tyckte vi:O)

Kramar i massor till dig!
Trevlig helg oxå!
 

Artiklar från Familjeliv