Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Mat

Skrivet av Anso W med 3
Hur är era barn vid matbordet?

Emilia kan vara helt hopplös ibland. Under väldigt lång tid har hon nu levt på diet: makaroner med ketchup alternativt ris med soya.

Hon VÄGRAR äta de flesta grönsaker och det mesta i köttväg. Och absolut ingen sås. Det är äckligt. Men jag tror att det bara är en grej alltihop, för ibland (men ytterst sällan) så kan hon sitta och peta i sig köttbitarna på tallriken medan vi pratar om något annat. Som om hon liksom inte tänker på vad hon gör. Men så gör man ju knappast med något som man tycker smakar illa.

Jag anser att ketchup och soya knappast tillför något, snarare tvärtom. Det innehåller ju en del socker.

Oboy och vitt bröd med leverpastej går också ner.

Kyckling kan hon förmå sig att äta lite lite grann, men mest av allt vill hon bara äta skinnet.

Jag ställer mig aldrig och lagar två olika middagar, utan hon får äta av det jag lagat, vilket då oftast slutar med pasta eller ris, eller en halv potatis. Igår gjorde jag mos, då åt hon mycket.

Men jag tror ju att hon får i sig för lite järn när hon inte vill ha vare sig kött eller grönsaker. När hon var yngre gillade hon kikärter, men nu när jag gjorde det så åt hon bara en.

Gröna ärter äter hon förresten, det är ju nyttigt och bra.

Jag har låtit henne äta vad hon vill av det som finns på bordet, men försökt förmått henne att åtminstone smaka en liten liten bit. Jag kan tex ge henne en halv gurkskiva, eller en ärtstor köttbit. Pyttelite, bara för att hon ska smaka. Ibland smakar hon och spottar ut och ibland går det inte att få henne att smaka.

Oj, måste avsluta här. Ledset barn!

Svar på tråden: Mat

Bella

Skrivet av  Lhisa
har oxå varit kinkig vad gäller maten. Ett tag var det bara köttbullar o makaroner och korv som dög.
Det var jättesvårt att få henne att ens smaka på nåt annat!
Men av nån anledning så har det försvunnit nu bara på några månader.
Nu äter hon fisk, kyckling, renskav och massor av rätter hon inte tittat åt ens förut.
Vet inte om det har med skolan att göra att hon känner att hon är hungrig/blir hungrig om hon inte äter ordentligt.
Men jag tror inte att din dotter får i sig för lite vitaminer. Det tror jag du märker om hon blir trött och hänging. Lättare att bli sjuk mm. Så om hon är pigg o frisk så löser det sig säkert av sig självt om ett tag.

 

Konstiga idér kan...

Skrivet av  ...
barn alltid få (hade egna som barn).

Men man bör vara uppmärksam och inte låta det gå överstyr, var inte för tillmåtesgående. Men framför allt, om detta är något bestående, sök hjälp och gå vidare med det även om läkare på vårdcentral säger att det inte gör nåt.

Min brorsdotter nu 11 år och har utvecklat svåra prblem med maten. Allt började som en liten nojja som bara byggs på. Hon har alltid fått sina makaroner. Nu är hon är ganska klen då hon inte får sig allt som behövs.. Ofta sjuk osv hon vågar inte smaka på nåt allt är äckligt och det "sitter en låsning" i hjärnan om hon hade fått hjälp t.ex. terapi eller tips från en psykolog kanske det sett annorlunda ut. Det är tragiskt och jättejobbigt när hon ska bo hos oss jag serverar verkligen ingen speciell mat till henne...vår son har aldirg fått bestäm över maten och han äter iaf allt så då kan inte hon få komma till oss och bestämma för det får ju inte sonen...Dock tror jag vdet är ovanligt att det blilr så här och jag tror som sagt att små fixidér kring mat är helt okej och vanligt men var inte rädd att söka hjälp om det utvecklar sig i fel riktning...Då mina syskon är på FN och läser är jag anonym denna gång...
 

Så länge hon...

Skrivet av  Anna & David
...växer, är pigg och verkar må bra är det nog ingen fara!
David har alltid varit en kille som äter mycket och allt. När han var liten, ca 1,5 år, åt han med glädje tre portioner tomtegröt, stora lass med potatis, kött, grönsaker både råa och kokta. Vi fick alltid mycket "beröm" (fånigt) för att han åt så duktigt.
Nu äter han på sin höjd en halv macka till frukost, pyttelite lunch och är inte särskilt hungrig på kvällen heller.
Och han är fruktansvärt kräsen. Makaroner går ner, och spagetti, och lasagne älskar han. Men helst inte potatis eller ris. Och ABSOLUT inte grönsaker, varken kokta eller råa. Bara gurka i så fall, och vad är det mer än vatten...?
Helt kött är äckligt, kyckling är inte gott och fisk vill han helst inte höra talas om.
Vilket bröd jag än bakar eller köper säger han: -Jag gillar inte det här brödet!

Egentligen tycker jag att det är jobbigt att han inte äter, men han är glad, pigg, har massor med spring i benen, är 125 cm lång och väger 27 kg så jag oroar mig inte. Så länge Emilia verkar må bra tycker jag inte du ska oroa dig heller. Men jag är absolut ingen expert, har bara dessa egna erfarenheter. Jag tror inte att ett friskt barn svälter ihjäl.

Jag tror att du gör helt rätt som inte lagar "specialmat" till henne, det skulle nog ge fel signalen och inte hjälpa henne ett dugg!

Just nu har vi en lillasyster (tre år) som verkar leva på luft och kärlek och jordgubbsfil, men ett tag går det bra - och sen går det förhoppningsvis över...

Jag menar inte att nonchalera ditt problem, det kanske låter så. Men jag tror inte att detta är ovanligt, och om Emilia inte mår bra måste hon (och du) givetvis få proffessionell hjälp!!!

Kram och lycka till!
 

Felix...

Skrivet av  Misan & Felix 981001 + 3 till
har alltid ätit bra och vi har inga problem med hans ätande.
Vi har samma strategi som ni, man äter av det som står på bordet, ingen får någon annan mat. Vi har ju 4 barn och alla gillar/ogillar olika saker.
Vår äldste kille, nu 13 år, var väldigt besvärlig med maten tidigare. Han har i princip vuxit upp på pasta. Men de senaste två åren har hans matnojor släppt och nu äter han alltid av middagen och tar grönsaker till. Ibland äter han lite, oftast jättemycket, men det är så skönt att slippa gnäll och tjat :-)
Jag tror säkert att Emilia får i sig vad hon behöver, det är nog ovanligt att barn får näringsbrist idag.
 

Artiklar från Familjeliv