Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Utvecklingssamtal på dagis! Lååångt

Skrivet av Lizzie med Kevin
Igår hade vi möte om Kevins utveckling; jag, en dagisfröken, hans extrahjälp och specialpedagogen. (Sistnämna är den som sätter upp nya delmål och spindeln-i-nätet)

Det var bara idel lovord från allas sidor. Jag berättade att vi ska till logoped på onsdag, och vet ni vad de sa:

*Jag blev så glad!*

Kevin har bara på 2 månader gått från att säga enstaka ord till att kunna säga 5-ordsmeningar och då är han inte längre sen i talet. "Kravet" är att 3-åringar ska kunna säga 3-ordsmeningar generellt och det klarar han ju galant. Så enligt dem så är han ikapp sina jämnåriga *skönt*

Tyckte väl att vi har en kombinerad papegoja/pratkvarn härhemma=) Och så hade de lagt märke till att vårt samtalande härhemma hade gjort resultat med hans språkutveckling. Vi pratar ju ideligen härhemma, berättar vad vi gör/ska göra och uppenbarligen så har det gjort resultat.

Han äter själv numera, Och så fick han beröm för hans bordsskick, han äter så fint och kladdar inte. Och så dukar han bordet på dagis när han vill (precis som han gör hemma)

Jag tänker emellanåt på vad psykologen sa på östra vid bedömningen i höstas (han fick göra olika grejer 1 timme en tidig morgon) och hon sa direkt att det var en utvecklingsstörning. Detta berörde mig djupt (vissa kanske minns mina deppiga inlägg över hennes snabba bedömande) Jag ville göra om det, men hon var principfast och så var det.

Jag eller maken har aldrig trott på det, eftersom det är vi som är hans föräldrar och alltid lutat oss åt teorina tt han är bara är allmänt sen. Och nu med utvecklingsamtalet i ryggraden ger mig en känsla av det är så det jag hela tiden har vetat.

Han är bara senare än alla andra, och det lär inte finnas någon anledning att finna en diagnos på honom

Kanske har jag rätt, kanske har jag fel. Vi ska till rehab i höst för vidare tester osv, men han liknar mer och mer sina jämnåriga i sättet och nivå.

Jag minns psykologens ord:
- Kanske han aldrig kommer i kapp sina jämnåriga (efter att ha testat min son 1 timme när han var trött /rädd för sjukhusmiljö och blyg)

Vill ni ha kontakt med kurator för att bearbeta detta?


Visst kanske jag har fel, men efter vad som har hänt sedan semestern så är jag väldigt skeptisk till hennes snäva referensram och snarhet att yttra sig.

Svammel på hög nivå.

Och ett tillägg till: Han sjunger också t o m, lite nu med *l*
Svar på tråden: Utvecklingssamtal på dagis! Lååångt
Inga svar finns

Artiklar från Familjeliv