Arg och bitter!

Arg och bitter!
Skrivet av	Nikki
Arg och bitter! (2004-09-02 21:29:44) + - Varför ska man behöva bli kallad för arg och bitter för att man har en annan åsikt än andra på forumet om Fosterdiagnostik? Varför skulle jag vara arg och bitter, för att jag fått ett sämre barn eller? Varför fortsätter folk trampa på en efter att man blottat sina känlsor och förklarat att man blir ledsen när man läser om folks fördomar? Jag är inte bitter men jag börjar nog bli ARG! Nikki P.s Kolla gärna in på fosterdignostik! D,s
Svar på tråden: Arg och bitter!

Hej Nikki.
Skrivet av Ann m Frida & Fanny
Jag fösöker hålla mig utanför den där diskussionen, även om jag alltid läser vad som skrivs. Jag kan mycket väl förstå varför du blir upprörd, jag kan känna likadant när jag märker (vilket man faktiskt gör) att vissa tänker "åhhh så glad jag är att jag inte har ett barn som Frida!" Jag tycker ju att hon är det mest underbara som finns!!! Nu visste jag ju när jag väntade henne att NÅGOT var fel, bara inte VAD. Men jag hade precis upplevt att ha ett barn som dog i magen och då kändes det bara viktigt att barnet i min mage skulle ÖVERLEVA. Syndrom, hjärtfel, vad som helst, bara hon överlevde! Och det är väl så det är här i livet. Alla val man gör beror på ens tidigare erfarenheter. Du har dina erfarenheter av DS-barn och det har inte de som du debatterar med. Alltså är ni i helt olika världar. Hur skulle de kunna förstå??? Inte förstod vi innan vi fick våra gullungar? Den här frågan om fosterdiagnostik är jättesvår!!! Jag vet inte idag hur jag hade gjort OM jag nu skulle vänta barn igen. Skulle jag orka med ett handikappat barn till? vad skulle jag göra om jag fick ett val???Idag väljer jag att inte bli gravid istället. Så slipper jag ta ställning. Kramar Ann

Hej Ann!
Skrivet av Nikki
Visst är det så att jag också varit utan kunskap om barn med handikapp och jag har också varit fördomsfull MEN jag hade å andra sidan inte någon som ville visa mig HUR det är att leva med ett handikappat barn! Tänk så mycket lättare den första tiden med Emma hade blivit då om jag bara vetat att livet INTE tar slut utan det börjar igen på ett annorlunda sätt bara! Och jag är egentligen inte emot fvp det som är värst är att JAG inte får LOV att vara LEDSEN utan att de KRÄVER att JAG ska FÖRSTÅ dem istället hade de ju kunnat säga. Vi förstår att du är ledsen men detta är vårt val!!!!!!! Hade känts MYCKET bättre! Kram Nikki


Nikki
Skrivet av Susanne med Douglas 030122
Av ditt svar till Ann så förstår jag att du gärna vill visa andra i samhället hur det är att vara mamma till ett annorlunda barn och er vardag. Det tycker jag är jättebra och önskar att fler tänkt som du! Tyvärr är det inte alltid så. Många verkar skämmas (?) eller vara rädda för att berätta att de har ett barn som inte är som andra. Innan jag fick Douglas visste jag ingen i min närhet som hade erfarenhet av handikappade barn. Den erfarenhet jag hade av handikappade barn var från tiden då jag själv var barn och hade en cp-skadad klasskamrat. Mina minnesbilder är hur eleverna på skolan behandlade henne och det är inga positiva minnen. Men, sen jag fick Douglas och öppet berättat om hans kromosomfel så har det poppat upp barn med speciella behov lite här och var. Arbetskamraters som har handikappade barn eller barnbarn, vänner som avslöjar att de mist barn i magen som varit "skadade". Var fanns alla dessa innan Doulgas föddes? För dessa barn var då redan födda! Tror att om vi bara pratade mer om våra barn, som faktiskt blir fler och fler tack vare den framstående tekniken som kan rädda allt fler barn, så ökar också förståelsen för våra barn och rädslan att kanske själv få ett annorlunda barn minskar förhoppningsvis då. Sen är kunskapen ute i samhället inte alls så stor som den borde vara! När jag berättar att Douglas har ett kromosomfel så tittar folk på honom och flera har sagt: - Men, han har ju inte Downs Syndrom. Det verkar som många tror att kromsomfel och Downs Syndrom är samma sak. Så ökar kunskapen ute i samhället tror jag också att många inte kommer att vara så rädda för att få ett annorlunda barn.

Min idé!
Skrivet av Linda med Tuva
Så här tycker jag att det borde vara: När en kvinna får veta att hon är gravid med ett barn som tex har ds, då ska hon inte enbart bli erbjuden kuratorhjälp och abort. Hon ska bli erbjuden kontakt med familjer som redan har barn med ds. På så sätt kan man visa hur det VERKLIGEN är att ha ett barn med ds, få bort alla fördommar, visa VEKLIGHETEN! Fördommarna är den största boven! En kvinna i min avlägsna bekantskapskrets tog bort ett barn med Turners syndrom. Personligen tycker jag att detta är fruktansvärt! Ett barn med Turners syndrom kan leva ett i princip normalt liv. Visst, de måste få tillväxthormon och könshormon under uppväxten för att utvecklas normalt, och de KAN ha hjärtfel (har jag för mig), men det går ju att åtgärda. Dessutom tror jag inte att de har något förståndshanikapp. Enligt mig tog hon bort sitt barn helt i onödan. Tänk om hon hade fått hjälp med att träffa familjer med barn med TS. Fördommarna hade tvättats bort. Rädslan hade tunnats ut. Hon hade suttit med sitt barn i famnen idag, ett barn med vissa särskilda behov, men långt ifrån så allvarliga som många andra barn har. Jag tycker att min idé är så HIMLA bra! :-) Så jag tänkte bara dela med mig av den. Kram på er alla!

Linda!!!
Skrivet av Nikki
Det är ju MIN idé det där med att man innan man väljer att göra en abort av ett handikappat barn så skulle man få träffa en familj och deras barn och se HUR det faktiskt är!!! MEN det är nog svårt för andra att se på vårt liv och tycka att det är bra för risken är nog att de ändå bara skulle fokusera på det som är annorlunda fast att det mesta är precis som för alla andra! De skulle nog ha svårt för att se att det faktiskt är värt allt extra arbete bara man får behålla sitt lilla troll. För med kärleken till sitt barn växer också en styrka fram som gör det möjligt för en att orka kämpa och slåss för att själv få ett bra liv! Livet blri vad man gör det till, det gäller för ALLA människor!!!!! Nikki


Vi får väl
Skrivet av Linda med Tuva
slåss om det - alltså vems idé det är ;-)

Linda med Tuva ang. idén
Skrivet av Helena
Hej! Har själv avbrutit en graviditet pga Turners syndrom. Vårt barn kunde inte överleva pga sina skador. Vill bara upplysa om att det finns olika varianter av Turners. När vi fick beskedet att något inte stod rätt till så det första som for genom mitt huvud var att det spelar ingen roll vad som är fel, jag älskar detta barn endå. Tyvärr hjälpte inte det. Jag tror även att det finns "olika stora fel" på andra syndrom också och i vissa fall har man inte så mycket val.

Jag ska kolla in den sidan
Skrivet av Anna, mamma till två..
har inte gjort det ännu. Visst blir man ledsen och likväl förbannad på att det finns så mycket okunnigt folk. Men det handlar nog mest om rädsla. Man är rädd för annorlunda och för attt inte följa \'regelboken\'. Att bli utpekad eller förlöjligad. MEN! Jag tror att mkt speglar ens eget tänkande. Jag ser nog att dom som reagerar med att tycka det vore typ det värsta som kunde hända att få ett barn som skiljer sig(på vilket sätt som helst) är en bunt fega, okunniga, fördomsfulla nollor!tar i Dessa föräldrar(eller vuxna?) är nog de som vänder sig om på gatan, som skapar fördomar och dömer hunden efter håren. Nu tar jag kanske i, har inte ens läst diskussionen men kan tänka mig vad den handlar om. Våra barn är inte mindre värda än något annat, inte fulare, dummare eller finare. I början av 1900talet kanske dom betraktades så men med lite h opp om mänskilgheten kan man hoppas det går fort framåt och att fördomar som dessa försvinner lagom tills våra barn får barn.. Man _kan_ inte resonera så, men så kloka är inte folk. Vi får helt enkelt se våra barn som det de är; nämligen fullkomligt vackra och fulländade! Vi får se all den kunskap och lärdom dom ger oss, våra älskade och vackra barn. =) Nu ska jag kila in o kolla sidan.. Stor KRAM!


Tack
Skrivet av Linda med Tuva
för ett bra inlägg! Jag tycker som du!

Tack snälla
Skrivet av Anna, mamma till två..
Jag blir glad att du säger så! =) Trodde för ett tag att jag skrivit ngt dumt..S

Arg och bitter!

Hej Nikki.

Hej Ann!

Nikki

Min idé!

Linda!!!

Vi får väl

Linda med Tuva ang. idén

Jag ska kolla in den sidan

Tack

Tack snälla

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information