Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Undrar som vän

Skrivet av Tillhör "min" pojkes fanklubb
vad det betyder nrä min väninnas barn fått diagnosen utvecklingsförsenad och förmodad autismliknande... bl bla...

Jag är väldigt svag för min väninnans pojke, han är 4,5 år - men beter sig mer som om han vore knappt två år. Pratar knappt (bara enstaka ord), är inte kommunikativ/intresserad av andra och väldigt fäst vid sin mamma.

Enlig ett test som gjordes så var barnet ca. 2,5 år motoriskt och fysiskt - men intellektuellt under två år.

Jag har frågat min väninna, men hon tycker att det är jobbigt att prata om det och kan inte heller riktigt reda ut vad det är läkarna säger.

Ett test gjordes för drygt ett år sedan, och då var hna "äldre" på vissa områden än vad han är idag.

Hur fungerar det? Räknas utvecklingsnivå upp och ned - eller är det varnligt att barnet blir regressivt?

Hoppas att någon kan hjälpa mig att reda ut begreppen lite. Jag är väldigt fäst vid barnet, han tycker inte lika mycket om mig - men ändå. En fin pojke som behöver mycket omtanke i livet.
Svar
ett litet försök till förklaring
Hej
Glad att du stöder din väninna och tycker om pojken. Skall försöka förklara vad jag tror (obs tror inte vet)
Då det gäller små barn är det ofta svårt att förespå om framtiden eller sätta diagnos därför är man försiktig, man vill varken vara för optimistisk eller för pessimistisk. Jag tror man säger utvecklingssförsenad då man inte vill säga utvecklingsstörd då man inte vet säkert. Utvecklingsstörd är ju mer definitivt. Har pojken autistiska drag är det mycket svårt att bedömma honom. Autism i sig gör att barnet har svårt att förmedla och visa vad det kan och det finns autistiska barn som inte pratar men ändå är högfungerande och motsatsen också.
Att barnet går bakåt i utvecklingen tror jag inte är vanligt, men skillnaden mot vad barn i motsvarande ålder kan ökar ju med åren och därför kan det upplevas som om barnet går bak i utvecklingen. Men snart är det ju dax med skola och föräldrarna måste ju i god tid få en chans att förbereda sig på skolstarten och vilken skola och skolform som blir bäst för pojken. Sen hoppas jag att de har kontakt med barnhabiliteringen och får stöd och hjälp därifrån inte minst då det gäller kommunikationen. Här är det oerhört viktigt att pojken får bra hjälp så tidigt som möjligt. Det finns många andra sätt att kommunicera på än genom tal, men givetvis skall man satsa mycket på talet också.
Hoppas du finns kvar i framtiden som ett stöd för din väninna och pojken, du behövs och såsmåningom tror jag det blir lättare för din väninna att prata mer öppet med dig om sin pojke.
Skrivet av  lisa på besök
Också på besök: bra svar du
fick av Lisa.
En annan sak som kan vara bra att känna till, är att det finns många olika sätt och metoder att arbeta med när det gäller barn med de här svårigheterna.
Både att träna förmågor som redan finns och att understödja utvecklingen av förmågor som kanske ännu inte utvecklats.
Flera av dessa metoder kan man arbeta med själv hemma med barnet. På så vis kan man förhindra att det halkar efter eller stannar i utvecklingen mer än nödvändigt.
Man kan faktiskt göra ganska mycket.
Det förutsätter dock att man är öppen för barnets svårigheter och behov av extra och särskilt stöd.
Här kan barnhabiliteringen nog göra mycket så försök att de får kontakt med dem! Remiss kan säkert de ordna som utrett barnet.
För föräldrarna är det viktigt att se att med stöd kan barnet utvecklas trots sina svårigheter, om än kanske inte lika mycket som det skulle gjort utan de svårigheterna.
Skrivet av  tanten