Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Frågor - utan att trampa på tårna!

Skrivet av Lottie
Jag hör egentligen inte hemma här, men jag skriver till er kloka, engagerade föräldrar för att jag funderar över min väns lilla dotter.
Det är jättesvårt att ställa sådana här frågor utan att trampa någon på tårna, så jag hoppas att ingen tar illa upp.
Min väns dotter är nu 1 1/2 år, och har precis lärt sig sitta själv. Hon är väldigt liten, väger drygt 7 kg. Ända från första stund har jag känt att något varit "fel" med henne, men inte kunnat sätta fingret på vad. Det går liksom inte att få kontakt med henne, eller hur jag ska förklara. Hon sitter och jollrar i sin egen värld, men det är jättesvårt att få blick-kontakt med henne. Man kan busa lite med henne så att hon skrattar, om man tex hissar upp henne i luften, men det känns ändå inte som att man får riktig kontakt.
Min vän är lite speciell eller hur jag ska säga. Hon har inte brytt sig så mycket om barnet, utan lämnat henne hos sin syster mycket. Systern har inga egna barn, och tar gärna hand om denna lilla tjej varje helg. Jag har dock aldrig hört vare sig mamman eller systern säga att de tror att det är något som inte stämmer med barnet.
Mamman berättade att de på BVC insisterat på att göra någon extra hörsel-koll på dottern (mamman tycker att de är löjliga när de vill göra någon undersökning, hon är säker på att inget är konstigt med hennes barn, "hon är bara liten för sin ålder"), och till slut gick hon med på det. Hörselkontrollen gick inte att genomföra på rätt sätt eftersom dottern tydligen inte brydde sig om ljuden, men det gick inte att säga om hon hörde dem eller inte. För utom detta så vet jag inte vad de säger på BVC, mamman verkar helt oberörd och berättar inget. Jag vet i alla fall att hon inte varit på fler undersökningar (förutom de vanliga som alla barn går på) än hörsel-kontrollen.
Flickan har ett lite annorlunda utseende också, hon är sned i ansiktet och huvudet. Hon har lite sneda ögon, och alltid munnen öppen. Hon påminner lite om ett barn med DS, men ändå inte.
Ni får inte missförstå mig nu, det är inte alls så att jag ser ner på mamman eller flickan, men jag är orolig för att barnet inte får den stimulans hon behöver. Om det nu är så att jag har rätt, att hon har någon form av kromosomavvikelse, är det inte då så att hon behöver träning på ett annat sätt än andra barn?
Hur går det egentligen till på BVC, kan de hålla tyst om mamman (ensamstående) är säker på att det inte är något fel på barnet, och vänta tills mamman själv förstår att något inte stämmer?
Eller är jag bara dum som bryr mig? Det är ju inte mitt barn, och jag har ju egentligen inte med saken att göra. Men jag tycker att alla barn har rätt till det bästa för just dem, och det får hon väl inte just nu.
Svar på tråden: Frågor - utan att trampa på tårna!

Om barnet

Skrivet av  mamma
far illa och bvc vet om det/misstänker nåt är de skyldiga att kontakta soc i kommunen som gör en utredning.
 

Oj...

Skrivet av  Susanna m. Jasmine & Malva (pws)
det låter nästan precis som vår dotter som har PWS.
Besök gärna vår sida och se om du hittar nåt:
http://www.manufactory.org/malva
 

Du är ju en riktig vän

Skrivet av  anonym
Tänk om alla människor var som du. Jag tror att din vän vet att det inte står riktigt rätt till men vägrar att acceptera det. Det måste vara svårt för henne. Undrar om du inte lite anonymt kan kontakta bvc för att öppna deras ögon lite.
 

Artiklar från Familjeliv