Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Min brors flickvän hatar mig?

Skrivet av Syster
Finns det någon här som har haft problem med sina partners syskon? Jag har en jättestark känsla av att min brors flickvän inte gillar mig, och jag vet inte varför. Vi har inte träffats sådär jätteofta, men hon träffar mina föräldrar ofta och genom dom har jag fått en bra uppfattning om henne dem pratar alltid gott om henne och så. Men den trevliga person dem pratar om känns det som jag aldrig har träffat för när vi ses så är hon helt annorlunda tyst och så. Vissa gånger märker jag även hur hon för söker att undvika mig. Det sårar eftersom jag inte vet vad för fel jag har gjort. Det drabbar ju även förhållandet mellan mig och min bror vi har alltid stått varan nära. De vill inte ens komma och hälsa på mig längre, ibland kommer han ensam men aldrig hon. OK jag fattar att man inte kan ha kvar samma koppling till sin bror efter att man blitt vuxna men det känns ändå så trist eftersom jag älskar honom och inte vill säja upp kontakt osåvidare.
Jag har frågat honom om det men han säjer att det inte är någonting, men det är klart att han måste säja det eller? Jag fattar att han måste vara på hennes sida mer än på min, men jag skulle så gärna vilja veta om jag har gjort något eler kan ändra mig på något sätt. Kanske jag omedvetet har sårat henne??????

Någon som varit med om liknande situation?
Svar på tråden: Min brors flickvän hatar mig?

Jag tror.

Skrivet av  Chatterine
Men vet inte om det är sant. Att du kanske står din bror för nära?

Som flickvän är syskon alltid "ivägen" har upplevt liknande scenario.

Ibland får man acceptera att syskon lever sina egna liv, och att man inte är den centrala personen längre, som du själv har märkt.

Men, att vara syskon är man hela livet, även om man inte umgås som kompisar.

Det är egentligen sunt att du och din bror inte umgås så tätt längre, att ni står på egna ben och är självständiga.
 

jo men

Skrivet av  Syster
Jag är ju inte ute efter att vara den "centrala personen" jag vill ju bara träffa min bror!
Vi har alltid pratat om att vi ska bo grannar när vi blir vuxna, och det fattar jag ju att det är kanske dumt att tro på att det skulle funka i verkligheten.
Han vill ju träffa mig med, det har jag fattat, men i så fall blir det ensam för hon följer inte med.

Jag kan inte hålla med dig om att syskon alltid är ivägen, för min kille har en syster som jag kommer väldigt bra överens med och så.
 

Kunde ha skrivit det själv.

Skrivet av  Anonym
Jag läste inlägget och såg att jag kunde ha skrivit hela detta inlägg själv.
Den enda skillnaden för mig är att jag har accepterat fakta. Vi lever inte kvar i det som varit länge.
Jag umgås istället med min övriga släkt och låter min bror vara ifred. Enda gången jag besöker dom är på min brors födelsedag för jag vill fira min bror en gång om året trots att de aldrig skulle komma på idén att själv ringa och bjuda mig.
 

Men

Skrivet av  Syster
Det låter så sorgligt. Vill din bror inte träffa dig heller då eller? För jag vet att min bror vill träffa mig, men han måste ju stå på hennes sida det fattar jag med.
Vet du varför din brors tjej inte gillar dig? Det är ju mest det jag skulle vilja veta, om jag kan göra något för att förändra, be om förlåt för något jag har gjort eller så. Eller ändra mitt sätt att vara. Alla säjer att vi två är så lika och jag tycker det med jag fattar liksom inte vad som är fel.

kram
 

Är ni kanske för lika?

Skrivet av  Ewa
Kan du inte fråga henne lugnt och sansat. Ungefär så här: "Du kanske tycker jag är känslig men det känns som jag har sårat dig eller nåt? Kan vi reda ut det så att det funkar bra för oss bägge?" Eller hur du nu väljer att säga. Men ställ en fråga så hon kan välja. Men ta det när ni är själva och du känner dig lugn annars slutar det lätt illa. Skrika mår ingen bra av.
 

Kanske osäkerhet?

Skrivet av  Lillsyrran
Hej!
Hon kanske undviker dig pga osäkerhet, Hon kanske känner sig " i vägen". Min bror och jag har alltid stått varandra nära, delat lägenhet när vi var i 20 årsåldern och umgåtts i samma gäng.
När han träffade sin flickvän (nu fru) ändrades allt.
Jag har alltid gillat henne jättemycket och nu kommer vi bra överens. Ja, det har vi gjort hela tiden , men i början ville jag inte tränga mig på och drog mig undan. Vi hade ett lite spänt förhållande då och jag kände att jag inte kunde slappna av riktigt i hennes sällskap. Jag var nog lite rädd att hon inte skulle gilla mig.

Det började bli bättre efter vi blev föräldrar allihop och nu firar vi semester ihop och går ut och festar tillsammans ibland.
Ge det lite tid och fråga kanske om inte ni två kan göra något ihop, kanske ta en fika på stan eller liknande.
Lycka till!
 

Håller med

Skrivet av  Å m A-02 E-03
"blyg" var det första ordet som kom fram.

För inte har hon visat på något annat sätt att hon inte tycker om Syster?

Håller med om att de ska göra något ihop, bara de två!
 

Fast

Skrivet av  Syster
jag har försökt att vi ska det, men då kommer det alltid nåt emellan för henes del.
Sedan är det mer såna grejer att hon går undan och sätter sig ensam i nåt annat rum när jag kommer dit. (gör hon aldrig annars oavsett hur mycke folk som kommer) men som ni säjer att det är ju inget direkt som hon har gjort eller sagt som får mig att känna så som jag gör, mer än känsla ni kanske vet vad jag menar när man känner på sig nåt bara.
Jag hoppas det blir som lillsyrran skrev ovan för att det ordnar sig efter ett tag. Hoppas det för jag gillar verkligen denna tjejen och såklart också min bror.
 

Oja

Skrivet av  Anna Maria med Li
Min brors tjej avskyr mig och har gjort det sen de träffades. Jag försöker hålla en låg profil och inte ge igen. Hon däremot hugger och sticker med sina ord hela tiden. Den fina relation jag hade till min bror är nästan borta eftersom jag inte orkar träffa henne och därför inte träffar dem heller.
 

Samma här!

Skrivet av  Minne
Jag hade varit glad om min brorsas fru hade gått undan nån gång så att jag fick snacka med brorsan själv! Men icke. Hon är alltid med, kommenterar och är allmänt jobbig. Och detta efter mer än 15 år . . .
 

olika

Skrivet av  svägerskan
kankse är det bara så att ni är väldigt olika och att hon tycker att ni inte har något gemensamt. Så är det med mig och min svägerska. Hon tycker att vi inte bryr oss om henne, vi ringer inte och vi kommer inte så ofta och hälsar på. Men då lever hon singelliv i storstan och vi lever småbarnsliv i småstan och mellan oss är det nästan 20 mil. Att vi inte ringer henne är ingen speciell orsak till - vi hinner inte ringa vår närmaste vänner heller. Våra små barn tar all ork och tid. Jag tänker att vi får bättre kontakt när även hon får familj.
Kan det vara så det är???
 

vad sägs om...

Skrivet av  m
... att strunta i vad hon tyker om dig och se till att få egentid med honom?


 

Artiklar från Familjeliv