Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

AAAARRRGGGGHHHHH!

Skrivet av Balders matte
Måste bara få avreagera mig och få lite åsikter från er andra.
Vi har en stor schäfer få fyra år som är ökänd i området just för att han är så stor. Han är jättesnäll och har aldrig gjort någon nåt men ändå så vänder grannarna i trappan när vi kommer:) Han har lätt för att bli lite ivrig och får han inte hälsa på hundar vi möter så börjar han skälla eller dra. Men när han väl får hälsa så går det jättebra och han har aldrig någonsin varit i slagsmål eller bitit någon. Däremot har han själv blivit biten i ögat av en lös hund som bara rusade fram en kväll och tog sig en tugga innan varken hund eller husse han reagera.
Nu är det så att i området så bor det en lika stor Rottweiler-hane som väl är ungefär lika gammal. Det är en tant som har den- fick honom "färdigtränad" så att säga. Dessa två hundar hatar varandra och har gjort från dag ett. Vi är väldigt medvetna om detta och försöker hålla avståndet om vi kommer samma väg. Hon har inte förstått detta utan tror att hon har järnkoll på sin hund, vilket hon inte har när hon möter oss. Men det är ju allmänt känt att schäfrar skäller mer än rottisar och detta gör att hon tror att vi har problem och inte hon. Varje gång hon får syn på oss, kvittar från vilket avstånd, sätter hon kurs mot oss. Vi gör tvärtom och tar en annan väg. När vår hund var yngre hände det att jag var tvungen att linda kopplet runt en lyktstolpe när dom kom för att orka hålla. För när hon kommer ett par meter ifrån oss så stannar hon bara för att retas och skrattar och väntar på att vi ska gå därifrån!!
Iochmed att Balder blivit äldre så har vi ju mer pli på honom och han har lugnat ner sig men denna hunden hatar han fortfarande. I vår trappuppgång,dörren brevid oss, bor det en periodare som brukar sitta
hundvakt åt rottisen. Idag när vi kom från promenaden och jag öppnade porten kommer han ut med rottisen i trappan. Jag stängde givetvis igen och gick runt hörnet med Balder och barnvagnen. Funderade på att binda fast honom men tänkte att gubben är ju inte så dum att han går förbi oss utan tar ju givetvis en annan väg. När jag står där med ett ordentligt tag i min 50-kilosschäfer som väger mer än mig så tror ni inte att han kommer runt hörnet och stannar där? Jag bad honom att gå en annan väg, då tar han ytterligare ett par kliv framåt. Nu var det bara 1,5 meter mellan hundarna som båda var som galna. Min lille son blev helt hysterisk av dom skällande vovvarna att han också började gallskrika. Återigen bad jag honom bara att gå. Tar då ytterligare ett par steg och ställer sig framför oss. Kan säga att det enda som gjorde att jag orkade hålla Balder var vilja och vetskapen om vad som skulle hända om jag tappade honom. Men så långt kunde ju inte gubben tänka för han ställer sig och säger att det är inte hans hund som har problem utan det är min som är sjuk. Många meningar jag velat säga poppade upp i mitt huvud men jag stod inte i den situationen att jag kunde börja diskutera med honom, all min kraft gick ju åt att hålla hunden.
Men i ett sånt här läge spelar det väl ingen större roll vems hund som är sjuk eller inte? Om jag ber honom flera gånger att bara gå därifrån, kan inte han göra det då? Om hundarna hade rykt ihop hade det inte blivit någon som tog sig ur det med livet i behåll, två lika stora, lika gamla dominanta hanhundar. Och om det nu skulle vara så att det var min hund som är sjuk(vilket jag aldrig fått några belägg för innan) så utmanar man väl inte ödet varje gång genom att ställa sig framför och reta upp honom genom att skratta?

Är det nån som orkat läsa ända hit?
Tankar, åsikter och funderingar kring detta mottages tacksamt, för jag börjar tröttna på tanten, fyllegubben och deras respektlöshet mot andra hundägare, för jag tror inte att vi är dom enda som råkat ut för dom. Endera dagen kommer jag väl runt ett hörn och stöter ihop med dom och då är det ju kört. Som det är nu håller jag ju extra i kopplet när jag går runt hörnena här på gården och ska in i porten. Och vad ger det för signaler till min hund? Givetvis blir han ju mer uppmärksam och tror att något är på gång och så ska det ju absolut inte vara.
Svar på tråden: AAAARRRGGGGHHHHH!

Oj, oj, oj....

Skrivet av  Anna, Leos matte
har ingen lösning men skickar en massa medlidande till dig!
De verkar ju inte vara vettiga någon av dem!

Suck!!

Tyvärr, hade jag lösningen så vore jag gôr glad, men icke!
 

Inte för att jag har hund

Skrivet av  ärtan
men det låter ju helt sjukt att avsiktligt provocera din hund på det sättet.

Har du kollat med exempelvis Djurens Vänner om de vet vad man kan göra, OM man kan göra något?
 

Åh vilka jobbiga

Skrivet av  Lotta & Bamse
människor!
Jag hade nog blivit galen!
Känner igen det där med schäfer som skäller. När jag möter folk med hundar så skäller Bamse och då får han inte hälsa för att de tror att han är jättefarlig, fast han egentligen är en liten fjant.
Tyvärr har jag inget bra förslag på vad du kan göra.
Men jag hoppas att du fixar det på nåt sätt!
Lycka till!!

Kram från
 

Pain in the ass

Skrivet av  Amandas mamma
Tyckr jag att dessa korkade hundägare är. Tyvärr kan man inte göra något åt dem, mer än att försöka hindra att olyckor händer. Just dessa som ställer sig för att titta utan att inse att de medverkar till senariot är inga höjdare. I de läge du beskrev skulle jag säga att min hund har rävskabb, då brukar de droppa av snabbare än kvickt.

När det gäller att få pli på Balder så kan jag rekomenderaatt ta med dig att en sprutflaska med vatten, och spruta på gubben, *fnissar* nä men allvarligt, spruta på Balder och på så vis avbryta honom i hans beteende. Efter sprutet så skall du tycka ofantligt synd om honom, ja sådär förfärligt tråkigt och stackars. När du har hans uppmärksamhet så går ni vidare och du belönar honom när han bryr sig om dig, och sprutat vatten på honom när han bryr sig om de andra hundarna. Börja med att träna detta på långt avstånd och du ser att Balder ser. Samt när du har tid och möjlighet att konsentrera dig på detta helt och hållet.

Skulle dessutom Rottisarna komma för nära så kan du alltid spruta på dem med.

 

Djurskyddsinspektören....

Skrivet av  AmStaff matten
...i er kommun hade jag nog ringt.Ingen levande varelse ska behöva bli "passad" av en missbrukare.

Ni har inte funderat på att flytta?
Era grannar verkar ju onekligen rätt störda.

Hoppas det löser sig för er.
 

Dessa oförstående mattar/hussar/människor...

Skrivet av  K-line & Jeanna 011226
...det är jättejobbigt att vara den enda som försöker undvika slagsmål...speciellt med en 50kg hund kan jag tänka mig. Kan du ine säga att du tyvärr inte kan ansvara för din hunds beteende om de kommer närmre och fråga om det är slagsmål med dödlig utgång de vill ha?

Våra hundar brukar gå lösa här hemma i parken och det är sällan några problem då jag brukar kommender mina hundar att sätta sig ner när andra hundar kommer för att sedan koppla upp dem. Igår gick jag i godan ro när plötsligt två andra hundar kom rusande mot mina. Jag kommenderade min älsta hanhund att sitta ner (dels för att inte reta de andra hundarna...han har nämligen inte kommit på att man kan visa underkastelse för en enda hund...och sitter han ner syns i alla fall inte att svansen står rakt upp i skyn, men även för att han inte skulle få för sig att försvara den lilla hunden som är rädd för andra hundar och därför "ropar" på hjälp hus storebrorsan)...vad händer då. Tanten börjar håna mig för att jag inte vågar släppa fram min hund till hennes små söta hundar. Sen börjar hon tala om för mig hur man skall uppfostra hundarna för att de skall bli lika snälla som hennes...för att till sist berätta att hon bara haft dem i 6 månader. Det var ju för hennes och mina hundars bästa jag satte min ranghöga hane på komando, inte för att jag inte hade koll på honom. Jag känner min hunds beteende bäst, och bara för att hennes hundar är snälla så kan hon inte räkna kallt med att alla andra hundar är det också. Min hane skulle inte göra hennes hundar illa, men eftersom han aldrig vikt sig så anfaller han i försvar. Dvs visar inte de hundarna respekt eller muckar så kan det smälla.

Tänk om folk kunde förstå att vara lite försiktigare, och framförallt inte håna de som försöker göra möten så aggretionsfria som möjligt.
 

Vet precis hur det känns!! *långt*

Skrivet av  Anna Maria bf 27/5
Vi har två rottweiler och en dansk/svensk gårdshund. Rottishannen är väldigt dominant och spänner sig alltid när andra hundar( läs hannar) kommer. Vi har löst detta genom att avleda så att han får bära sin kong i munnen när vi möter hannar som vi vet att det är problem med.

Det största problemet för oss är en medelålders tant med två papillioner som hon alltid har i flexikoppel. Hur lätt är det att hålla reda på tre hundar ( som alla är lydiga och kan gå fint) när hon har sina hundar i fullt koppel och låter dem göra utfall mot mina hundar? Naturligtvis reagerar de allihopa när hennes hundar börjar skälla på 100 meters avstånd och framförallt reagerar de när hon har hundarna i fullt koppel när vi möts och de gör utfall. Varje gång vi har mött henne har hon sagt saker som " håll koll på hundarna", " farliga hundar borde avlivas" och nu sist kläckte hon ur sig " ha hundarna i koppel". Då blev det för mycket och min sambo konfronterade henne.

Då säger hon att hon reagerar på att vi misshandlar våra hundar ( jag har tagit tag i min hund och läst paragrafer för henne), att vi är elaka mot dem ( dvs att vi höjer rösten)och samt att vi borde flytta eftersom våra hundar är farliga. Vi hade en lång diskussion med henne ( hon skrek och vi pratade ). Det visade sig att det inte ens är hennes hundar och att hon har haft dem till låns i 2.5 år, detta säger hon när min sambo säger att hon borde försöka ha lite bättre koll på dem. Alltså står hon och säger att hundarna inte är hennes ansvar. Min sambo försöker förklara att om hon håller in sina hundar så har vi inget problem med att möta dem och hon kontrar med att säga att hundar mår bra av att träffas..*suck* Tills sist ber jag henne åtminstone hålla in hundarna när vi möts eftersom jag är höggravid, då avslutar hon med " man ska inte fjanta med hundar om man är gravid".

Min slutsats är att det går inte att förändra rena puckon... det enda man kan göra är att ignorera dem och hoppas att någon vänlig själ tar hand om deras hundar.
 

Dumma tanter...

Skrivet av  K-line & Jeanna 011226
...verkar det finns gott om. Usch, det är inte lätt med hundar och graviditet, jag avundas dig inte! Kom att tänka på en sak som hände när jag var höggravid.

Hade en hund kopplad och en lös. Den lilla som då var valp var lös och satte sig för att bajsa. Så där stod jag i höstmörkret och försökte spana efter bajs och samtidigt ha en hund i koppel. Då kommer en gubbe cyklande och släpper fram sin foxterrier hanne. Varpå lillhunden blir så rädd att han far iväg med bajset hängande efter sig (var inte färdig) och den stora hunden som har en tendens att förvara lillhunden försöker gå till attack. Så där står jag och försöker hålla ett öga på en flyende liten hund och en arg annan hund. Och kar f-n förstår ingenting utan tycker bara att hundarna är så söta, och börjar fråga massor om hundras osv. Behöver jag säga att jag var nära att be honom dra åt h-vete.
Inte släpper man väll fram en hund när man ser att en annan bajsar? Och inte släpper man fram en hund till andra hundar utan att kolla att det är ok?

Förlåt för detta långa inlägg...behövde bara skriva av mig lite.

Klappa magen och lycka till med hundarna. Och du, undvik tanten!
 

Förjävligt!

Skrivet av  Lottiz
Ursäkta att jag svär men jag fullkommligt hatar sånna hussar/mattar! Vi har också en stor schäferhane och en i grannhuset har två stora rottisar. Hon gör precis som den du stött på. Ska alltid gå där vi går osv. Hon sa t.o.m. till oss att vi fick inte träna våra hundar där vi gjorde för där skulle hon gå. Vi står alltså på en äng och hon kan inte gå på just den ängen då (hela grannskapet vimlar av ängar) och då är det vi som ska flytta oss... hmm... Jag vet inte vad man kan göra. Vi har försökt att prata med henne men utan resultat. Hon "letar" fortfarande upp oss och går precis där vi går... Det måste vara ännu värre för dig som dessutom har vagn... Jag hoppas du snart finner en lösning!
 

Känner igen detta men omvänt. *ler*

Skrivet av  Teza
Jag har två rottisar, en tik o hanne. Min hanhund skäller, drar aldrig på/mot andra hundar, även om en annan hanhund är helt rabiatisk i andra änden kopplet, jätte skönt. Men då till vår tik som inte säger ett ljud till hundar som INTE skäller mot henne, men så fort någon hund spänner ögona i henne och börjar skälla är hon inte sen med att svara. Visst säger jag till slutar hon men har svårt att släppa den andra hunden o drar o spänner sig mycket. Jätte jobbigt tycker jag.

Då har vi en schäfer tik i området som har gjort mycket som jag aldrig skulle accepterat. Bitit ett barn på gården utan varning osv.. Den som brukar gå ut med hunden gör precis samma saker som den rotweiller ägaren du berättade om. Stannar o bara stirrar när jag försöker få ordning på min tik. Antagligen eftersom min tik inte skäller så tror han nog att det är lungt även om hans står helt rabiatisk. Men jag känner min tik, släpper jag kopplet/eller tappar henne så smäller det rejält. Jag går inte närmare eftersom jag anser att det är att utmana ödet. Han står där o väntar, varenda gång. Men engång tröttnade jag o så sade jag att "om du inte går vidare så släpper jag mina hundar så får du ha det lilla roliga du står och väntar på". Han gick och undviker mig till max, jätte skönt tycker jag.

Sen att de rottweiller ägarna anser din hund "inte frisk" är inget att bry sig om. Du känner din hund bäst själv i alla situationer. Tyvärr finns det många människor som inte kan hund o inte respekterar andra. Jag har haft omplaceringshundar som betett sig som monster i kopplet. O i början av inlärningen är det ju inte till hjälp när andra hundägare kommer nära och skall visa, "se vad väluppfostrad min hund är. *hehehe*" Jo de kanske har bra hundar o bra pli på sina djur, men har ingen aning om vad jag har i kopplet. Men det går att träna bort med mycket tålamod o envishet o HJÄLP från andra hundägere.

Lycka till med din hund. Kram Therese
 

Stora hundar...

Skrivet av  Annika
jag blir så förbannad när jag läser det här och jag blir så förbannad varje dag när jag möter oansvariga hundägare!!
Jag har en New Foundland som är som de flesta njuffar...lugn, lite lat och alltid väldigt glad. Hon skäller ALDRIG, inte ens vid provokation. Däremot kan hon dra lite om hon inte får hälsa på folk o andra hundar för att hon är så social. Jag är dock mycket noggrann med att fråga först, och undviker de flesta hundägare till små raser då dessa har anklagat mig för att ha en livsfarlig mördarhund. Vad vet dessa människor om rasen då? De dömmer henne enbart på hennes storlek och bestämmer sig för att hon är farlig. Sen är det mitt fel när små papillonar o terriers hoppar upp o biter min hund i ansiktet...för det är ju jag som har en farlig hund!? Hade hon inte varit så snäll så hade hon nog bitit tillbaka...ibland önskar man nästan att det var öga-för-öga regler som gällde....om det inte var så synd om hundarna.
En annan synpunkt o ett önskemål...håll era hundar i koppel om det inte går fot bland folk!!!
Har ett antal vänner som är livrädda för hundar, stora som små, och då hjälper det inte hur snäll matte/husse tycker hunden är osv för man blir lika rädd ändå... Och då kan man ifrågasätta vilket som är värst...en terrier som springer mot en skällandes eller en njuffe som lunkar tyst? Men det kvittar för alla måste ha koll på sina hundar!!!
 

Jag går alltid på hundens beteende

Skrivet av  ärtan
sällan på dess storlek. Men det är klart, man kanske inte ger sig in i dragkamp med en riktigt stor hund direkt ;-))

Är inte hundmänniska men gillar att klappa och leka lite då och då.
 

TACK!!! för alla underbara svar...

Skrivet av  Balders matte gladare idag
på mitt inlägg. Känns så skönt att få riktiga åsikter från folk som förstår sig på hundar istället för skäll av dom som inte gör det. Har läst alla noga och tagit åt mig av tips och ideér. Känner också igen många av era situationer, bla det där med att få skäll för att man "misshandlar" sin hund när man höjer rösten. Vad folk inte förstår är att det faktiskt är en viss skillnad på att uppfostra en liten hund och en stor dominant hanne. Jaja, suck idioter finns det gott om*s*.

tack alla gulliga än en gång!
 

Jag har varit med

Skrivet av  Päronet
om något liknande för många år sedan. Vi hade en golden hane som var fruktansvärt hanhundsilsk av olika anledningar. Vi hade en granne som hade en liten ettrig terrier. Matte tyckte jämt att våra hundar skulle träffas. Flera gånger fick jag "lägga benen på ryggen" ifrån henne för att hon bara stegade fram och sa "han är inte farlig han är så snäll så" om sin hund. Jag upprepade varje gång "men det är inte min, han är inte snäll mot andra hanhundar. Min hund hade ju kunnat ta livet av hennes lilla terrier.Jag vet hur jobbigt det är med oförstående människor speciellt de som inte kan "läsa" sina och andras hundar.
 

Artiklar från Familjeliv