Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

4 katter!

Skrivet av /Malin
Hej!
jag och min kille håller nu på att skaffa barn! men jag undrar om det nu blir nedslag för oss om vi ska göra oss av med våra 4 katter?? vi bor just nu ganska trångt, en två på ca 65 kvm. Fyra katter tar ganska mycket tid, och nästan alla är jätte gosiga och ska gosa jämt och ständigt. Kan ju bara föreställa mig vilket liv det skulle bli om en annan gick runt med en baby på armen.. nån som har varit i en liknande situation eller har svar på hur vi borde göra?? vi planerar ju såklart att flytta till något större då vi vill skaffa fler barn. Så nån gång kommer vi ju att flytta.
???
Svar på tråden: 4 katter!

Våra katter stannar

Skrivet av  Pernilla
De var här först och vi visste att vi förmodligen skulle få barn medans de fortfarande levde när vi skaffade dem. Lite planering får man allt ha. Även om man är 20 när man ksffar katterna bör man inse att det inte alls är orimligt att man kommer att ha barn innan man är 35. Vi har 4 katter i vår 3:a och de stannar så länge barnet inte blir allergiskt eftersom de också är medlemmar i familjen. Självklart blir det annorlunda för dem när bebisen kommer, man vi är skyldiga att även ägna tid åt dem. Om det blir några problem så löser vi dem när de uppkommer, men jag är av den inställningen att om man tror att det skall gå bra så gör det oftast det. Dessutom är det väldigt svårt att omplacera vuxna katter (speciellt om det är flera och tyvärr huskatter i större utsträckning) så i många fall slutar en sådan intention i avlivning. Nu är det bara en av våra katter som är huskatt och han har redan ett hem hos svärmor ifall omplacering blir nödvändig, men det är förstås inget jag önskar.
 

kattorna...

Skrivet av  /Malin
ja.. vi vill ju såklart behålla våra katter.. jag fundrade väl mest på om det är dåligt för barnet att ha fyra katter??
ja.. fundra lite.. om hur de flesta katter reagerar när det kommer en baby å så.. det är klart att vi inte skulle sluta oss bry i våra katter bara för att vi skaffar barn! men det är ju en omställning för alla.. inte bara oss som föräldrar..
 

Det brukar gå jättebra

Skrivet av  Pernilla
Numera säger man att det är bra för barn att växa upp med pälsdjur så länge inte någon av föräldrarna är allergiska. Katterna brukar inte ha några problem med att förstå att man är grvid och att bebisen är en unge som man skall vara rädd om. När barnet blir mobilt får man bara se till att katterna har krypin dit de kan smita undan så att de inte blir trängda så brukar det gå perfekt. Tänk vad mycket barnet får lära sig om respekt för andra av att växa upp med husdjur!
 

:) :)

Skrivet av  /Malin
ja, vi har värsta kattgrejen till våra katter.. massa klösstolpar.. den går från golvet till taket! två hus har de i grejen, massa plattor att ligga på.. cylindrar att ligga i.. rep att dra i.. och tom en hängmatta!! :) så de har att göra!
:)
 

Vi har två katter

Skrivet av  Veronica
och två barn, tvillingar, 10 mån gamla.
Jag trodde att katten som är 9 år skulle reagera negativt, men han tog det jättebra. Han brukar nosa lite på dom när dom sover och när dom sitter i barnstolarna går han och stryker sig mot deras fötter.

Honkatten, som är 3 år, är väldigt tålig, vi gissar på att det beror på att hon haft en kull med ungar.
Barnen kan ligga och dra i hennes päls utan att hon bryr sig, hon verkar tycka det är skönt.
Det enda man måste se till är att ta bort hårtestarna ur barnens händer*s*
 

:)

Skrivet av  /Malin
ja.. vi ha 4 stycken hon katter.. ingen av dem har haft någon kull.. men jag tror nog att de kommer vara väldigt förstående allihop!
 

tre hårbollar och snart liten bebis!

Skrivet av  Malin bf 31/3
Och det måste fungera!

Jag älskar ju mina kissekatter.

Kram / Malin
 

Hade också 4 katter

Skrivet av  Stina
Vi hade 4 katter när vi fick våra barn. Innan första föddes köpte vi en dammsugare med allergifilter för att minska mängden allergiframkallande ämnen i luften.
Nu har forskning visat att barn som föds i hem med djur blir mindre allergiska än andra, så det kanske var onödigt med en sådan dammsugare, men det skadade ju inte.
Våra katter klarade barnen bra, och barnen mådde bra av att ha husdjur.
Jag ser ingen anledning alls till oro.
 

Ordna sig

Skrivet av  Therese, Emil & Johanna
Hejsan!

Jag fick ett tvillingpar och har en persier. Katten var som er innan men nu en helt annan katt.Jag var själv orolig när vi skulle få tvillingarna men det går galant. Katten kommer till mig när han känner att jag är ledig och inte ska flytta mig de närmatse 5 minutrana. Men en sak som jag vill ge tips om. Våran katt har alltid fått ätit på golvet men nu är problemet att han vägrar äta maten någon annanstans. För Emil och Johanna är så nyfikna på kattens maten. (den smakar gott också) Så jag måste hela tiden lyfta upp hans bricka varje gång barnen är på golvet, ibland hinner jag inte. Tänk på detta bara så ordna det sig. Fast ge katterna tid och låt dom lukta på lillen och låt undersöka alla nya saker och låt dom vara med så mycket som möjligt.
Lycka till önskar:

Therese, Emil, Johanna och katten Zacko.
 

Tack!

Skrivet av  /Malin
tack alla!
jag känner mig mycket lugnare nu! det kommer säkert att gå jätte bra! Ska komma ihåg det där med kattmaten! våra katter får ju sitt vatten på en bänk, så det är nog inga problem att hitta nån stans att ställa maten!
 

Har 3 hårbollar...

Skrivet av  Anna E & Viktor & den lill* grodden
...en pojk på 17 månader och 1 liten en på gång...
Det har funkat över förväntan, fast sedan helgen har katterna sett aningens desperata ut. Det beror nog på att Viktor precis lärt sig hur man öppnar vardagsrumsdörren så att han kan springa in i hall, datorrum, badrum och kök precis hur han vill och det han helst vill göra när han är i de rummen är att prata med och ta i katterna...
Han har blivit aningens hårdhänt med dem (det är ju så roligt att dra i en lurvig svans!) och vi säger naturligtvis till honom, men ibland blir han på tok för exalterad. Eftersom vi vet att våra katter enbart skulle säga ifrån ifall sonen gör illa dem rejält, och vi dessutom håller deras klor kortklippta så oroar vi oss inte så mycket för honom utan mer för katternas hälsa.
De har platser att dra sig undan på, men då står han nedanför och hojtar och pekar och försöker på alla sätt och vis locka ner dem i lagom bebishöjd. Kloka som de är brukar de för det mesta stanna utom räckhåll och dra upp svansen ordentligt... ;)
 

8 katter, HUVVA!

Skrivet av  raqven
Hade 8 katter när min äldsta föddes...det var inte riktigt meningen.. Hade två själv, och den ena smet efter ett missat p-piller och fick fyra ungar. Sedan hade jag två perserkatter som bodde hos mig inför omplacering...fast de blev ju förstås kvar...när jag fick grabben så hade jag alltså 8 katter, varav 4 kattungar i 11 veckorsåldern, ojoj!!! Men det gick bra, och katterna har aldrig brytt sig om bebisarna (har nu tre barn, men bara två katter...). Allting går om man vill, och jag har inte upplevt att barnen har mått dåligt av katterna, tvärsom! Om de blir uppvuxna med djur så vet de ju hur de ska handskas med dem! Så prova du! Katterna mår inte dåligt av att det kommer en bebis i huset! Och bebisen mår inte dåligt om den inte blir allergisk, vilket inte är så troligt om du har katter från start så att säga!
 

Artiklar från Familjeliv