Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Nån som tänker som jag?

Skrivet av Malla
Hej!

Vad kul att se att det börjar röra sig lite på den här sidan. Nu undrar jag om det finns fler än jag här som kommit genom kris och sorg och som äntligen fattat att ens speciella barn är det finaste barn man kunnat få. Som kan se hur mycket man lär sig och utvecklas som människa av att vara mamma/pappa till ett annorlunda barn. Som gråter över folks fördomar och myndigheters okunnighet men inte längre över barnets funktionshinder. Som tycker det är skitjobbigt att se hur främlingar tittar medlidsamt på ett handikappat barn när man själv ser den vackraste lilla människan på jorden. Jag skulle kunna fortsätta ett tag till men jag tror ni fattar poängen. Finns det nån mer som tänker som jag?
Svar på tråden: Nån som tänker som jag?

Jaaaaaaaaaaaaa!!!!!!

Skrivet av  mammaHA
Var det verkligen du som skrev??Det var ju mina ord från början till slut!!!!Jag älskar min flicka över allt annat på jorden.Jag glädjs över alla framsteg hon gör-stora som små!När någon säger någon nedlåtande så ler jag bara,jag tar inte åt mig längre!Skulle du-Malla göra mig en tjänst...Kan du inte önska mig lycka till med vår nästa adoption?!Det är det ingen som gör eftersom alla är rädd att vi ska få ett till"sånt där barn".Vad glad jag blev att ditt brev!!
 

Jag vill jättegärna

Skrivet av  Lilla My
önska dig lycka till, med nästa adoption!
Ett barn är ett barn är ett barn... varje barn är fullt av möjligheter.
Jag älskar mina barn, men önskar att jag var säkrare i min egen roll som vuxen. Och tryggare i min relation med min man.

När jag läser det du skriver, mammaHA, dina trådar, så blir jag alltid rörd över din innerlighet. Så mycket värme och kärlek. Det känns som om du och din man står varandra nära med, *ler*.

Hur långt har ni kommit?
Kram, och lycka till... Lilla My, med tre både helt vanliga barn, och ibland lite ovanliga.
 

klart att jag lyckönskar er...

Skrivet av  Malla
...och hoppas att du lyckönskar mig då jag väntar på nummer fyra i september. Vad glad jag blev över ditt brev då!!!Jag vet vad du menar med att folk har svårt att lyckönska. Många har dessutom synpunkter på att jag inte är rädd att få ett barn till "som inte är som det ska". Jag har inte ens vett nog att ta fostervattenprov *fniss*
Vi övervägde faktiskt adoption som alternativ till graviditet denna gång men min man är tydligen för gammal. Dessutom tyckte nog kvinnan jag frågade om adoption att jag var fullständigt knäpp när jag sa att det är oss fullständigt egalt om barnet har en skada eller ej. Hon stammade nåt om att det är ju jättejobbigt att ha ett handikappat barn så hur kan vi klara två. Underbart att läsa dina rader om hur du utan förbehåll gläds över din lilla tjej. Hoppas att hon snart får chansen att bli storasyster!!
 

Tack..

Skrivet av  mammaHA
..jag blir så rörd av era brev.Jag tycker att det är mest synd att inte ens våra föräldrar lyckönskar oss eller gläds med oss.Här om dagen så stod morfar och höll i vår dotter och så.."det vore så synd om ni fick det till sånt här barn".Tur att vår dotter inte förstår vad han säger.Men jag förstår och tar mycket illa vid mig.Ja,min man och jag står varann mycket nära,efter 13 års äktenskap.Och vi älskar vår flicka sååå!Lycka till Malla.(Ps:vi kanske får barn samtidigt)fast man vet ju aldrig med adoption.Tack för att ni finns och stödjer på den här sidan!
 

Ja..

Skrivet av  Therese & M-94, L-98, N-00 + bebis 28/7
Även om inte "chocken" riktigt lagt sig ännu över dotterns handikapp ¨så är hon ändå det finaste på jorden för mig, och jag blir ledsen o illa berörd när folk beklagar mig, säger vad hemskt, och guud vad synd det är om dig, när jag berättar om hennes handikapp.
Hon är min DOTTER, inte ett HÀNDIKAPP, eller en stor sorg!
Fast jag tror inte de menar nåt illa, de vet bara inte hur de ska uttrycka sig.
Mina barn har Äldsta sonen Aspergers, Damp, Tourette.
Yngsta lilltjejen, Autism, Språkstörning, Synskada.
Kram
 

jo

Skrivet av  minix
man har gråtit klart och ser att barnet är som han är, och han är det finaste vi har,och att man inte skulle vilja ändra på honom,,han är som han är..
 

Vad underbart...

Skrivet av  NettanN
att ni känner så! Som mamma till en 9-årig dotter med CP-skada, epilepsi, talsvårigheter och misstänkt as/adhd (ska utredas) kan jag sorgligt nog inte instämma till fullo. Orsaken är att min dotter lider av sina funktionshinder. Även min yngre 7-åriga dotter lider av sin storasysters impulsiva och aggressiva sätt. Men visst är hon underbar, och jag älskar henne över allt annat på jorden! Men mina båda barn lider av hennes funktionshinder, därför gör även jag det...
 

håller helt med

Skrivet av  Hanna med Oscar
får nästan tårar i ögonen när jag läser ditt brev.
Det går upp och ner och det kommer överraskningar både positiva och negativa, men inte sjutton skulle man vilja byta bort det käraste man har för det.
Vi har för övrigt fått en frisk dotter 040405. och det känns ju helt underbart.
 

Artiklar från Familjeliv