Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Missfallet dolde en gravidet! – SKADAT? (långt)

Skrivet av My, gravid efter 2år, bf mars04
Är det ngn som varit med om eller hört talas om ngn som fått bedömningen MF, tagit Cytotec och vid återkontrollen funnit en graviditet?!?!? LÄS DÅ VIDARE OCH GE GÄRNA DINA SYNPUNKTER o KANSKE TOM SVAR!!! Jag är helt ställd och rådvill… abort eller inte?? Undrar även om det finns ngn som har erfarenhet eller vet ngt om hur utdrivnings medicinen cytotec påverkar ett foster under v6? Läkarna på KKakuten och Specialist mödravåren kan inte ge mer besked än att man i Brasilien sett att det föds fler gravt missbildade barn efter att de illegala abortklinikerna började ge cytotec för att framkalla aborter. Är det ngn i västvärlden som har ngn erfarenhet av detta????

Lite bakrunds fakta: I Sverige vill man undvika att skrapa kvinnor som vill göra abort eller fått missfall som inte kommit ut ordentligt, därför ger man Cytotec som är en vaginala medicin. Cytotec stimulerar livmodern så att kärlen krampar och vid MF stöts ev. graviditets rester ut. Genomgår man en medicinsk abort får man i sverige cytotec i kombination med en oral tablett som är slemhinneirriterande för att öka känsligheten för cytotec i livmodern (detta tror jag inte man gör i brasilien). Det är jätte viktigt att man kommer på återbesök för att se så allt försvunnit som det ska, eller ev få tid för skrapning. Det är tydligen mkt ovanligt att man som i mitt fall hittar ett levande foster. I mitt fall kom hinnsäck & geleklump ut som vid mina tidigare missfall (jag är 99% säker på var embryot,jag kände igen det), men att blödningen från detta dolde ett andra befruktat ägg för gynekologen…

Inför återbesöket efter missfallet var jag lite orolig att jag skulle behöva skrapas eftersom jag fortfarande hade bröstsvullnaden och dessutom börjat må illa, men detta skyllde jag på stressen… Det hade ju varit en sådan känslomässig berg-o-dalbana senaste tiden med besked i följande ordning: Gravid, sedan troligtvis MF, sedan undersökning med besked om utomkveds, besked om att vi skulle ’hoppas’ på MF, därefter konstaterades MF, fick ta abortpiller … och allt detta efter att vi i över två år bara väntat, kämpat för och längtat efter en graviditet .

Vid återbesöket blev läkaren MKT FÖRVÅNAD när han på UL-bilden fick upp en 6cm vätskefylld blåsa med tickande hjärta i det lilla fostret… var dock lite dämpad tills han kollat upp i FASS och endast sett biverkningen ’abort’, så hade det ju tydligen inte blivit. Min man var med mig och vi blev båda mkt rörda och glada. Jag blev så glad och chockad att jag grät, log, skakade, darrade och frös av glädjechock …

…vilka ljuvliga två timmar som följde tills överläkaren ringde upp mig på arbetet och sa att jag var tvungen att komma tillbaka genast eftersom cytotec kan ge grava missbildningar som han ville informera om. Från himlen till helvetets eldar på två röda… jag var helt paralyserad och rödgråten, var tvungen att ställa in mig på att nu kommer han vilja göra abort på mig så fort jag kommer dit…. Min man och jag kom dit på skakiga ben och fick inte höra ett ljus om abort, däremot att läkarna inte vet ngt om vilka skador det kan ge, eller hur höjd risken är för missbildningar. Det enda han visste var att en studie i Brasilien visat på att barn med grava missbildningar hade ökat i landet iom att cytotec blev ett vanligt abortpiller vid illegala abortkliniker. Missbildningarna kunde tex vara saknade eller outvecklade kroppsdelar, även i ansiktet. Mer ville / kunde överläkaren inte säga. Själv har jag tagit reda på att det finns en studie från liverpool där man studerat ca 260 foster efter att de exponerats för substansen i cytotec…. Ca 40 foster hade missbildningar som inte skulle ta livet av dem, men var mkt allvarliga, dvs ca 15%. Däribland ryggmärgsbråck, vilket inte har med cytotec att göra, och även den normala risken för missbildningar ingår… men det är ju ändå en tydligt förhöjd risk… å andra sidan var det kvinnor som ville göra abort, och man vet ju inte vad de har utsatts för andra kemikaler under fostrets utveckling heller… de ville ju inte ha barnet och kanske inte brydda sig om vad de exponerades för?!?! Jag vet att jag letar efter halmstrå, men vad ska man tänka?!?!? Jag vill ju att mitt barn ska vara friskt och att chansen att det ska ha skadats ska vara så liten som möjligt.

Läkarna har lovat att ge oss fortlöpande UL för att så snart som möjligt upptäcka ev. fel. – men vågar jag lita på detta? Jag vill se en handlingsplan från deras sida där de lovar regelbundna noggranna UL samt att de läser in sig så de vet vilken form av abnormiteter de ska leta efter. De pratar även om att skicka mig på 3dimensionellt UL, men det är så nytt att de inte verkar ha ngt tillförlitligt fungerande ännu.

VAD SKA Vi GÖRA???
Läkarna har gått på semester och kan inte svara på ngra frågor. Jag behöver mer info NU!!! Finns det ngra kvinnor i sverige som själva har erfarenhet av att ha tagit cytotec – eller ngn annan medicin man sen fått reda på ev. kan skada fostret? Vad har ni / de valt? Vad blev resultatet / utgången? Ska/bör jag göra abort nu nu, eller vänta till efter UL v18 och då ev. behöva föda ut aborten, eller ska jag hoppas på mirakel samtidigt som jag riskerar att kanske få ett gravt missbildat barn som kanske inte ens klarar sig, eller kommer behöva assistans dygnet runt i resten av sitt liv… eller ’bara’ har autism eller ngt liknande.….

Allt det där känns så skrämmande eftersom de inte kan säga till mig vad för sorts skador jag ska föreställa mig. … och tänk om Barnet skulle vara ett riktigt mirakel och vara helt friskt?!?!? Tänk om detta var vår chans och vi aborterar bort livets gåva till oss?! Det kommer bli mkt påfrestande månader framöver, och kanske ännu mer påfrestade därefter… jag tror inte att jag är så stark. (Har redan idag en nedsättning i min kapacitet till följd av en bilolycka, går med ständiga smärtor)... Trots det så säger mitt hjärta nej, nej nej, tänk om det är friskt. Vi har ingen som kan svara på frågor och just nu går all min energi går åt till små vardagliga sysslor som håller mina tankar borta från det uppenbara. Så fort det blir komplext eller tanke krävande går hjärnan på spinning och man blir så hopplöst ledsen. … och ändå så hoppas jag och glädjs åt att bära en så stark lite kämpare inom mig, tänk vad det redan har fått gå igenom och varit utsatt för?!?!? VAD SKA JAG GÖRA????

Svar på tråden: Missfallet dolde en gravidet! – SKADAT? (långt)

Tja..

Skrivet av  malla
..jag vet inte riktigt om detta är rätt forum för dig. Det enda jag kan säga till dig är att livet med ett annorlunda barn blir just annorlunda men inte nödvändigtvis sämre. Om barnet har en missbildning betyder inte det att det måste få en sämre livskvalitet än andra. Om du väljer att fullfölja graviditeten och sen får ett barn med en skada så kan jag lova dig att du kommer att bli en bättre och på många sätt lyckligare människa om du får hjälp att ta dig igenom alla kris- och sorgereaktioner som garanterat kommer. Min son är född för tio år sen med en mycket svår hjärnskada. Han är blind, rörelsehindrad, utvecklingstörd och med autistiska drag. Han är det största och viktigaste som hänt mig och han har bidragit till att jag är den harmoniska och kloka person jag är idag. Jag skulle aldrig vilja ha honom "normal", det skulle ju inte vara han! Visst finns det tuffa stunder men det har jag med hans två icke-funktionshindrade systrar också. Idag väntar jag mitt fjärde barn och kan uppriktigt säga att det inte spelar någon roll om detta barn har något funktionshinder men det har varit en lång resa dit och jag förstår att du tycker att en missbildning hos ditt barn vore det allra värsta. Man har dock inga garantier att få ett så kallat friskt barn, statistiskt sätt skulle min son vara född utan skada: Jag var 22 år, välnärd, vältränad och varken rökte eller drack eller tog några mediciner då jag väntade honom. Hoppas att du väljer att behålla ditt barn och att du isåfall kan få hjälp med att försona dig med tanken att det kanske blir en alldeles speciell liten kille eller tjej som kommer att behöva dig mer men också kommer att ge så mycket mer. Lycka till!
 

Hej My

Skrivet av  bossemor
Jag förstår att ni har det svårt just nu. Jag tycker nog att du ska vänta på Ul i vecka 18, de gör ju säkert ett väldigt noga och genomgående Ul då. Jag tror nog att om du skulle göra abort nu skulle du nog undra i resten av ditt liv om barnet verkligen var skadat eller inte. Tänk på att ofta har det som händer en mening(fast man undrar ibland), och detta lilla liv verkar ju villa hänga med ett tag till ;). Man har ju aldrig några garantier att få ett friskt barn även om alla räknar med det.
Det tog oss ganska lång tid att bli gravida oxå, och sedan fick vi ett barn som kräver extra mycket kärlek och omsorg iochmed hans handikapp. Vi tycker att det är han mer än värd efter allt han gått igenom! Kärlek det har vi i mängder!
Tänk på att ert barn kanske är 100% friskt, så ha den inställningen tills ni vet!
kramar från Bosses mamma