Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

BVC...

Skrivet av Maria
Tack Iene och Aase för väckarklockan. Vi hade accepterat att älta med barnpsykolog först. Men efter era inlägg och ytterligare en tuff kväll vaknade jag mer klartänkt idag. Rinde husläkaren och bad honom förklara vad en barnpsykolog kan göra med ett barn som vaknar i panik efter en stunds sömn. Han slog ifrån sig och sa att "det har du inte sagt", "så sa inte BVC". Jag sa att det är till 90% i sömn som det blir så här och att jag filmat henne och börjat skriva dagbok över utbrotten. Jaha, det här är ett helt annat läge sa han allvarligt. Jag kontaktar barnneurologen och fixar en remiss. Var inte det bra? Nu undrar jag vad som kommer att hända, hur lång tid det tar o.s.v. Mest oroar jag mig för att vi inte blir tagna på allvar. Flickan har varit sjuk sen bebis och attityden från sjukhuset har varit "titta vad fin hon är, du ska väl inte överdriva eller klaga". Jag har varit superbitch som krävt utvecklingsbedömningar etc, men inte fått dem. Jag har undrat om det kan vara neurologiskt, men nej då - hon är ju så fin. Nu ska den hysteriska superbitch mamman återigen försöka få sin röst hörd, det känns som det handlar mer om oss som föräldrar än hennes jobbiga nattliv. Har någon några kloka ord?
Svar på tråden: BVC...

svarade dig precis längre ner

Skrivet av  lene
och skrev det du själv skrev , jätte bra
bra att du filmade henne , och om du inget hör om remisen fram i näste vecka ring o fråga remiser kan komma bort ,
lycka till och blir det för jobbigt gör som jag skrev längre ner åk in,, till sjukhuset
 

Hur åker man???

Skrivet av  Maria
Ja, många gånger vill man ta henne under armen och räcka över till akutpersonalen på sjukhuset. Men det funkar nog inte, för hur baxar man ner en 2.5 åring som är stark som en oxe i sina utbrott, kroppen stel och med sparkande ben i en bilstol? Dessutom måste det vara superstress för henne, samtidigt som jag är rädd att göra illa henne, hur gör man?
 

man ringer akuten eller åker in

Skrivet av  lene
sedan får man nog strunta i bilbarnsstol och ha henne i knät i tex en filt,
eller riner efter ambulans ,
jag skulle tro att när du väl kommer in så förstår personalen hur allvarligt det är ,
Även din läkare som du kommer till nevrolog kommer att ta det på allvar och göra en riktig undersökning o ställa diagnos,
Så ta det lite med ro just nu nu är ju bollen i rullning.
Vill du vera mer om just ep och liknande krampsjukdomar så skulle jag råda dig ( som jag gjort med så många här på sidan..) ring till läkemedelsföretaget Glaxo Wellcome och beställ deras gratis böcker om epilepsi det står om diagnoser hur man ställer dem vilka undrersök mm om kramper ja allt beställ alla de har, så är du en pälåst tiger ,,
telefon till dem 031-670900 Du kan oxså få dem via ep-förbundet men det tar längre tid..
till redax detta är inte reklam utan livsviktig info
 

Vad bra

Skrivet av  Maria
Fick en del bra tips, nu har bollen börjat rulla och det känns lite bättre, hoppas det är en snabb boll bara. Jobbigast av allt är attckerna, att sitta på helspänn varje kväll, känner mig rädd faktiskt.
 

häxa

Skrivet av  minette
hej på dig det är tur att du står på dig ,,själv är jag så saklig och har svårt att plocka fram häxan i mig ..med resultatet att läkare och övrig sjukhus personal tycker att min son är så duktig och har sååå förstående föräldrar,,nä man får nog plocka fram häxan i sig för att man ska bli tagen på allvar vi får peppa varandra så att vi vågar morra upp oss fram för fler TIGERMAMMOR stå på dig
 

Hämnd

Skrivet av  Maria
Tigermamman i mig kommer bara fram när jag inte blir förstådd, min dotter är ju det viktigaste. Som alla specialister behandlat oss så finns det en liten känsla av hämnd, eller mer som "ni skulle ha lyssnat bättre från början så hade min flicka kanske fått hjälp tidigare". Sen har jag i över 30 år sett hur mina föräldrar kämpat med min gravt förståndshandikappade bror, mina föräldrar var sakliga och ville inte röra om så mycket i grytorna. Fast nu efteråt undrar vi alla om han inte hade varit bättre behjälpt av att man kanske skulle vågat ifrågasätta.
 

du har rätt

Skrivet av  minette
jo nog måste jag skärpa till mig för som du säger så ska man nog inte vara rädd att röra om i grytorna,jag får ju inget veta om min son utan det är först nu då jag börjat i frågasätta man får information ,min son är 11 år så nog skulle jag behövt vara lite mer påstridig,,han har haft diagnosen ep+synskada pga en hjärnskada, sedan han var 5 och ett halvt och ska först nu utredas på nevro psykologi (asperger/autism),,han har ju haft sina problem så länge så nu har man ångest ,,,kanske skulle han haft det lättare om vi inte varit så mesiga ,,så till alla mammor och pappor stå på er,,för det är ju vi som ser barnet varje dag,,
 

Artiklar från Familjeliv