Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

"Bandspelar EEG"

Skrivet av Flugan
Är det någon som har erfarenhet av detta? Min dotter som är 3 år ska troligtvis göra detta. Alltså ha på sig ett EEG (med en liten ryggsäck) under minst ett dygn.
Svar på tråden: "Bandspelar EEG"

Hej Flugan

Skrivet av  Mamma och Pappa till 2
Har din dotter gjort detta eeg ?

Vad har din dotter för symptom ?
(du behöver inte svara på det om du inte vill)
Varför jag undrar detta är för att jag själv har en 3 årig dotter som mest troligt skall göra ett sömn eeg och då vet jag ej om det blir på lasarettet eller ett typ bandspelar eeg, vet du vilket som är mest vanligt.

Man blir ju lite orolig,hon får mest troligt inte tid förrän i nov och denna ovisshet känns bara för jobbig.
 

Inte ännu...

Skrivet av  Flugan
..och det verkar som om vi inte kommer att behöva göra det just nu heller.
Min dotter har väldigt korta kramper, kanske som mest 10 sekunder. Men när det är som värst så får hon kramper ungefär var femte minut. I början så såg vi inte ens att det var kramper utan det såg bara ut som om hon tappade balansen hela tiden.
Hon har provat flera mediciner och till slut så fick vi tegretol som funkade i ett år. Men plötsligt så gick det inte längre. Så nu har vi bytt till absenor (efter att först ha provat orifiril). Om absenor inte fungerar så ska vi göra ett sånt här EEG. Men (ta i trä) det verkar som om absenor fungera. Hon har färre kramper nu när vi håller på att ställa in medicinen.
Jag vet inte vilken typ av EEG som är vanligast. Lycka till!

Hur är det för er?
 

Vi skall

Skrivet av  Mamma och Pappa till 2
mest troligt göra ett sömn eeg (tyckte jag läkarn sa i tel.)
På dagis har dom reagerat på att hon "kopplar bort" sig kanske bara en tiondels sekund.
Hon somnar helt hipp som happ, vid matbordet,ute i rutchkanan tex.
Hon är dålig på att prata, även om vi tycker att det har hänt mycket med hennes tal bara sista veckorna.
Sedan säger dom på dagis att hon leker inte med andra barn utan hon leker brevid dom istället, det kan ju vara så att dom andra pratar bättre och tyr sig till dom som kan prata (ja, vem vet)
Jag tror (hoppas inte) att det är något fel på henne.
 

Vad tycker ni själva?

Skrivet av  Flugan
Hej igen!
"Våra" dagisfröknar har också sagt till oss att dom tycker att vår dotter kopplar bort sig ibland, särskilt när dom sitter och ska äta. Vi har aldrig sett det hemma och jag tror inte att det har med hennes sjukdom att göra. Visst hamnar hon i ett "stirr" ibland men det gör ju alla människor. Jag upplevde i början att dagis oroade sig mer än vad jag som mamma gjorde. Jag tror att dom var rädda för hur dom skulle hantera situationen. När vi väl fått diagnos så hade vi ett möte med våra fröknar och berättade allt som vi visste om sjukdomen. Sen dess har det varit lugnt och det känns tryggt. Vi har också fått böcker om epilepsi från sjukhuset som vi har lånat ut till dagis.

Men vad känner ni som föräldrar? Jag tror att man som förälder känner sitt barn så väl att man själv vet om något är fel eller inte. Jag försöker att lita på min känsla som mamma och gå på det.

Lycka till!

 

Hej Igen Flugan

Skrivet av  Mamma och Pappa till 2
Vi tycker inte att det är något fel på henne, vi har aldrig märkt något hemma, det kan ju vara så att en del inte klarar av en lite stojig miljö utan "kopplar bort sig" en stund.
Vi har ju verkligen den här veckan suttit och studerat henne vi har knappt slagit på tv:n på kvällen utan vi har tittat på henne men vi kan inte se någonting på hela denna vecka.
Talet har det ju hänt mycket med sista veckorna och det kommer mer och mer.
Man åker verkligen berg och dal bana, ibland tänker man nää det är inget fel med henne och ibland funderar man hela dagarna så man kan knappt jobba; är det verkligen som det ska.
Men jag tror ju också att ibland på dagis så "oroar" dom sig mer än vi föräldrar, alla barn är ju så olika.
Men vi ska nu göra denna genomgång av henne, visar det inget så får tiden ha sin gång helt enkelt, hon är lite sen på vissa saker, men det kommer.
Ha det bra
 

Hej igen!

Skrivet av  Flugan
Under någon av alla utredningsdagar på sjukhuset med min dotter kommer jag ihåg att jag frågade om talet. Jag tyckte också att min dotter var sen att prata. Fick då veta att om ett barn kommer upp i fem-års-åldern utan att ha börjat prata, det är då man kan börja oroa sig. Då la jag ner just den oron i allafall.
Hoppas att allt går bra för er och stort lycka till! Skriv gärna och berätta hur det går (om du vill).
 

Artiklar från Familjeliv