Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Kan bli en knepig situation imorgon

Skrivet av Becka med Elvira 4år + 2 syskon
Elvira hade 7 öroninflammationen mellan 6-12 månaders ålder, så då hon var 13 månader opererade dom in rör i öronen. Efter det har hon inte haft en enda ÖI tack och lov.
Det är ju lite olika hur länge de sitter kvar, i april i år hade dom inte ännu kommit bort så då försökte de ta bort dem med instrument in i örat. Hon skrek och fäktade och satt INTE still, hon var rädd och fattade ine vad dom skulle göra. Vi hade inte börjat med stödtecknena då ännu och det var helt klart svårare med kommunikationen oss emellan då.

Alltid kommer den där obligatoriska frågan först "Hur gammal är du då?" och så blir hon osäker då hon märker att de förväntar sig ett svar men hon inte kan ge ett. Det frågade dom ju där också förstås. Fastän det stod i papprena att hon kom dit b.l.a för att kolla hörseln då hon har så försenat tal. Det var inte samma ställe som där dom opererade in rören, där var dom underbara. Men här var dom helt klart osmidiga...

Sedan sa dom då hon inte satt still "om du inte sitter still går mamma ut!"
Jahaaaja, gör jag det?! Blää vad jag blev arg, varför hota med sånt för, jag tänkte då inte går ut. Trodde dom att hon skulle bli lugnare då?! Hon med hennes dysfasiproblem uppfattade bara "mamma går ut" och det gjorde då inte henne lugnare! *morr*

Sedan höll de på och sa "det gör inte ont" också tusen gånger, och det enda hon uppfattade av det var "ont". Smaaart :(
Imorgon bitti skall vi fara dit igen och försöka ta bort rören igen, då har de varit inne i öronen 3½ år.
Ärligt talat fattar jag inte hur dom skall lyckas med att föra instrument upp i öronen och ta bort tuberna/rören utan att ge henne lugnande först...
Svar på tråden: Kan bli en knepig situation imorgon

Kan hon inte få lugnande nu då?

Skrivet av  Lilla My
Hm, det känns som om det blir lite abrupt. Bäst hade ju varit med en tid om ett par dagar, så att du kunde förhandla dig fram med den ansvarige för undersökningen hur ni bäst skall lösa det här.

Dormikum (heter kanske annat i Finland) är bra på det sättet att barnet blir allmänt lulligt, helt utan sans och balans, och dessutom inte minns ngt efteråt.
Min Olle fick det när han skulle dra ut en tand som treåring. Det fungerade väldigt bra. Vi fick vara kvar ett långt tag efteråt för att han skulle ha vaknat riktigt, allt enligt tandläkarens plan.

När det gäller kommunikationen så tycker jag att du skall vara stenhård med att få styra upp vad de säger. Att du får teckna till Elvira. Och hjälpa henne med svaren till personalen.

Om du nu inte kan avstyra besöket i morgon, så gäller det att göra det bästa möjliga.
Kan du förbereda Elvira? Rita enkla bilder? En slutbild med ngn belöning?

Jag håller tummarna för er båda två!
 

Det gick bra!

Skrivet av  Becka med Elvira 4år + 2 syskon
I april gick alltså besöket inget vidare... Men nu hade jag på ett bättre sätt, med stödtecken och bilder och rollek (jag lekte öronläkaren som skulle titta in i örat och hon skulle sitta stilla o.sv.), kunnat förbereda Elvira på vad dom skulle göra, att hon skulle sitta stilla och dom skulle titta där in i öronen, så hon VISSTE vad som skulle ske vilket gjorde en stor skillnad.

Dessutom sa jag genast vi kom in att hon har fått diagnosen Dysfasi och har svårt med talet och förstår inte allt tal och kan missförstå, så säg t.ex. inte "Det kommer inte att göra ont!" - för då uppfattar hon troligtvis bara ordet "ont" och då blir det ju motsatt effekt.
Så jag var bestämt och sa som det var direkt och att det inte gick bra förra gången vi var här, och då jag inte nu lät dom bestämma allt och ta kommandot bara för att dom råkade var Öronläkare - så blev det nu en heeelt annan sak. De var så förstånde sååå och de fick titta in i öronen och konstaterade att rören ännu satt så hårt fast och hade typ växt fast i trumhinnan så vi skulle inte pina flickan utan de skall ta bort dem under lättnarkos i januari istället.

7 januari skall vi dit, och vi har fått Emla-plåster med bedövnings-salva hem redan för att sätta på på händerna på morgonen och allt.
Nu var det första gången sedan vi fick diagnosen i fredags, som jag upptäckte att det är BRA att få en diagnos, ha ett trumfkort och kunna säga "Hon har liksom Dysfasi" genast, då blev dom helt som att "Åhåå, jaså ni har fått veta det nu, jahaaa..." och vi fick ett helt annat bemötande än i april då hon typ bara var en ovanligt besvärlig unge i deras ögon.
I april kollade dom hennes hörsel med hjälp av nån apparat, typ som ett ekolog eller nått. Och det visade att hörseln var helt okej, så det är alltså inte därför hon talar dåligt, vilket dom funderade på i och med att hon haft så många öroninflammationer. Vätska bakom trumhinnorna borde dom ha upptäckt idag om så vore, eftersom dom kollade rätt länge in i öronen.

Jag skulle idag fylla i ett papper inför narkosen i jan. Och där skrev jag även under "övrigt" att hon har Dysfasi för det har ju do m rätt att få veta, och Elvria att rätt att dom skall få veta det på förhand.
Och visst fick hon en "belöning", vi sprang direkt till cafeterian sedan och köpte varsin sån stoooor kokosboll och läsk, hehe....
 

Härligt!

Skrivet av  Lilla My
Det där fixade ni allt bra, båda två. Jag kan riktigt se er framför mig, när ni leker örondoktor... och höra dig när vid besökets början.

Nej, det där med vätska bakom trumhinnorna förklarar ju sällan allt. Det finns många barn som har vätska bakom trumhinnorna, och det finns många barn med språkstörning/språkförsening. En del har båda delar. En del bara det ena.
 

Vätska bakom trumhinnorna,

Skrivet av  Lilla My
kan det vara en orsak till hennes språkstörning? Hur är det med vätska nu? Det får ni förstås besked på i morgon...
 

Artiklar från Familjeliv