Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ny mamma ansluter sej.

Skrivet av Maria m C, N & D
Vet inte vart jag ska börja eller hur..
Känner mej helt tom! Efter 5 år är det slut.

Vet att jag klarar mej ensam med barnen, men undrar hur dom ska klara sej. Vi har ett gemensamt barn, de andra är "mina". Har ju varit ensam förut & nu är det dax igen.

Egentligen är jag inte ens ledsen, mest tom. Lättad kanske? Efter ett år av gräl, mer eller mindre dagligen, är beslutet fattat; Vi ska separera! Familjesamtalen var inte till någon hjälp alls.

Nu börjar den svåra (omöjliga) jakten på bostad. Vill ju inte behöva slita upp barnen från skola & dagis! Det räcker ju med att dom måste lämna sitt hem. Umgänget löser vi när vi löst bostadsfrågan.

Barnen är inte informerade, väntar tills vi har hittat bostad. Fel? Kanske, men mår dom bättre av att veta i kanske ett år innan vi flyttar? Hur skulle ni gjort?

Har ingen erfarenhet av att gemensamt ha fattat beslutet. Förra förhållandet slutade abrupt då jag blev lämnad 6 veckor innan bf. Har inte träffat honom sen dess & det är nu över 6 år sedan. Han har aldrig träffat sin son, min sambo har varit "pappa" till honom & nu ska vi separera.
Har inte ens tänkt annat än att han ska ha umgänge med "min" son oxå, men om jag ska vara ärlig så vet jag inte hur han tänkt. Vad säjer jag till sonen om sambon inte vill ha umgänge med honom? Jag kan ju inte kräva att han ska träffa honom då det handlar om mitt barn.

Måste våga fråga hur han tänkt sej, om han ens funderat på saken.. Annars får jag aldrig veta.

Åh! Vad har jag gjort?!
Svar på tråden: Ny mamma ansluter sej.

Har

Skrivet av  cissi
inga goda råd just nu, men en styrke kram till dig tjejen, du och dina barn fixar detta!
 

Tack för kramen!

Skrivet av  Maria m C, N & D
Den behövs.
 

Artiklar från Familjeliv