Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Alltså...

Skrivet av värdelös
Jag har läst era inlägg här på denna sidan ett tag.
Nu undrar jag om någon vet om man har en ätstörning om man, när man ätit något som kanske inte är så nyttigt tex pizza vill smita iväg och spy. Jag gör det inte alltid eftersom jag inte vill visa för övriga familjen.
Gladast är jag när jag klarar en dag med att bara äta jättelite eller bara frukt.
Det har hänt att jag bara vräker i mig ett helt paket kakor även om jag är nöjd efter halva så "måste" jag liksom äta upp allt. jag är numer efter många jojobantningar kraftigt överviktig. Hr det sista dock lyckats gå ner ca 5 kg på att äta mycket lite .
Alltså jag önskar att jag kunde ha ett normalt förhållande till mat. Tänk om någon kunde uppfinna ett piller så man slapp tänka på vad man ska äta.
Svar på tråden: Alltså...

För det första,

Skrivet av  Matilda
du är inte värdelös! Tro aldrig det! Mitt förslag är att du kontaktar din husläkare på vårdcentralen, beskriv ditt problem o säg att du vill komma på ett besök. Jag tog mig i kragen, efter stöd hemifrån, o ringde. På måndag skall jag dit. Vi får se hur det går, jag mår så mycket bättre nu att det känns som jag fixat mitt problem själv om man kan uttrycka sig så. Finns det ingen du kan tala med om ditt problem? När jag öppnade upp mig för min syster fick jag ett enormt stöd, tjat, o insikt över vad jag höll på med. Hon gav mig en tankeställare. Förrästen, nu tänker jag inte vara anonym längre under namnet besökare, Matilda heter jag!
 

Hej!

Skrivet av  värdelös
Jo, jag känner mej faktiskt värdelös. Jag kan kontrollera hela mitt liv och har ingen direkt dålig karaktär förutom när det gäller bantning. Jag äter utan att jag vill, önskar att jag kunde spy mer (vet att det låter knäppt) får ångest när jag har för mycket mat i magen och är lycklig när jag är hungrig.
Jo jag har en kompis som är snäppet värre än mig, hon går på ätstörningsbehandling sedan länge. Tyvärr kan vi inte vara alvarliga med varandra utan det blir en slags sport att vara värst. Vet att det låter knäppt detta också, men jag är bara ärlig om hur det egentligen är. Jag är en vuxen kvinna med familj och barn även om det inte låter så.
Nej jag kan inte gå till VC och be om hjälp eftersom jag känner mig alldeles för fet för det. Dietist är ingen idé eftersom jag vet precis hur jag ska äta. Jag kan bara inte efterleva det..... Det är ett helvete!
Tack för att du tog dig tid att svara o lycka till!!!
 

Men du

Skrivet av  Ingen
Inte är du för fet för att gå till VC! De finns där för att hjälpa.
Dietist kan låta dumt när man vet hur man ska äta, de flesta med ätproblem är ganska bra på det. Men dietisten kan fungera som morot! Att gå där och gå igenom hur man äter, ätit under veckan, ibland i grupper kan vara bra!
Kasta inte bort idéerna om hjälp. Du måste ju börja någonstans och fungerar det inte kanske du kommer på vilken hjälp det är du behöver.
Försök ringa VC, eller be någon göra det åt dej.
Kram Ingen
 

visst kan du söka hjälp

Skrivet av  mim
I ditt inlägg hör jag fyra saker som låter precis som ätstörningstankar. Du känner dig värdelös, maktlös, får ångest av mat och lugn av "tomhet"; hunger och att vara i närheten av en annan med ätstörning sätter fart på dina egna negativa tankar och förvärrar ångesten, stressen.
Det är inte vikten som avgör utan hur du förhåller dig till den och maten och hur det påverkar din självkänsla. Jag tror absolut att du skulle ha stor hjälp av att få stöd på olika sätt.
samtal, dietist, nån ätstörningsenhet. Jag håller med om att du visst har rätt och anlednig att söka hjälp hos vårdcentralen!
du har tagit ett stort steg som har börjat att ta tag i och formulera vad som är problemet!
 

Tack !!!

Skrivet av  värdelös
Snälla för att ni bryr er att svara, men jag kan faktiskt inte med att gå till VC och söka för ätstörning utan jag måste gå ner i vikt först.....
Vet att det låter helt oförnuftigt men så är det bara.
är det någon som vet någon bra sida på nätet eller något ställe man kan ringa till om man bor i Halland.
Min kompis går i Alingsås på behandling och dit hör ju inte jag.
Detta är ett jätteproblem och förmörkar hela min tillvaro.....
Tack för att ni ville svara
 

Hej du värdefulla

Skrivet av  Louise med William f. 040213
För jag tror inte alls på att du är värdelös. Jag tycker att du ska samla mod att gå till vårdcentralen även om du tror att du är för fet. Vårdcentralen går man till för att man mår dåligt, inte för att man är fet, smal, ful, snygg, elak eller snäll.

Du tror säkert att de skrattar åt dig på vårdcentralen. Det tror inte jag. Men även om de skulle göra det: Vad gör egentligen det? Då behöver du ju bara vända på klacken och gå. Vad är det värsta som kan hända? Tänk dig in i den situationen ett tag och tänk sedan på vad du skulle göra om det värsta trots allt hände. Tänk om du skulle falla i gråt, kräkas inför alla, göra bort dig? Det gör ju ingenting, du behöver aldrig mera prata med dem om du inte vill.

Vad beträffar din kompis så bör du inte träffa henne alltför ofta, särskillt inte ensam. Ätstörda människor späder ofta på varandras dumma idéer och hetsar till jämförelser och tävlingar. Medan du mår dåligt är det bäst att umgås med "friska" människor.

Vill du bli frisk så kan du. Snälla gå till vårdcentralen, få hjälp för att må så bra som du faktiskt (!) förtjänar...
Kramar
 

Förresten

Skrivet av  Louise med William f. 040213
så smal så att du kan gå till vc kommer du aldrig att bli i dina egna ögon hur mycket du än försöker, så gå nu när du fortfarande är någotsånär frisk. Innan din ätstörning förtär dig helt och hållet!
 

du förtjänar!

Skrivet av  mim
Visst kan du söka hjälp! Bara det att du känner att du inte kan gå för att du tycker att du är för tjock visar ju att du förtjänar och behöver hjälp!
Ta hjälp av nån i din omgivning som du har förtroende för med att ta första kontakten, ringa och följa med dig, som kan stötta dig i samtalen.
Du kan pröva att få en kontaktperson genom socialen som kan stötta dig om du inte har nån annan just nu.
känner inte till nån att ringa och tror nog att det behövs att man träffas och bygger upp en relation med sin behandlare/läkare.
Försök snälla du att ta steget. Vi hejar på dig!
 

Ni är så.....

Skrivet av  Värdelös
goa och vill så väl, jag kastar inte bort idéerna om att söka hjälp, men det är bara så att det inte funkar.
Det här är jättejobbigt och jag vet att jag måste ordna upp mitt liv om jag ska orka med att fortsätta...
Tack snälla för alla svar jag fått...
Usch ibland hatar jag mig själv och min kropp så otroligt mycket, tänk om man bara kunde försvinna och slippa tänka på mat mera....
Obs! Jag är inte ute efter medömkande utan jag bara skriver som det verkligen känns.....
 

Det är just det

Skrivet av  Ingen
som är så bra med denna sidan. Alla vet hur det är att leva med detta, antingen genom oss själva eller genom anhöriga. Det känns! Jag tycker inte det är att söka medömkande. Jag vill snarare säga tack till dej som delar med dej! Man måste få prata och kanske man kan hjälpa nån annan, eller bara få fundera tillsammans. Det är ju inte bara att äta eller låta bli... Kramar till dej. Ingen
 

hej

Skrivet av  Fumlan
Det finns kriterier för olika ätstörningar. Någon har skrivit ner dem i inlägg lite längre tillbaka. Som du beskriver dina tankar och beteenden kring mat tycker jag spontant att du har en ätstörning. Du mår ju inte heller bra av tankarna kring maten. Ser att andra svarat också, men det kanske inte gör något att få flera svar.
 

kom på en sak till

Skrivet av  Fumlan
som du skrev till någon annan så vet du ju hur du ska äta för att må bra. och att du inte "kan" söka hjälp just nu utan vill vänta tills du klarat av vissa saker (gå ner ännu mer i vikt?). men vad är det som hindrar dig egentligen från att söka hjälp nu? tror det finns många tankemässiga barriärer som du skulle kunna få hjälp att hantera av någon. kanske medicin ett tag? just för att ta dig ur en del tankar och beteenden. inte att du behöver medicin hela livet ut.
 

Hej!

Skrivet av  värdelös
Vad är det för någon sorts medicin som du menar.
Tack för ditt svar förresten, man kan aldrig få för många!
 

jag äter flouxetin

Skrivet av  Ingen
det ska visst hjälpa mot både depression och bulimi...
 

jag har också ätit den

Skrivet av  Fumlan
samt cipramil. båda gångerna har jag dock blivit eller planerat att bli gravid så jag har inte ätit dem så länge. men jag tyckte att båda hade viss effekt. kände mig inte så orolig i kroppen.
 

Hej!

Skrivet av  Soppero
Jag håller med alla föregående talare.
Du är värdefull och förtjänar att må bra!
*Många styrkekramar*
 

Artiklar från Familjeliv