Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

en enkät

Skrivet av F
knåpade ihop lite frågor

1. Vem är/var ditt största stöd när det gäller ätstörningen?

2. Vad för typ av ätstörning har du eller har du haft?

3. När började problemen?

4. Vad fick dig att söka hjälp (om du har gjort det)=

5. Har det kommit något positivt ur ätstörningen?
Svar på tråden: en enkät

F svar

Skrivet av  F
1. Vem är/var ditt största stöd när det gäller ätstörningen?

Min sambo

2. Vad för typ av ätstörning har du eller har du haft?

Anorexi (mild) och bulimi

3. När började problemen?

när jag var 12 och med bulimi när jag var 18 (höll på till jag var 21)

4. Vad fick dig att söka hjälp (om du har gjort det)=
Med bulimin var det för att det gick ut över skolan. Och jag mådde inte så bra, inte heller av att behöva dölja och ljuga.

5. Har det kommit något positivt ur ätstörningen?
Jag har fått en sundare syn på min kropp och mat än vad många andra har. Skulle dra mig från att banta. Men jag tycker fortfarande att jag ser ful ut i nästan alla kläder, att det inte finns nåt som passar på mig. En annan sak är att jag är mer observant på att jag inte hamnar i beroenden (sex, kaffe, alkohol etc.) och det känns skönt.
 

Emilia svarar:

Skrivet av  Emilia
1.Jag har först berättat det för min samtalskontakt nyligen, har aldrig haft något stöd av någon.

2.Jag har pendlat mellan anorexi(dock har jag aldrig varit jättesmal), bulimi och nu kan jag nästan aldrig kräkas längre, fast jag fortfarande hetsäter.

3. I högstadiet.

4. Jag mådde jättedåligt och från början trodde jag att jag fixade matbiten själv men helt plötsligt insåg jag att det här fungerar inte längre. Hoppas få hjälp till hösten.

5. NEJ
 

Mina svar!!!

Skrivet av  Louise med William f. 040213
1. Vem är/var ditt största stöd när det gäller ätstörningen?
Min pojkvän.

2. Vad för typ av ätstörning har du eller har du haft?
Anorexia

3. När började problemen?
Svårt att säga. Det satte igång på allvar när jag gick inian, innan hade jag visserligen haft problem till och från i några år men inte så allvarligt som då.

4. Vad fick dig att söka hjälp (om du har gjort det)=
Påtryckning från pojkvännen och ifrån de ledare jag hade när jag var med i en arbetslöshetsåtgärd.

5. Har det kommit något positivt ur ätstörningen?
Det sägs att det inte finns något ont som inte fört något gott med sig, men jag tvivlar! Den har bara försört en bit av mitt liv. Tur är det väll att den inte har varit positiv för i så fall kanske jag inte skulle kunnat släppa den.

Tack för denna!
 

Mina svar

Skrivet av  Ia-Fia
1. Vem är/var ditt största stöd när det gäller ätstörningen?
* Har inte haft nån

2. Vad för typ av ätstörning har du eller har du haft?
* Har haft bulimi i över 10 år...

3. När började problemen? * När jag var 18-19

4. Vad fick dig att söka hjälp (om du har gjort det)=
* Har inte sökt hjälp, kan man säga att det växt bort? Det försvann helt när jag blev gravid i alla fall.

5. Har det kommit något positivt ur ätstörningen?
* Nej
 

soppero svarar

Skrivet av  Soppero
1. Har inte haft något stöd. Men min femåriga son... att se in i hans ögon gör att jag vet vad jag har att kämpa för.

2. Anorexia / Träningsanorexia

3. När jag var 16 på allvar, avtog när jag var ca 19, kom tillbaka när jag var 21.

4. Har inte sökt hjälp. Var nära en gång men vågade inte ta steget. Blev bättre på egen hand men det varade inte länge. (För sonens skull ville/vill jag söka hjälp).

5. Nej. Inte ännu men kasnke om jag blir frisk någon gång att jag lär mig uppskatta mig själv och mitt liv, äh jag vet inte :) Något sådant kanske :)
 

Ingen svarar

Skrivet av  Ingen
knåpade ihop lite frågor

1. Vem är/var ditt största stöd när det gäller ätstörningen?
Från början hade jag stark stöd av en tjej som själv var väldigt anorektiskt. Idag är det min bästa väninna som fungerar som det bästa stödet, hon är också allvarligt anorektisk. Jag tror jag känns mest stöd av dessa eftersom de känner igen sej och därför förstår utan att döma.

2. Vad för typ av ätstörning har du eller har du haft?
Anorexi som tonåring, nån lightvariant, jag var aldrig ett benrangel. Nu är jag klassad som bulimiker men jag tror jag står på gränsen mellan båda diagnoserna.

3. När började problemen?
mina problem som lett till sjukdom startade som 6-åring men just specifikt maten började i 13-14 års ålder. Bulimi-diagnos fick jag nyligen men har haft det sen anorexin blev bättre.

4. Vad fick dig att söka hjälp (om du har gjort det)=
En väninna ringde psyk och sa -GÖR NÅT. Jag själv funderade bara på bästa sätt att ta livet av mej.

5. Har det kommit något positivt ur ätstörningen?
Nej, absolut inte! Om man nån gång kommer ur det kan man säkert dra nytta av det på flera sätt, kankse hjälpa andra och ha en stor kunskap om nutrition, men idag är det inget positivt alls.
 

Lizzy svarar

Skrivet av  Lizzy
1. Vem är/var ditt största stöd när det gäller ätstörningen?
- Ingen, jag har aldrig berättat det för någon (hetsäter när jag är själv, vilket inte är så ofta tack och lov!)

2. Vad för typ av ätstörning har du eller har du haft?
- Hetsätning och allmänt dålig på att sätta stopp för hur mycket jag äter i vissa perioder.

3. När började problemen?
- När jag flyttade hemifrån (17 år)

4. Vad fick dig att söka hjälp (om du har gjort det)=
- Det har jag aldrig gjort...

5. Har det kommit något positivt ur ätstörningen?
- Nej, det kan jag inte påstå att jag tycker!

 

Artiklar från Familjeliv