Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Mamma till fosterplacerad, handikappad tös

Skrivet av Tina
Hej!
Jag söker kontakt med er mammor som har barn som är fosterhemsplacerade och handikappade.
Vi har en flicka som är 8 år och varit i fosterhem i snart två år. Det på grund av att jag varit och är psykiskt sjuk. Gick in i väggen för några år sedan och mått väldigt dåligt. Så dåligt att jag inte klarat av att ta hand om vår dotter....
hälsningar
Svar på tråden: Mamma till fosterplacerad, handikappad tös

hej Tina

Skrivet av  isa
Jag har inget barn i nuläget som är placerat.

Men har starka funderingar på det. Eftersom jag också har en utmattningsdepression.
Ett handikappat barn och flera syskon till h*n.

Har haft svårt att få soc att fatta hur dåligt jag mår.
Det syns inte utanpå. Barnen mår bra.
Men jag orkar snart inte leva längre av alla krav stress.

Hör gärna av dej igen.
 

Hej isa!

Skrivet av  Tina
Vad glad jag blev över att få något svar.
Du får gärna maila mig på [email protected], så kan vi prata mera om du också vill det?!

Kram
 

Hej

Skrivet av  isa
Hör av mej så snart jag orkar och hinner.
Har mycket just nu. Men kommer höra av mej.
Om inte datorn skulle krascha förstås. = )

En sak vill jag nämna nu bara.
Ha INTE skuldkänslor för det.
Du hjälper ditt barn när du hjälper dej.
Har själv anklagat mej massor för att jag inte orkar.
Men det leder ju bara till att man mår ännu sämre.
Och orkar ännu mindre.
Dessutom kan man inte rå för att man blir sjuk.

sköt om dej.
 

Skuldkänslor....

Skrivet av  Tina
Hej isa!
Jo, skuldkänslor har jag haft så det räcker och blir över. Känner mig värdelös som mamma, för att jag inte orkar.
kram
 

vill bara säga.....

Skrivet av  familjehemsförälder
att ni är starka som orkar och kan inse era "begränsningar"!
För att bli en bra förälder krävs att man har ork och mår bra. Gör man inte det, så krävs det mycket mod och styrka, att våga söka hjälp och erkänna att man inte räcker till.
Ni ska ha en stor eloge för det!
Hoppas det löser sig för er, och att ni får hjälpen ni behöver och har rätt till.
Och era barn är alltid era barn, även om någon annan tar hand om dem åt er under tiden ni samlar kraft.
 

familjehemsförälder

Skrivet av  isa
Tack för ditt inlägg. Men nu är det inte riktigt som du säger.
om det var så lätt att få hälp!
Men det är det inte.
Soc lägger resurserna på barn vars föräldrar missbrukar, misshandlar och det verkar bli fler och fler i samhället.
De som hankar sej fram någesådär. Men verkligen inte på ett livsdugligt sätt. De får inte hjälp utan överklagan på överklagan.
Utan soc väntar till de stupar... Vi är ett levande exempel på det.
Jag har bett om kontaktfamilj om familjehem.
Men får ingenting.

Så det handlar inte "bara" om att SE sina begränsningar även fast man gjort det i 5 år.
Så får man inte hjälp fast man bett om det i 5 år.

Komunerna har inga pengar förrän det är försent.
När barnen mår dåligt. Det är DÅ ni får dem.
Och ni ser spillrona av barnen, skyller på föräldranas försummelse.
 

familjehemsförälder

Skrivet av  isa
Tack för ditt inlägg. Men nu är det inte riktigt som du säger.
om det var så lätt att få hälp!
Men det är det inte.
Soc lägger resurserna på barn vars föräldrar missbrukar, misshandlar och det verkar bli fler och fler i samhället.
De som hankar sej fram någesådär. Men verkligen inte på ett livsdugligt sätt. De får inte hjälp utan överklagan på överklagan.
Utan soc väntar till de stupar... Vi är ett levande exempel på det.
Jag har bett om kontaktfamilj om familjehem.
Men får ingenting.

Så det handlar inte "bara" om att SE sina begränsningar även fast man gjort det i 5 år.
Så får man inte hjälp fast man bett om det i 5 år.

Komunerna har inga pengar förrän det är försent.
När barnen mår dåligt. Det är DÅ ni får dem.
Och ni ser spillrona av barnen, skyller på föräldranas försummelse.
 

familjehemsförälder

Skrivet av  isa
Tack för ditt inlägg. Men nu är det inte riktigt som du säger.
om det var så lätt att få hälp!
Men det är det inte.
Soc lägger resurserna på barn vars föräldrar missbrukar, misshandlar och det verkar bli fler och fler i samhället.
De som hankar sej fram någesådär. Men verkligen inte på ett livsdugligt sätt. De får inte hjälp utan överklagan på överklagan.
Utan soc väntar till de stupar... Vi är ett levande exempel på det.
Jag har bett om kontaktfamilj om familjehem.
Men får ingenting.

Så det handlar inte "bara" om att SE sina begränsningar även fast man gjort det i 5 år.
Så får man inte hjälp fast man bett om det i 5 år.

Komunerna har inga pengar förrän det är försent.
När barnen mår dåligt. Det är DÅ ni får dem.
Och ni ser spillrona av barnen, skyller på föräldranas försummelse.
 

...

Skrivet av  isa
Ville säga tack till familjehemsföräldern.

Men tyvärr är det inte så att det räcker med att se sina begränsningar själv och be om hjälp.

Om socialen gör en utredning och ser att barnen fungerar bra trots att föräldrarna är sjuka.
Så räcker inte det för att få hjälp.
Sen om det leder till att föräldrarna brakar ännu mera mår ännu sämre pga all belastning.
Ja då tar de det då...
Allt är kortsiktiga planeringar.
Definitivt inte till barnens bästa.
 

tyvärr har du rätt

Skrivet av  familjehemsförälder
Jag vet inte hur de tänker ibland, men av någon anledning ska det alltid väntas in i det sista, när skadan redan är skedd.
Om de kunde lyssna på föräldrar som ber om hjälp, skulle inte akutplaceringarna bli så många och inte lika traumatiska, som de blir när man plötsligt blir tvungen att omhänderta barnet för att mamma eller pappa brakat ihop totalt.

Men, men man kan ju hoppas att de lär sig av sina misstag någon gång