Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ang. dagmammor

Skrivet av maisy
Jag har alltid trott att dagis är ungefär som dagis, fast med en personal, färre barn och hemma hos någon istället för "på lokal".

Men när jag läser här nedan så förstår jag att utvecklingssamtal är inget som dagmammor håller på med. Stämmer det? Och hur är det med planering? Har dagmammor någon planeringstid ö. h. t.? Om inte, hur kan man då bedriva någon slags pedagogisk verksamhet?
Svar på tråden: Ang. dagmammor

planeringstid

Skrivet av  dm
har vi två timmar i veckan.
utv om föräldrar vill,man träffar ju föräldrarna så nära varje dag så man hinner prata ganska bra då,men en del vill ju ha då får dom det.
 

Jag hade...

Skrivet av  Sofia (inte samma som Sofia*)
Utvecklingssamtal med föräldrar en gång per termin, föräldramöten och tex picnicar tillsammans med barnens familjer.
Utvecklingssamtalen skedde på eftermiddagar - eftersom alla hade samtal så fick de acceptera att kanske hämta någon halvtimme tidigare för att någon annan familj skulle ha samtal.
Allt meddelades innan i det veckobrev med planering som jag delade ut.
Någon "planeringstid" hade jag dock inte - planering skedde på kvällar och helger, likaså handlade jag och förberedde mat efter min egen middag.

Detta var en bidragande orsak till att jag tillslut inte orkade längre. Jag hade dagbarn i mitt hem mellan 6.30 och 19.00 och däremellan förväntades det att jag skulle hinna städa, tvätta, planera, handla...
Egen fritid och tid för familjen blev allt mer lidande. Det var tillslut inte ekonomiskt försvarbart att arbeta över 60 timmar i veckan för en skitlön, samtidigt som mitt hem allt mer började kännas som en offentlig inrättning och privatlivet som en utopi.

En annan orsak till att jag gav upp var den enorma ensamhet som fanns och blev extra tydlig när man fick knepiga familjer, socialt belastade famljer, föräldrar med psykiska problem, missbruk osv...

Generellt så var det procentuellt fler "tunga" familjer som sökte dagmamma, och fler familjer med barn med "speciella behov" som sökte smågrupperna.
Det gjorde arbetet psykiskt tungt, och tystnadsplikten gjorde att jag inte hade en möjlighet att ventilera min oro, känslor osv....saknaden av arbetskamrater blev tillslut alltför stor.

Jag tycker att jag gjorde ett mycket gott arbete som dagmamma, och använde hela min förskollärarutbildning och 15-åriga yrkeserfarenhet i mitt arbete.
Jag hade en mycket strukturerad pedagogisk verksamhet, med barnobservationer, portofolio, osv
Jag samarbetade med PBU/BUP, soc, skola, simskola osv...och hade samtidigt handledaruppdrag för en privat förskola, och "nya" dagmammor i kommunen - och tog emot studiebesök utifrån landet.
Ambitionsnivån var mycket hög - kanske knäckte jag mig själv tillslut? ;-)
7 år fick räcka.
Jag ångrar inte tiden - men njuter nu av arbetskamrater och min nya yrkesroll.
 

Oj!

Skrivet av  maisy
Ja, visst låter det som om du hade otroligt mycket. Och en hög ambitionsnivå hade du ju också helt klart.

Men samtidigt - vad skulle du ha valt bort? Strukturerad verksamhet, barnobservationer, utvecklingssamtal, föräldramöten, samarbete med BUP och soc och skola är ju liksom inget man kan välja bort. Att vara dagmamma verkar vara ett tung och ganska ensamt yrke.

Men jag har i. o. f. s. hört om dagmammor som samarbetar väldigt mycket, och så trodde jag att dagmammor inte längre fick jobba mer än 40 timmar i veckan? Men det kanske är fel?
 

Så här var det för mig...

Skrivet av  Sofia (inte samma som Sofia*)
Jag drev ett privat familjedaghem. Var helt ensam i min del av staden. Därför fanns det ingen att samarbeta med.
Förvaltningen ställde dock krav på att vi privata dagmammor skulle ha samma öppethållande tider som privata daghem - dvs från 06.30 - 19.00.
Att daghemmen hade anställda som delade på arbetstiderna under öppethållandet kontra att dagmamman ensam skulle klara att hålla motsvarande service bekymrade dem inte.

Men ruskigt långa arbetsdagar blev det ju. Jag hade ingen rätt att stänga för planering, fortbildning odyl - att vara egenföretagande dagmamma var att skriva på ett slavkontrakt. :-(

Reglerna var dock inte så när jag började arbeta utan ändrades (försämrades) succesivt under resans gång.
Men...det kanske inte var så konstigt....
Minns ett möte med chefen för hela stadens privata förskolor - han pratade i en timme med mig om familjedaghemmens förträfflighet....och avslutade samtalet med att förvånat fråga: - Menar du att du har dagbarnen HEMMA hos dig???
Ack ja....det fanns en del att jobba på där.
Jag valde att lägga ner firman :-))))

Samma chef föreslog på fullt allvar att jag skulle ta in en vikarie från Manpower om jag någon gång blev sjuk. Denna vikarie skulle sedan ta emot barn, i mitt hem, samtidigt som jag själv låg sjuk där...Fullkomligt logisk, eller hur???!!!!

Men...det stämmer...att vara dagmamma är ett ensamt yrke - även om man har andra dagmammor att samarbeta med. Tystnadspliken gäller ändå - det är ett lagbrott att prata problem kring barn, föräldrar, familjer med andra dagmammor helt enkelt.

 

Som du säkert läst

Skrivet av  Maria
så är det lite olika om man har uvs eller föräldramöten, det är nog lite olika från kommun till kommun. Planeringstid har vi självklart, men det blir ju min egen fritid som går åt till det, även om det är inräknat i min arbetstid. Har jag det lugnt nån dag kan jag givetvis planera, vilket jag då passar på att göra. Likaså är det ju med städning och handling, det sker ju också på min fritid. Men man ska ju ändå handla till sin egen familj..och städa gör man ju ändå.
 

Nä , nu hängde jag inte med

Skrivet av  maisy
Du skriver "Planeringstid har vi självklart, men det blir ju min egen fritid som går åt till det, även om det är inräknat i min arbetstid." Är det din arbetstid eller din fritid?

Annars förstår jag att arbete och fritid kanske "flyter ihop" lite när man är dagmamma.
 

Nä, det kan vara lite svårt att förklara

Skrivet av  Maria
hur det hänger ihop. Min arbetstid med barnen är på pappret 39 timmar i veckan. På fyra veckor är det fyra timmar "över". De fyra timmarna delas mellan personalmöte och planering. Nu jobbar man ju sällan 39 timmar i veckan, så att man har en regelrätt timme till planering. Jag jobbar oftast runt tio timmar per dag, vilket blir en massa övertid som jag tillslut tar ut i ledighet. Alltså blir det ofta på min fritid som jag planerar.
 

Jag gissar att...

Skrivet av  Sofia (inte samma som Sofia*)
...du är anställd dagmamma.
Dessa arbetsförhållanden låter som en drömsituation för en fd. egenföretagande dagmamma.

Jag arbetade ca 12.5 timmar/ dag med barnen (= 62.5 timmar/ vecka).
Utöver det gick det minst 1.5 timme/ dag i röjning, städning, tvätt och förberedelse av matlagning,inköp osv...

Det ger ytterligare 7.5 timmar...summa 70 timmar i veckan.

Jag hade inte rätt att stänga verksamheten för att ta ut komp.tid.
Som egenföretagare existerar dessutom ingen "övertidsersättning" eller lagar som reglera arbetstid.

Privata dagmammor måste varar oerhört lönsamma för kommunen. Inga arbetsgivar- eller sociala avgifter.
Bara krav på arbetstid som gränsar till slavkontrakt.

I ärlighetens namn misstänker jag att alla försämringar egentligen bara hade/ har ett syfte - att köra slut på de privata dagmamorna så att konkurrensen till kommunens dagmammor elimineras.
 

Jepp...

Skrivet av  Sofia (inte samma som Sofia*)
Dagmamman vaknar dagligen på sin arbetsplats, och hon (och hennes familj) riskerar att bli uppringd och väckta en lördagmorgon pga ett par kvarglömda vantar :-)

Att jämföra att man ändå måste handla och städa åt familjen är en sanning med modifikation. Det är få familjer som betstår av mamma, pappa och kanske 10 ungar idag.
Som dagmamma fick jag dammsuga, våttorka golven och damma....varje dag.
Barnen både stökade och skitade ner dagligen. Att köra en normal veckostädning funkade inte. Det var veckostädning varje dag....