Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Idag var det dagis-julfest,

Skrivet av Becka med Elvira maj-00 + 2 syskon
Det var Elviras första dagis-julfest ever, eftersom hon började i augusti, och mormor hade köpt en fin klänning (mörklila "sammet" med silver-glitter-fjärilar på) och svarta finskor.
Mor- & Farföräldrar var också inbjudna, så Elviras mormor och morfar kom också med dit.
Dagiset är strax bredvid en byskola, så Julfesten var i skolans gympasal. Det var mycket program med sånger med rörelser och 3 små gummor och lucia och pepparkaksgubbar och små möss och allt möjligt. En paus i mitten med servering och sedan ringdanser och så kom tomten med godispåsar och sedan ännu mera program, nästan för mycket faktiskt.
För alla "anhöriga" satt och tittade på i rader i salen, och dagisbarnen (16 st. i åldrarna 3-6 år) satt uppe på scenen med fröknarna, satt på sina små bänkar och skulle sjunga med och vara duktiga och sitta stilla och prestera och vara fina sååå länge.

Elvira brukar inte ha så långt tålamod eftersom hon inte kan kommunicera så bra och förstå allt som händer p.ga. sin försenade talutveckling i form av Dysfasi.
Jag såg att hon febrilt försökte meddela de som satt bredvid henne att hon hade ny klänning och att mamma minsann hade klippt pannluggen på henne idag, fast hon oftast blev nerhyschad.
Men hon var såå "duktig" och satt och försökte sjunga med så gott hon kunde, det blir oftast sista ordet i varje stof som hon sjunger med, lite senare än alla de andra. Och rörelser visadse hon och var en tomtenisse efter Lucia m.m.
Hon var så stolt över sina fina kläder och tyckte det var kul, fastän jag såg att hon blev trött till slutet eftersom det tog så länge, Julfesten började kl.14 och drygt 2 timmar senare avslutades den med lotteri-dragning.

Och jag och mina föräldrar såg på varann och sa "va?!" för nått lotteri hade vi inte alls hört om, det hade ingen sagt till om. Det var ett bord med några grejjer på i aulan sa min mamma, men hon trodde det var skolans grejer och så, ingen dagistant hade sagt nått att det fanns lotter att köpa.
Det här är i en by där alla känner alla, och vi är utanför och hör inte dit igentligen och det var första terminen vi hade Elvira där i dagis. Så alla andra visste att det fanns ett lotteribord och hade köpt lotter.
Strunt samma igentligen, JAG bryr mig inte, men pengarna skulle gå till dagisets nån utflykt senare, så om morfar hade vetat om det hade han garanterar köpt 10 lotter.
Jag brydde mig alltså inte om själva vinsterna ett dugg själv, det som lottades ut var saker som Köks- & Städbiträdet i dagis hade gjort, ett pepparkakshus, förkläden i olika färger & storlekar, juldörrkransar, små pepparkakor med glasyr att hänga i granen, kakor m.m.

Men det som hände var alltså att en dagistant drog lott efter lott och läste upp namnet och så höll en annan dagistant upp det som människan ifråga vann, så som det nu brukar gå till. Alla hade skrivit sitt dagisbarns namn på sina lotter, istället för sitt eget namn, så det betydde att i stort sätt alla dagisbarn där uppe på scen vann saker, vissa t.om. 4 saker.
Elvira sträckte fram händerna och sa "jaa åsså!" (= Jag också!) och såg bedjande ut, men jag vissste ju där jag satt att hennes namn inte skulle ropas upp eftersom vi inte hade köpt några loter eftersom vi inet visste om hela lotteriet!
Hon var så tapper där hon satt, hade varit så "duktig" hela Julfesten och suttit stilla och varit glad och sjungit med och visat rörelser, och vad var tacken? Jo att alla fick grejjer förutom hon.
Då sen sista saken lottades ut, till kompisen bredvid henne, så brast det och hon började gråta och sprang ner till mig. Hon grääät och grät och kunde inte sluta, och det kan jag förstå! Jag ser ju från ett vuxenperspektiv att det går om och att det inte är "så farligt", men sammtidigt vet jag EXAKT hur hon kände sig, och att hon inte alls förstod hela grejjen, hon vet inte vad ett lotteri är, hon visste bara att alla andra fick "fina" grejjer förutom hon.

Åhh vilket snörpligt slut på en okej julfest, jag var riktigt arg då jag körde hem. För det första för att de inte säger till ordentligt så alla hör att det finns lotter att köpa, och för det andra att de måste dra lotterna sådär i slutet på festen och ge ut vinsterna på dte där viset. Alla känner ju alla, de kunde ju har dragit lotterna sedan efteråt ikväll och gett hem vinsterna via nått barn lite mer i smyg imorgon eller på tisdag, inte sådär så det blir så himla tydligt att "jag vann, men inte du!"
Men hon fick en vinst av mig istället då vi kom hem, jag har köpt nya julgranbollar från Indiska i år, och nu hänger minsann en lila droppe med silverglitter och en röd boll med guldglitter i hennes fönster *ler lite*
Svar på tråden: Idag var det dagis-julfest,

Åh

Skrivet av  Mmaria
vad jag blir ledsen för hennes skull! Så typiskt inrotad vanesak att folk inte kan öppna glappkften och säga till oss "nykomlingar" hur saker och ting funkar!

Har varit med om ungefär samma sak och det skar i mammahjärtat! Jag blev så förbenad att jag sa till och dom bad om ursäkt och rotade fram en "vinst" till dottern ... men ändå!

Hoppas hon gillade sin fönsterprydnad då:-)
 

Oj då,

Skrivet av  Becka med Elvira maj-00 + 2 syskon
sa du ifrån, vad modigt, ja jag är en sån som håller tyst och bara blir ledsen jag... *ler*
Men det VAR lite jobbig situation för henne nog, fastän det inte var väldens undergång förstås...
 

Artiklar från Familjeliv