Lite svammeltankar

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Lite svammeltankar
Skrivet av	Mamma till tre
vi har tre barn som alla är 1 4 6 år gamla. 6 åringen har vänner som hon leker med på helger men till vår 4 åriga kille så finns inga jämnåriga killar. Det finns inga på dagis eller i vår bekantskapskrets. Vår pojk är rätt mogen för sin ålder vilket gör att han vill åka och leka med kompisar som sin syster gör, detta har lett till många ledsen tårar och försök till att få honom att förstå. Vad gör man? Jag vet ju att han kommer att träffa jämnåriga i skolan men det är ju en tid kvar dit. Sedan så tycler väl jag inte att det är ett måste att man måste leka varje helg efter en vecka på dagis, det gjorde inte hans syster i samma ålder, men det är inte så lätt att förstå när man är så liten.
Svar på tråden: Lite svammeltankar

Inte kompisar jämt
Skrivet av Sofia*
Jag kan känna igen lite av det där. Ibland när stora flickan är med kompisar har lillasyster förfärligt tråkigt. Vi löser det genom att ge dem lektid utan kompisar. Då leker de fint med varandra. Vi tar gärna hem kompisar på eftermiddagen, men inte varje dag. OCh kompisar på helgerna, men i måttliga mängder. Så får vi det att fungera och det fungerar bra, lite lagom av allt.

Åh..visst är det svårt!
Skrivet av också mamma till tre
Jag har det PRECIS likadant! Förlåt att det var skönt att höra att du har likadant...för jag får så dåligt samvete över detta allt mer! Min tjej är 5 1/2 och killen 4 tjejen har kompisar som hela tiden ringer i telefon/ringer på dörren/frågar på dagis om de kan leka vilket de får för det mesta. Ingen frågar efter min son...han vill ha det likadant och har utsett en dagiskompis som sin bästa kompis som är 5 1/2år.... Han har varit här några gånger (min kille är också mogen för sin ålder) men den killen ringer aldrig själv utan det är alltid min son som frågar honom. Den killen leker med de andra femåringarna på dagis o hemma. Det finns ingen i min sons ålder,alla är äldre eller en som är ett år yngre som han inte alls är intresserad av.I grannskapet finns inga killar alls. Så min kille är med storasyrran och hennes kompisar hela tiden då de är här,vilket de börjat ledsna på så klart...det är jättesvårt! samtidigt säger jag till dem att här hemma får han visst vara med,han bor här. och är hon hos någon kompis vill han också följa med dit så klart! han förstår inte varför,eller vill ringa någon men de är ju så mkt äldre och jag kan ju inte rent ut säga att de vill inte leka med dig för du är för liten! Jag försöker skydda honom från alla nej genom att hitta på ngt vi tillsammans istället men så kan jag inte hålla på varje gång tjejen är hos ngn kompis! Känner som du att man inte varje helg eller dag behöver leka med komisar och mina två leker så jättebra tillsammans utan kompisar,men samtidigtr så måste hon få sitt behov att få vara utan lillbrorsan ibland och leka med jämnåriga tjejer som hon så innerligt vill! Jag försöker dock intala mig att det lätt blir så här när man är småsyskon och ser hur stora syskonet gör att de skall göra samma sak. Om inte syskonet fanns skulle de inte förstå och vilja detta själva i samma utsträckning tror jag för precis som du skriver så hade vi inte så här när tjejen var i samma ålder! Hon var hemma med mig o lillebror utan dagis till nästan 3 1/2 års ålder! och hon visste ju inte om annat och hade det hur bra som helst utan massa kompisar om dagarna/helgerna. Vi träffade vänner då o då och gick till öppna förskolan det var allt. Så egentligen skall det inte lida någon nöd på dem trots att de ser hur de större syskonen gör. Jag säger till honom att din tid kommer också när du är lika gammal som henne,hon fick inte göra allt när hon var som dig osv. Men...snart behöver de ju kompisar ändå pga sin ålder... jag ser fram mot nästa höst då alla femåringar slutar på dagis,visserligen blir min kille äldst men jag hoppas att det kommer in fler i hans ålder från andra avdelningar.(här har de små och storbarnsgrupper samt syskongrupper) Annars blir det tufft om det inte kommer ngn jämnårig,usch. Så synd att våra fyraåringar går runt och gråter på varsitt håll och vill leka... Det värsta nu är att han vil ha "stort" kalas när han fyller (blir 4 i Januari) det skall vara samma som syrran då de var 12 barn med massor av lekar och så. Alla han känner är ju syrrans kompisar...tjejer samt han vill bjuda de större killarna på dagis. Jag vet inte HUR jag skall göra för flera av dem är ju så täta kompisar och kan vara lite "fula" mot andra som inte får vara med,skall de verkligen komma hit då?? De är inte dumma direkt mot min son,men pga ålder så ser de väl helst att han inte är med liksom och han strosar runt med syrran och kompisarna på dagis. Killarna kommer kanske på kalasinbjudan(hua om de INTE gör det!!!) men blir min kille bjuden på deras sedan!!!??? DÅ blir det tårar varför de andra fick gå och inte honom... Jag vet varken ut eller in,kanske är jag en hönsmamma,men fy vad mitt hjärta gråter när mitt barn är lessen och känner sig utanför!! Han är ju inte "mobbad" utan bara inte i samma ålder och för "liten" i deras ögon. Själv verkar han helt ovetandes om åldersskillnaden... Jaa,HUR gör man? Tyvärr du fick inget svar,bara mer svammeltankar! Kram


Vad är det han ska förstå?
Skrivet av Mamma till 4
Jag förstår inte vad han ska förstå? Bjud hem hans kompisar eller skjutsa honom till hans kompisar om han inte har några i närheten...Vad är problemet? Alla mina pojkar har börjat längta efter kompisar i 4-årsåldern och då tycker jag de är mogna att gå hem till sina kompisar. Om det är gator att passera eller långt så skjutsar och hämtar man. Eller så bjuder man hem kompisar.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv