Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Frihet...

Skrivet av Molle
Min sambo och jag har varit tillsammans i 13 år nu och har tre fina barn ihop. Vi träffades när vi var 19 och jag var gravid några månader senare, hmm.. inte så planerat men allt har löst sig till det bästa och vi älskar varandra jättemycket.

Nu undrar jag om någon annan har det som vi.. nämligen att vi ger varandra ganska stor frihet när vi går ut.. om ni förstår vad jag menar. Vi är båda ganska flörtiga av oss och behöver väl bekräftelse från det andra könet då och då.. Vi har båda t ex hånglat någon gång när vi varit ute på varsitt håll och sen har vi berättat det för varandra efteråt. Och detta känner jag är helt okej!!

Ibland undrar jag lite försiktigt om det är något "fel" på mig som tycker att detta är okej?!? Men jag tror kanske att det har att göra med att vi träffades relativt unga och bildade familj så snabbt. Han är min första pojkvän dessutom. Jag känner att jag trivs och klarar bättre av mitt liv som trebarnsmamma om jag ibland får lite uppmärksamhet från andra killar när jag är ute.. Låter detta jättekonstigt?

Jag är inte ett dugg svartsjuk av mig och tycker det är bra att andra tjejer också ser hur fantastisk min kille är :-) Men jag känner också så väl att det är han och jag som hör ihop liksom. Han säger samma sak och vi vet var vi har varandra. Det finns helt enkelt ingen bättre än han!

Ge mig gärna lite kommentarer hur ni ser på det här. Jag vet ju att när jag har pratat med några kompisar om det så kan de ABSOLUT inte förstå hur vi kan leva så här.. men det GÅR ju, det funkar för oss..
Svar på tråden: Frihet...

Jo du

Skrivet av  Joller
jag förstår er faktiskt. Det låter nästan som om det handlade om oss. Jag och min fästman har varit ihop i snart 10 år. Jag var 17 när vi träffades och han var 23. Vi har en son + en till på gång, väntas komma i februari.

Vi har haft alla möjliga situationer, konflikter, bråk , svartsjuka mm i vårt förhållande under åren så nu så känns det jättefritt. Nu vet vi precis var vi har varandra. Ingen av oss är svartsjuk och ifrågasättande. Om min kille ska ut med jobbet en kväll så brukar jag alltid säga typ att ha nu riktigt kul! För det tycker jag att han ska ha. Jag tycker bara att det skulle vara kul om han berättade att han haft en snygg brud i knät mm. Lite upphetsande faktiskt. Vi vet båda två att ingen av oss skulle gå så långt som till att ligga med någon annan men lite hångel är ju helt ok, lite mysigt.

Jag vet inte hur min kille resonerar men jag personligen tycker att bara för att du är förlovad, ihop med någon så ska man inte sluta leva. Du måste fortsätta leva, ha kul, flörta ibland mm. Det är jätteviktigt, känner man sig låst i ett förhållande kommer det garanterat att spricka någongång. Det är absolut inte fel på dig, tvärtom. Jag tycker att det låter sunt och nyttigt för er båda, man lär ju sig om inte annat att uppskatta det man har hemma.
 

Vad kul att höra

Skrivet av  Molle
..att ni har det ungefär likadant. Känns så trist när jag har fått så negativa kommentarer från mina kompisar angående detta.

Jag tror också att förhållanden spricker om någon (eller båda) känner sig låst. Jag tycker det är så himla kul att gå ut med mina vänner och bara helt koppla bort småbarnslivet hemma och sen njuter man ju hur mycket som helst av att ha världens finaste familj att komma hem till. Men om min kille skulle vara svartsjuk och inte tycka om att jag var ute skulle det ju vara jättejobbigt (har flera kompisar som har det så). Och om jag skulle bli tvungen att flörta lite på krogen så skulle det ju vara heltrist :-)

 

Det är väl bra..

Skrivet av  mumma
om båda tycker det är ok med lite krydda i livet.
Men det är nog en stor fördel att ingen av er är svartsjuk, då går det ju bara inte. Men tänk om den känslan plötsligt innfinner sig, du kanske tror att din partner har träffat nån han tycker är lite mer...
Ni ser förbi hångel alltså men ingen av er skulle tolerera att den andre ligger med någon eller?!
Måste också vara svårt att se skillnad på om man träffar nån om det är lite krydda eller om den här är så pass intressant att man vill lämna sin partner...?
Ja det här var lite åsikter i ett svårt ämne tycker jag, men som säkert de flesta råkar ut för eller befinner sig i.
Svara gärna på mina funderingar också hur det fungerar!
 

Det är sant..

Skrivet av  Molle
att det inte skulle fungera att ha en sån här "uppgörelse" om någon var väldigt svartsjuk. Hela grejen är ju att båda måste få ha samma frihet.

Sen har jag också tänkt på hur det skulle vara om man nu träffar någon extra intressant person.. för oss har det ju aldrig handlat om något sådant utan bara lite flörtande/hånglande med någon halvanonym.. (hmm, hur bra låter det där då :-)) Jag har t o m på skämt sagt till min kille att jag skulle tycka det var värre om han gick och fikade med en tjej än om han råkade hamna i säng med någon... På skoj sa jag det, men lite allvar ligger det i det. Det skulle inte vara kul om han träffade någon som han vill fortsätta träffa för att hon är så bra att prata med, typ. Jag TROR (men vet inte) att jag skulle kunna förlåta om han hade sex med någon bara av ren lusta liksom. Det kanske låter konstigt, jag älskar honom otroligt mycket men just sex förknippar jag inte så mycket med vår kärlek till varandra..eller jo, det gör jag ju.. men vår kärlek består av så mycket mer. Hmmm..det här blev svårt att förklara, hoppas jag inte låter allt för snurrig.
 

personligen

Skrivet av  Flirtar oxo
har jag full förståelse för flirtandet och dans etc men att gå så långt som till hångel tycker inte jag är ok. Se lukta men inte röra lixom ;)
 

Ok!

Skrivet av  Molle
"Se men inte röra" är nog en väldigt vanlig devis att leva efter i ett förhållande. Då har väl vi tagit det ett steg längre liksom :-)
 

Nej

Skrivet av  Inte lika bra självkänsla
jag förstår inte hur ni kan. Att du klarar att flirta, hångla mm är inte så konstigt, för DU vet ju vad du vill. Men hur klarar du att HAN gör det? Hur vet du vad HAN vill? Hur vet du att just DU är den mest perfekta han någonsin kommer att träffa? Hur vet du att han inte drabbas av besinningslös kärlek till någon av de han flirtar/hånglar med? Jag tror att sådant kan komma plötsligt utan att man avsett det och har man släppt på "gränserna" till fysisk kontakt och närhet så är nog risken större än annars. (Man kommer ju känslomässigt närmare varandra när man tar i varandra och kärlek kan uppstå).

Jag funderar vidare: Har ni respekt för andra "upptagna" individer så att ni inte frestar dem? Jag tycker att det är kränkande när min man och jag är ute på krogen och det kommer kvinnor och flirtar och tafsar på honom t.o.m. när jag sitter bredvid. (En av dem var gift och talade om för oss att hennes man var tråkig för han var hemma och nyopererad...) Det är knappast att visa respekt att hångla med andras partners utan att fråga om det är okej. Men ni hånglar väl bara med singlar eller andra par som har en sådan överenskommelse antar jag? Ni får så klart göra som ni vill och egentligen har jag inga andra synpunkter på det är det jag redan skrivit, men förstår det gör jag inte. Ni måste i alla fall vara utan komplex och ha väldigt stark självkänsla båda två. Det är ju bra. Jag är t.o.m. avundsjuk för min självkänsla är låg och jag är svartsjukt lagd, även om jag försöker lägga band på mig. (Mår väldigt dåligt av det ibland.)

Lycka till i alla fall och god fortsätning på helgerna.
 

Respektera andra..

Skrivet av  Molle
Ja, inte ger jag mig på killar som är ute med sina tjejer i alla fall.. Jag tappar inte omdömet helt när jag släpps ut ur hemmet *skratt* (Måste bara säga att i det fallet du berättar om när tjejen tafsade och flirtade med din man när du satt bredvid så tycker jag att DIN MAN betedde sig dumt.. varför lät han henne hålla på så där när du satt bredvid?!?! Hmm..)

Hur som helst så är vi inga supermänniskor utan komplex och jag har inte världens bästa självkänsla heller.. Jag inser också att jag inte är perfekt och han kanske träffar någon som är "bättre" än jag en vacker dag.. MEN jag tror inte att bara för att vi låser fast oss vid varandra och inte ser åt någon annan i resten av våra liv så kommer vårt förhållande garanterat att hålla.. Det finns aldrig några garantier förstås och kanske utmanar vi ödet genom att ge varandra så pass mycket frihet?!?! Men än så länge är vi lyckliga och jag är mer kär i honom än någonsin. Det finns ingen annan som kan få mig att skratta hundra gånger om dagen, det finns ingen annan som känner mig så väl och som jag känner mig så trygg med... Men jag behöver även det här andra då och då och det gör han med och så länge ingen av oss är svartsjuk så funkar det ju. Men som sagt, jag är inte bergsäker på att förhållanden kan fungera så här, det var därför jag behövde höra lite synpunkter...

Tack för att du svarade mig!
 

Det är okej

Skrivet av  Inte lika bra självkänsla
i så fall och jag önskar att jag själv slapp vara svartsjuk. Låter som ni har ett lyckligt förhållande faktiskt. När det gäller min man så lät han inte henne hålla på men hon var snabb och hann kladda och flirta en hel del innan vi, faktiskt på min mans initiativ, gick därifrån.

Lycka till!
 

delvis

Skrivet av  sanna
jag och min man har också varit tillsammans länge, mer än tio år. har barn och barn på väg. är mycket lyckliga.

jag har inget emot om min man träffar andra kvinnor, kan inte riktigt förstå det där med svartsjuka. jag vet att min man älskar mig och vill leva med mig. jag kan inte förstå varför vad han gör eller känner för andra skulle påverka hans känslor för mig. jag är tillsammans med honom för att jag älskar honom inte för att begränsa eller stänga in honom.

min man däremot kan faktiskt känna sig svartsjuk ibland. inte om jag flirtar eller kanske mer med någon man men om jag har sex med en annan. eftersom jag själv inte har någon särskild önskan om att ha sex med andra och inte heller vill annat än att min man ska må bra så gör jag inget annat än leker och flirtar lite med andra ibland, inget sex.

det viktigaste tror jag är att man pratar öppet och ärligt med varandra och att man respekterar varandras känslor.
 

Artiklar från Familjeliv