Konstaterad reflux..

Konstaterad reflux..
Skrivet av	Gabrielle med Victoria 26/1-04
Jag trodde inte att Victoria hade reflux men mätningen visade en 11% reflux och nu blir det Losec. Hoppas så på att det ska bli lättare för henne nu. Bävar dock för hur jag ska få i henne medicinen, nden gick tydligen inte att få i via sonden. Vi bråkar om AD-droppar så det lär ju bli muntert. Känns hur som helst väldigt skönt att ha fått åtminstone lite förklaring även om läkaren inte tror att detta är "den magiska nyckeln". Och att kunna hjälpa henne. Stackarn har väl haft besvär av detta länge nu. Varma hälsningar från en Gabrielle som känner sig lite bättre till mods nu.
Svar på tråden: Konstaterad reflux..

Varför inte losec i sonden?
Skrivet av Mymlan
Min dotter fick losec mups i flera år. Vi gav den alltid i knappen. La kapseln i en spruta o fyllde den med lite vatten. Efter en liten stund föll kapseln sönder i små korn. (Dessa får inte krossas) o då var det bara att skaka om sprutan litegrann o spruta in i slangen o sedan efterskölja med vatten.

De sa..
Skrivet av Gabrielle med Victoria 26/1-04
att sonden kleggar igen. Kan det vara för att hon har en nässond och den minsta storleken?


Ok då förstår jag men...
Skrivet av Mymlan
...finns det flytande losec? Hur får man annars i en liten baby en tablett?

Näe..
Skrivet av Gabrielle med Victoria 26/1-04
inget flytande tyvärr. Enligt uppgift så tar man tabletten och löser upp den i lite vatten. Ska testa om en timma så får vi se. Ska nog smaka lite själv så jag vet vad det är hon får i munnen. Fast det lär bli knepigt hon stänger nämligen igen munnen och spottar när man kommer med skeden.. (Tyckte det såg sött ut första gångerna, den lilla lyckas få till några ordentliga loskor ibland. Är inte lika road längre även om det ser lite skojigt ut..)

Kan du inte dra upp den...
Skrivet av Mymlan
...upplösta kapseln i en spruta o ge henne den så i stället? Det finns ju bra medicinsprutor på apoteket. Eller använd en vanlig spruta från sjukhuset.


Vi gav i munnen
Skrivet av Ann m Frida & Fanny
på Frida och det gick faktiskt rätt bra. Vi blandade med lite saft mums och sen lade vi henne ner på skötbordet och gjorde blandningen i en spruta (10 ml). Sen sprutade vi in lite i taget i munnen vid kinden och hon svalde. Visst åkte lite ut men det mesta åkte rätt håll! Ann

Tack för tipset!
Skrivet av Gabrielle med Victoria 26/1-04
Vilken saft tog du?

Ähhh..... minns inte
Skrivet av Ann m Fanny & Frida
men jag gissar på jordgubb eftersom det är den stora dottern alltid vill ha! ler Ann


så
Skrivet av Helene med Alexander 27/9
matade vi i vintras med en liten 2ml spruta. Gissa om det tog tid att mata, ca 1,5 timme och sen efter 30min var det dags att börja om. Kändes till slut ohållbart och det var då vi bad om specialvälling. Vi brättade om det på bvc för vikarien och jag kan bara inte fatta att hon skrev att matningen funkar bra i papprena. Vi fick en helt annan hjälp sen när vår ordinarie bvc-ssk kom tillbaka. Himla skönt med sonden när jag tänker på hur vi hade det. Kram och lycka till

Jag matade också..
Skrivet av Gabrielle med Victoria 26/1-04
med spruta i munnen ett tag. Det var verkligen inte lätt. Det enda matningssätt jag tyckt varit svårare är koppmatning. Men det är ju helt ohållbart att mata så. Med spruta kanske man kan hålla på ett par dagar men längre tider, nä fy.

Vi gav losec och AD-droppar i sonden
Skrivet av Thea
Losec i sonden gick alldeles utmärkt för oss, men det kräver lite teknik. Vi löste upp tabletten i vatten (ca 10 ml vatten vill jag minnas)och drog upp i en spruta. När blandningen är i sprutan måste man hålla den i rörelse hela tiden så att loseckornen inte sätter igen sprutan. Så gav vi blandningen i sonden (man måste ha lite tempo när man trycker i den) och spolade sonden _direkt_ efteråt med vatten. Det hände ibland att det blev stopp men vi lyckades alltid trycka igenom vatten så att det lossnade. Vissa gånger var det väldigt hårt så då fick vi ta i för kung och fosterland för att trycka igenom vattnet (några gånger fick jag lämna över till min man som är starkare), men vi behövde aldrig byta sond pga stopp. AD-dropparna gav vi tillsammans med den vanliga maten i sonden. Hoppas hon blir bättre av medicinen!


Om det..
Skrivet av Gabrielle med Victoria 26/1-04
inte fortsätter att funka att ge via munnen så är det bara sonden kvar. Kan tänka mig att ni fått använda alla krafter för att trycka på när det fastnat. Man ser ju att det fastnar redan på skeden. :)

Läste din info..
Skrivet av Gabrielle med Victoria 26/1-04
såg att di kille äter själv numera. Har du lust att berätta er historia. Hur löste det sig till slut? Började han bara äta en vacker dag eller fanns det någon "nyckel" ? Kram från nyfiken Gabrielle.

Visst kan jag berätta! (oj vad långt det blev)
Skrivet av Thea
När E föddes hade han ett diafragmabråck. Detta hade upptäckts på ett rutin-UL, så jag snittades på KS i Stockholm och ett team från barnintensiven på ALB tog hand om honom direkt. Bråcket opererades när han var två dagar gammal. Diafragmabråck är framför allt ett lungproblem eftersom lungorna inte får plats att växa och utvecklas när det ligger en massa bukorgan i brösthålan. Vi var kvar på BIVA i åtta veckor, varav E låg i respirator i sju veckor, och därefter tre veckor på neoavdelningen i Linköping där vi bor. E var beroende av syrgas dygnet runt tills han var åtta månader och hade en förhöjd andnigsfrekvens för att kompensera de dåliga lungorna. När han var två månader gammal så började vi försöka ge honom mat från flaska. Ammning hade jag gett upp efter bara några få försök. Det gick bättre och bättre med maten, men under loppet av några dagar så gick det från att gå riktigt bra till att han tvärvägrade. Så här i efterhand kan jag förstå att det nog var för jobbigt för honom att äta med sin ansträngda andning. Dessutom kräktes han otroligt mycket, vilket är vanligt bland barn med diafragmabråck. Så vi sondade och mattränade med flaska och puréer på sked så småningom. För det mesta åt han ingenting, ibland några enstaka teskedar av gröt eller fruktpurée. När han var runt sju-åtta månader gammal bestämde vi att han skulle få knapp i stället. Av olika anledningar (väntetider till undersökningar, sommarsemestrar, sjukdom) så dröjde det tills han var 15 månader tills han fick en operationstid. Då fick han sin PEG och man gjorde även en Nissen plastik (refluxoperation) för att få stopp på kräkningarna. Reflux var konstaterad genom en pH-mätning. Jag tror att detta var vändpunkten även om det dröjde några månader innan vi såg resultat. Ca tre månader senare åt han regelbundet några teskedar mat, och gradvis kunde vi öka mängden. När han väl hade lärt sig hantera maten i munnen kom framstegen fort. Nu är det snart ett år sedan refluxoperationen och vi ger inget i knappen sedan ett par månader tillbaka. Han äter typ 8-månader mat, har inte kommit på att man kan tugga och han vägrar all dryck förutom vatten. Jag tror att han hade mer besvär av sina kräkningar än vad vi insåg. Jag tror att han var rädd för maten eftersom det var förknippat med så mycket obehag att ha mat/kräk i munnen, och han satte ofta i halsen. Förmodligen hade han ont också trots losec. Sen har ju hans andning blivit bättre vilket gör att det är lättare äta. Försök själv att dricka något när du är andfådd så märker du hur svårt det är! Vi har mattränat varje dag, minst en gång om dagen, och haft som mål att han ska ha någon mat i munnen för att han inte skulle bli överkänslig mot smak och beröring. Vi har sjungit och läst böcker som distraktion för att bryta hans negativa koncentration på att mat är något man ska akta sig för. Om det är rätt metod är upp till var och en att bestämma. Tyvärr finns det ingen mirakellösning och det som fungerade för oss behöver inte alls fungera för någon annan. Ska jag säga något så är det väl att aldrig sluta matträna hur less man än är på det. För vår det var det svåra att få honom att komma över sin rädsla och att han skulle lära sig att hantera maten. När väl det var på plats verkade han ganska snabbt koppla hunger och mat, och tyckte att mat var gott. Eller också ville han bara att vi skulle läsa om Nalle Puh...


Blev så rörd..
Skrivet av Gabrielle med Victoria 26/1-04
av din berättelse. Tårarna trillar här kan jag säga. Jag känner igen delar av det du beskriver. Victoria är också rädd för maten, det har varit förknippat med så mycket ont. Du har peppat mig och fått mig att orka lite till. Idag var en sån här dag när jag bara kände att näe, nu orkar jag inte vara en mödrarnas Don Quijote som ska slåss mot väderkvarnar. Det är så det känns med maten, allt känns oändligt, som att det aldrig kommer att ta slut. Är så ända in i själen trött på att höra andra mammor berätta hur mycket deras barn äter, och oro för att det inte räcker med 3 grötportioner, 4 flaskor välling och 4 burkar mat plus lite amning. Försöker förstå deras situation och ur deras perspektiv är det klart att de har rätt att ha sin oro men det är ändå jobbigt. Barn och mat är ett laddat ämne. Har upplevt länge att det är lite tävling i duglighet hur mycket mat man får i sitt barn. Det började redan tidigt när det skulle skrytas om hur mycket brösten läckte,hur många amningsinlägg man gjorde av med per dygn osv.. Mjölk har jag haft förvisso men matat har jag inte kunnat. Tack för att du ville dela med dig! Din berättelse har stärkt mig! Har du lust att berätta vad Nissenplastik är? Har läst det lite här och där men har ingen aning om vad det innebär, såg nu att du skriver om det i samband med Reflux som Victoria också har. Många många kramar!!!

Nissen plastik
Skrivet av Thea
Nissen plastik är en operation där man skapar som en backventil på magsäcken så att maginnehållet inte kan rinna tillbaka upp i matstrupen. Rent praktiskt så tar man "örat" på magsäcken och snor den runt matstrupen och syr fast. När kräket kommer så fylls "örat" och klämmer åt matstrupen så att inget kan passera. Jag är bara lekman på det medicinska, så ta inte min beskrivning här som något exakt. På små barn är det en ganska stor operation och det finns nackdelar med ingreppet som gör att man inte gör det om det inte finns starka skäl. Det är vanligt att ha svårt att rapa efter en Nissen plastik. Min son kan inte kräkas alls numera. Ingenting kommer upp, trots att han ulkar mycket kraftigt. Anledningen att min son opererades var att han fortfarande hade så kraftiga kräkningar som var mycket jobbiga för honom, och de förväntades öka med PEG/knapp enligt hans kirurg. Dessutom var man orolig för att han skulle aspirera kräk. Det ger otrevliga lunginflammationer och med min sons lungstatus så kände vi att vi inte vågade riskera det. Vi har positiva erfarenheter av operationen, men det finns andra där det inte fungerat lika bra. Visst känns det tröstlöst ibland! Ganska ofta faktiskt. Och man blir spyfärdig på andra föräldrar som hävdar att deras barn inte äter någonting. Förutom välling. Och mosad banan. Och en burk barnmat till lunch. Och smörgåskex. För oss tog det drygt 1 1/2 år tills E regelbundet började äta några teskedar mat. Fram till dess så tvärvägrade han oftast. Kul om vår historia kan ge dig lite förnyad kraft! Det behöver man! Så fortsätt att kämpa!

Zantac..
Skrivet av Lina m. Oskar v.25+2
använde vi innan Oskar fick knapp i juni. Nu åt han ju detta för magsår, men hör om det går att ersätta. Man vill ju inte tvinga i dom ngt, det ska ju vara/bli kul att äta. Kram Lina med Oskar-bus


Hon har..
Skrivet av Gabrielle med Victoria 26/1-04
haft Zantac men det funkade inte. Kram! :)

Konstaterad reflux..

Varför inte losec i sonden?

De sa..

Ok då förstår jag men...

Näe..

Kan du inte dra upp den...

Vi gav i munnen

Tack för tipset!

Ähhh..... minns inte

så

Jag matade också..

Vi gav losec och AD-droppar i sonden

Om det..

Läste din info..

Visst kan jag berätta! (oj vad långt det blev)

Blev så rörd..

Nissen plastik

Zantac..

Hon har..

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information