Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

På måndag

Skrivet av Jenny & Molly 5/6
skall jag ringa Sahlgrenska.
Nu skall här bli syskon. :)

Känns lite taskigt mot stackars Molly, som inte är mer än tre månader, att vi redan är inne på nästa, men samtidigt så känner jag som så att jag är ändå 33 år, frysäggen ligger inte i frysen för alltid och jag vet ju att det tar sig inte alltid första gången. Eller andra.
Eller tredje.
Ja ni tjejer vet ju vad jag menar. Månaderna går fort när man är under behandling.
Dessutom vill jag försöka ge min älskling ett syskon.
Och sist men inte minst, så önskar jag mig så förtvivlat ett barn till. Eller två..... ;)

Skall bli spännande att se vad de säger. Hoppas, hoppas att jag kan få köra igång med Gestapuranen snart, för då blir ET fram i oktober/november.
Sensommarbebis vore inte fel....
Inte höstbebis heller för den delen.... ;)

Någon annan här som är inne på att skaffa syskon snart?

Kram alla!
Svar på tråden: På måndag

Grattis till Molly...

Skrivet av  myself
och hoppas att frysäggen blir till mollysyskon.

Undrar bara om du ammar nu? Man brukar få sluta med det innan det blir tal om äggåterföring. Chansen att behandlingen lyckas minskar tydligen om man samtidigt ammar, ÄVEN om man har ägglossning.

Bara så att du är förberedd.

Vet precis hur det är att vilja ha mer. Mina första, totalt spontana ord efter förlossning nummer ett blev: "Åh, det här vill jag göra igen!" och sedan kunde jag aldrig riktigt släppa tanken på äggen i frysen, inte förrän de var på plats inuti mig. Tänkte innan dess på dem VARJE kväll vid läggdags och ville hämta hem dem bums!

Jag har två års åldersskillnad mellan mina IVF-barn. Lång väntan för mig, medan pappan inte alls var lika stressad.

Ska hålla tummarna för er! :-)
 

Gullig du är... ;)

Skrivet av  Jenny & Molly 5/6
Jag ammar inte då lillan inte fick tag på mina platta bröstvårtor till att börja med, och sedan när hon väl kunde så började det sina...
Sånt är livet.
Jag som hade sett fram emot att få amma. Har alltid under alla år av längtan just sett det som något underbart att få dela med mitt barn. Närheten.

Men det positiva är ju att jag istället kan köra på med syskon... ;) Min man är (tack och lov, jag vet inte hur jag hade klarat av att vänta) helt inne på att vi kör på.
Det enda smolket i bägaren är att han tycker det räcker med två... ;) Jag däremot vill köra på med alla tolv frysäggen!

Tack så mycket för tummhållningen... ;)
 

Aha!

Skrivet av  myself
Ja då så, då slipper du fatta DET beslutet också. Skönt, precis som det är bra att du kommit över besvikelsen över att missa amningen. Inget ont...osv.

Skrattar åt dina tolv frysägg. Det lät som om du var reda att återföra alla tolv på stubben. :-)

Vilken tur ni haft som fått så många ägg till frysen. Ovanligt!

Kör på och lycka till som sagt!
 

Hej!

Skrivet av  Mascot m. Kevin
Kevin är bara en vecka (idag!) men jag har funderat på detta med syskon. :)
Men jag känner mig samtidigt taskig mot honom om han får ett syskon. Skulle äggen ta sig första gången så är han ju fortfarande plutteliten. Och hur ska jag orka med två små barn? Jag har ju redan två lite större barn.

Usch, jag förstår vad du menar och vill jag med!! :)

Önskar er lycka till! KRAM!
 

Jag tror...

Skrivet av  myself
att man för det mesta orkar om man verkligen vill, fast man bör nog vara väldigt säker, Mascot. ;-)
 

Lägger till:

Skrivet av  myself
Fast man får nog tänka efter ordentligt och fråga sig VARFÖR man vill ha barn så snabbt igen och om den egna kroppen läkt tillräckligt.

Jag fullkomligt älskade att vara gravid och sörjde nästan att magen var så tom efter förlossningen, mitt uppe i all glädje över det efterlängtade barnet.

Hade inte alls tänkt på att DET skulle vara något man behövde hantera, men så var det. Jag kunde nog ha rusat iväg veckan efter förlossningen och hämtat hem mina frysägg om det varit möjligt, i alla fall känslomässigt. ;-)

Men det finns ju onekligen också en del fördelar med tätt mellan barnen. De har t.ex. större chans att så småningom bli bra lekkompisar. Så blev det för mig och syrran och hon är ett år äldre än jag.
 

Har jag skrivit det där :O)?

Skrivet av  Allis
Jag känner igen mig själv när du beskriver hur mycket du älskade att vara gravid. Det ska bli fantastiskt när vårt barn behagar titta fram men just nu, i 27:e veckan, må jag säga att jag försöker dra ut på varje sekund av graviditeten.

Det har varit så svårt att få till den här graviditeten så mentalt har jag kanske förberett mig på att det blir det här barnet och sannolikt inga fler. Men vi har ett embryo i frysen och det är klart att vi ska försöka få ett syskon av det...så småningom :O).
 

Kul!

Skrivet av  myself
Fast själv ljög jag lite. Om man plockar bort "nästan" ihop med sörjde, blir det mer sant. Jag erkänner: Jag sörjde. Punkt. :-)

Tur att glädjen över barnet trots allt var så mycket större, när magen kändes tom och trist.

Var nog som du ganska inställd på att det här blir det barn jag får i mitt liv, men så blev det alltså inte.

Stort lycka till med Mini-Allis!
 

hahaha

Skrivet av  Allis
Med tanke på vad min mor berättar om mina första år så får vi innerligt hoppas att det blir en unge som inte alls är som jag :O))). Mamma blev vänligt men bestämt ombedd att sluta mamma-barngymnastiken för att barnet var så förb* livligt hum hum.
 

Ajajajaj

Skrivet av  myself
Kan se hur din utslitna mor kommer att stå i kulisserna och (med en viss känsla av tillfredsställelse) beskåda hur DU så småningom uppmanas att prova på andra aktiviteter än mamma-barn-gympa.

Tänk vad ni kommer att förstå varandra väl efter detta! ;-)
 

Jag har det lite

Skrivet av  Jenny & Molly 5/6
lättare, Molly är mitt första, så jag har inga fler äldre barn att hinna med. Om nu vi skulle komma igång genast och det mot alla odds tog sig med en gång, så skulle Molly vara minst ett år och tre månader och då går hon själv. Det var lite ett önskemål, att undvika två "bär-barn". (Jag har så fina ord för allt möljigt...)

Vi började prata syskon direkt efter förlossningen.... ;) Jag tror att man är så euforisk (stavning???) när man sitter där med sitt nyförlösta barn att man inte kan få nog.... ;)

Grattis till lille Kevin som är en hel vecka gammal, gullungen... ;)

Kram och tack för lyckoönskningen.
 

Nja

Skrivet av  Time m. Tim -98 och Tobias 22/6
Jag har alltid varit så säker på att jag vill ha tre barn och då gärna ganska tätt emellan.
Eftersom det nu blev nästan 6 år mellan våra två söner, så tänkte jag under denna graviditet att vi nu skulle kunna skaffa ett tredje barn (då med IVF igen)och på så sätt få lite tätare mellan tvåan och trean åtminstone.

Men nu så här efteråt vet jag inte riktigt.
Gravid är jag gärna, men förlossning har jag ingen lust till att vara med om igen. Fast det kan väl ordnas ändå skulle jag tro.
Sen har jag fått ont i ryggen igen så jag vet inte vad min kropp gillar att få ett till barn. Kanske det måste det till en operation först i så fall.

I alla fall har vi nu bestämt att det inte blir flera IVF, men vi kommer inte heller att skydda oss de närmsta åren.
Vi har trots allt blivit spontant gravid en gång, så man vet ju aldrig.
Jag håller tummarna för att det går bra med samtalet i morgon! Du skriver väl och talar om hur det gått!
Kramar
 

Självklart

Skrivet av  Jenny & Molly 5/6
skall jag återkomma om vad de sa, bara jag kommer fram på telefontiden... Det är ju alltid det där. Två timmars telefontid och alla som är under behandling som skall ringa på samma gång. Och jag som just då skall iväg med en kompis och handla. Tänkte försöka smygringa från mobilen. Dyrt men det är det värt... ;)

Jobbigt med ryggen du. Inte roligt alls. Jag hoppas verkligen att det löser sig av sig själv, och du blir bättre, så att du slipper operationen.

Sedan förstår jag mycket väl att du kör på spontangraviditet. Mycket kan ju som sagt förändras i kroppen efter en graviditet och förlossning, och vem vet. Strax anmäler du dig kanske i en ankomstgrupp!!!
En bekant till mig blev gravid spontant direkt efter en ivf-graviditet. De försökte få barn i fyra år innan det blev ivf-behandling. Så vem vet... ;)

Kram så länge.
 

Artiklar från Familjeliv