Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Amningspzykos lr Depression??Snälla svara??

Skrivet av Anonym pga ämnet. Skäms!!
Jag är 24 år och har 2 underbara pojkar. Min äldste är 7 år och den yngste 13 månader. Bara några dagar efter att min yngsta grabb kom gick jag ner mig totalt i vad dom sa var en Amningspzykos lr svår Amningsdepression. Min sambo tog över allt ansvar på barnen då jag blev inlaggd på pzyket. Där låg jag i ca 5v. Jag fick vad dom kallar ECT-behandling. Electriskchockterapi tror jag det står för. Små elstötar i huvet kan man säga så förstår man lättare. Det visade sig att det hjälpa lite bättre jag blev lite gladare med tiden. Tillslut blev jag utskriven med Zoloft (tror det stavas så)och det höll mig på en bra nivå, jag fick inte dessa jätte anfallen som jag kunde få att bara bli så där jättedeppig utan jag var ingenting kan man säga. Men med tiden började jag bli gladare och började avsluta me zoloften tills allt blev ännu bättre. Detta var väl ca 6månader efter att jag fick diagnosen. Men efter ca 6 månader var allt bra. Min sambo och jag har haft en tuff tid tillsammans mycket bråk och stök hemma, men det kan bero på många olika saker att vi bråkar. Framför allt våran urtaskiga ekonomi + att vi snart gått hemma i 2år tillsammans vi har varit ihop i 3. Men nu är det ca 1år sen jag fick diagnosen och jag känner att jag håller på att bryta ihop. Vet inte varför det känns såhär nu, men varje kväll när barnen lagt sig känns det som om jag inte vill leva mer, men ändå vill jag inte dö. Mina barn är dom snällaste man kan tänka sig. Båda sover hela nätterna är inte jobbiga för fem öre. Har helgerna fria från den äldste ganska ofta, men jag har inte varit ute på nästan 2 år. Snälla är det någon mer som sitter i lr har suttit i samma situation och vill bara berätta lite hur hon fick det att bli bättre. Vi har familjestöd som kommer 2g i veckan och det hjälper "lite" men jag mår fortfarande dåligt (deppig). Ibland är jag rädd för mig själv, jag säger " jag vill dö" men som tur är vågar jag inte göra något, men jag är rädd ibland, tänk om det går så långt att en dag finns inte spärren kvar, det enda jag vill är att allt ska bli som det var förut, att jag ska bli lycklig igen, snälla hjälp mig någon som vet. Tyck inte illa om mig för det jag tänker säga, men i bland önskar jag att jag bara var ensam. Men dom tankarna försvinner ganska fort men ibland är dom framme. Finns det någon som ibland kännt likadant lr är jag ensam. Snälla hjälp mig om det finns någon som vet.
Svar på tråden: Amningspzykos lr Depression??Snälla svara??

Skäms inte!!

Skrivet av  funderar på det
Jag tycker inte alls att du är konstig!!
Klart att tanken ploppat upp ibland att det skulle vara bättre om man var själv, men som du skriver så försvinner den fort när man tänker på vad man har!
Jag vet inte vad jag ska skriva men jag tycker absolut inte du ska tyngas med skuldkänslor för att du mår dåligt! Det blir kaka på kaka eller hur man ska säga!
Jag är också hemma med två barn och ibland är det skitjobbigt och man vet inte vad man ska göra, en dålig ekonomi gör att man har ännu en sak att oroa sig för! Hoppas du får hjälp och kan prata med med någon!!
Jag tycker att du har rätt att må dåligt och känna som du gör, hoppas du kommer ur det och kan må bra!
 

Artiklar från Familjeliv