Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Helena

Skrivet av Susanne med Douglas 030122
Hej!
Missade en fråga ifrån dig längre ner angående teckenstöd.
Douglas började ju jollra lite grann först vid 10 månaders ålder och vid 1 år kan man säga att han jollrade, men konsonanterna han använde var endast b, n, m och vi och alltid i kombination med vokalen a. Idag har han ju börjat göra lite fler stavelseljud.

Att Douglas har problem upptäcktes redan då han var någon månad gammal. Eller egentligen redan i magen eftersom han föddes tillväxthämmad med 42 %. Han var inskriven på neo i 1 månad och då han var 2½ månad skrevs han in igen och det startade en utredning kring honom. Då gjordes det första hörseltestet på honom.

På grund av alla problem så har vi kontakt med barnhabiliteringen i vår kommun. Där träffar han logoped, sjukgymnast och specialpedagog. Eftersom det talade språket inte kommit igång så tyckte hans logoped att vi borde börja stödteckna redan nu med honom. Förhoppningsvis ska det göra att talet kommer igång fortare. Det handlar bara om ett stöd. Man tecknar inte alla orden. T ex tecknar man boll om man frågar "var är bollen?", samtidigt som man säger alla orden. Det vill säga man tecknar det viktiga.
Jag tror verkligen att det kan vara något även för er! Det är ju inget som skadar utan snarare hjälper det till med talutvecklingen! Man försärker ju två sinnen; hörseln och synen. Man kan även välja att hjälpa barnet att göra ett tecken och då förstärks även den motoriskakänslen och ordet "sitter i kroppen".
Tecken kan ju göra att barnet kan uttrycka vad det vill fastän det inte kan säga det med ord ännu. Det är ju lättare att göra tecken än säga saker. Det är ju lätt att härma något man kan se men hur lätt är det att se att någon säger ko och sen göra lika dant...*ler*. Jag har fått lära mig så mycket nyttigt på vår teckenkurs!
Om du undrar mer berättar jag gärna! Du kan maila mig så behöver vi inte ta upp plats på listan.
[email protected]
Svar på tråden: Helena

Ta gärna upp plats!

Skrivet av  Lisa
Det är verkligen intressant med stödtecken, så "prata" gärna här så att jag kan "tjuvlyssna" lite :-)
 

Lisa!

Skrivet av  Susanne med Douglas 030122
Jag svarar gärna på om det är något du undrar över. Är ju själv rätt ny på det här, men har lärt mig jättemycket intressant om stödtecken och lite om kommunikation med bilder.
 

Inlägg 515 i Öronbarn! Till Susanne bla.

Skrivet av  Helena
Åh, tack för informationen. Jag har varit dålig på att läsa bakåt, hade jag tagit mig tid till det kanske jag hade vetat att Douglas varit på neo? Men stort tack för att du tar dig tid att skriva och berätta.

Vi får nog försöka ta tag i tecknandet, men enklast är nog via bvc får hjälp. Vi får helt enkelt kontakta vården igen och kolla så att remisser kommit fram med mera, en ordentlig hörselundersökning vore verkligen på plats. På egen hand kommer vi ingen vart med tecknandet, mest kanske för att E inte visar något intresse annat än för tecknen för "kom" och "välling".

För min del fortsätter jag gärna att skriva här, dels för att jag själv gillar att läsa andra specialisters råd och erfarenheter. Och sen hoppas jag alltid att fler ska lägga sig i diskussionerna... :-)
 

Hej igen!

Skrivet av  Susanne med Douglas 030122
Douglas är inte heller speciellt intresserad av tecken. Men, för det första så är han ju bara 14½ månad och sen så har vi bara hållt på i 2-3 veckor. Ibörjan då vi tecknade till honom så tittade han på oss som om vi var helt knäppa. Sen trodde han att det var en lek och tog tag i våra händer...*ler*. Det enda tecken han har gjort är för hund. Ett mycket enkelt tecken....man klappar sig på låret som när man säger hit till en hund. Det är ju ett mycket enkelt tecken att göra. Jag tror inte att han riktigt har kopplat ihop synintrycket av en riktig (eller leksaks) hund med själva tecknet men däremot så har han kopplat ihop det med ordet hund. Säger vi voven så klappar han sig på benet eller det han kommer åt.
Förhoppningsvis kommer han att ta till sig det här och på så vis kunna visa vad han vill. Idag gör han inga försök till att kommunicera mer än att visa att han inte vill. Jo, igår var första gången han visade att han var törstig. Han tog sin nappflaska från bordet och gav den till sin pappa. Douglas kan ännu inte dricka ur nappflaskan själv.
Det jag tycker är svårast är inte att lära sig tecknena utan att komma ihåg att använda dem. Det talade språket "rinner" ju bara ur en. Man pratar alltid till sitt barn. Berättar vad man gör osv. Jag kommer ofta på mig i efterhand att oj....det kunde jag ju ha tecknat. Men, det är väl en vana.

Douglas ska börja dagis till hösten och jag är lite orolig för hur det ska gå. Ingen på dagiset kan stödtecken så vi kommer väl att få lära dem de ord vi tycker är viktiga. Hoppas sen bara att de förtår hur viktigt det är att de verkligen använder sig utav dem.
 

Apropå dagis...

Skrivet av  Helena
jag funderar också på hur det ska gå och vill i ärlighetens namn inte sätta E på dagis om hon inte kan kommunicera ordentligt. Dessutom står och går hon inte ännu, och det vore skönt om hon kunde röra sig smidigt i höst. Men det är lång tid kvar säger alla och verkar tycka att jag är hönsig. Vi har förstått att det i vissa fall kan bli aktuellt med en extraresurs på dagis om barnet inte hör ordentligt. Låt oss hoppas att våra små klarar sig utan, eller hur!

Och jag ska försöka bli bättre på att tala till min dotter. Ofta känns det meningslöst eftersom hon inte bryr sig. Men i kombination med tecken måste jag bli bättre på att kommunicera med henne. Men inte är det lätt att klara allt inte. Man får vara glad åt sina egna framsteg på samma sätt som man glädjs åt de små framstegen de små trots allt gör!
 

Artiklar från Familjeliv