Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Så här var det... *jättelångt*

Skrivet av Heidi! & Myra 040114
Myras borttagning av skenan:

Gissa om jag var uppspelt och stirrig dagen innan borttagningen! Visste inte riktigt var jag skulle ta vägen.
Dagen D vaknade jag tidigt och fixade med Myras kläder. Hon fick ha på sig en halvgullig overall till sjukhuset men med mig hade jag en fin KLÄNNING! Tänkte att hon skulle få vara tjusig så där efter avtagandet.

Vi blev försenade! Bussen var 25 minuter försenad och jag fick lätt panik! Tänk om de skulle neka oss att komma in för att vi inte kom i tid? Ringde min man och bad honom ringa ortopeden för att säga att vi var på väg... Det gick bra.

Väl där säger doktorn, "-jaha, här var skenan borttagen", ehhhhh, "-Näe, den är kvar (säger jag med min lilla rugbyspelare på armen...). Lägger Myra ned när han sitter och läser journalen. Läkaren kallar då Myra för honom... Han måste ha fått en chock när jag tog av blöjan *fniss*.
Det enda läkaren gör är att ta bort skenan. När jag frågar om detta var allt säger han bara "-Jaaaaa, och sedan får ni komma på återbesök när hon börjat gå". Då blir jag lite konfunderad för de andra läkarna jag träffat (denna är ännu en ny, *suck*) har sagt att hon skall röntgas när hon är fyra månader. Frågar honom om detta och han säger bara, "-ja just det, så är det ja"...
Jag tycker inte om att behöva upplysa en läkare om detta.
Myra ligger på britsen och säger faktiskt ingenting. Hon sparkar ned benen lite men verkar inte reagera över att det nu faktiskt går, utan att ha något som stoppar henne.
Erik fotograferar ögonblicket och vi tar med henne i bara blöjorna till "badrummet" för att klä på henne de fina plaggen jag valde ut på morgonen. På vägen dit gratulerar sköterskor oss. Erik fotar ännu mer och vi tar god tid på oss för att titta på henne och bara njuta.
I bilen hem somnar hon direkt, hon verkar lugn.

Nu en och en halv dag senare är hon som hon hela tiden har varit. Lugn och go. Inga annorlunda reaktioner mot vanligt. Den som har reagerat är jag! Tänk hur mysigt det kan vara att amma en bebis som följer min kropp, en bebis som jag kan hålla om och krama samtidigt, en bebis som kan kura ihop sig och ligga intill mig i sängen och bara mysa.

Vi tog ett bad igår också. Över en timme låg vi och njöt. Luckrade upp den torra fnasiga huden på ryggen och fick bort det mesta. Tyvärr fick Myra ett stort skavsår under rumpan som vi inte sett förut men från igår till idag har det blivit mycket bättre men Inoytol.

Jag är så glad. Har fått en ny bebis! Känns nästan som att vara nyförlöst...

Kramar till er allihopa och tack för allt stöd ni givit mig under dessa tre månader, det är ovärdeligt!

Kommer titta in här mycket och säkert svara på andra nya skenbarnsmammors frågor.

Varma hälsningar från en superglad Heidi :))))))
Svar på tråden: Så här var det... *jättelångt*

*gråter*

Skrivet av  Nina med Alice 1/9
Blir alldeles rörd! Så fint du beskriver! Och jag förstår dina känslor så väl! Alice hade visserligen Frejka-byxa som vi fick ta av en liten stund varje dag, men den stunden var så underbar. Att få amma hud mot en mjuk liten bebis!!!

Kramar till er!!
 

Hej Nina!

Skrivet av  Heidi! & Myra 040114
Tack så mycket för att du orkade läsa! För mig var det en så stor händelse vilket jag tror du förstår att det var. Känslorna ligger just nu utanpå kroppen...

Kram till dig och Alice!!!

:)
Heidi
 

Vad härligt!!

Skrivet av  Zoégas
Precis så kände jag med, att kunna amma henne "ordentligt" så där riktigt nära intill :) Underbar känsla!
 

Känslan är...

Skrivet av  Heidi! & Myra 040114
obetalbar!

Kram!
Heidi
 

Underbart!!!

Skrivet av  Anna m Emilia 16/1-02
Oh va roligt att läsa! Helt fantastiskt!
 

Kraaam!

Skrivet av  Heidi! & Myra 040114
Tack!

Heidi :)