Till alla er som har det lite jobbigt just nu

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Till alla er som har det lite jobbigt just nu
Skrivet av	Susanne med Viggo 030721
Det har ju varit fler som har skrivit om ungefär samma sak väldigt nyligen så därför skriver jag ett fristående svar till er här. Jag tror att även om man har de bästa intentioner med sitt föräldraskap och önskar att man hade allt tålamod i världen så är vi inte mer än människor. Ibland blir det bara för mycket och då brister det. Då säger man saker man inte vill och man kanske lyfter bort sitt barn från den farliga saken de för tusende gången inte vill låta bli lite häftigare än man hade velat. Bara att man ångrar sig när man gör sånt tycker jag visar på att man är en sund förälder. Givetvis är det inte bra om man tappar tålamodet jämt, men att visa att man är mänsklig tror jag inte att ens barn mår dåligt av. Man måste värna om sin egen integritet också, samt skydda sina barn mot farliga saker även om de själva inte förstår det. Jag tror att många som är härinne på AP-snacket har väldigt höga ambitioner med sitt föräldraskap och ställer därför höga krav på sig själva, ibland kanske orimligt höga krav. Även om de flesta oftast skriver om hur de skulle vilja vara i olika hypotetiska situationer tror jag att det är många som ofta känner att de inte ständigt orkar leva upp till sina höga ideal. Jag kan ju bara tala för mig själv, men jag gör saker nästan varje dag som jag känner att jag borde klarat bättre. Det är inte lätt att vara förälder, men jag är övertygad om att alla har det jobbigt i perioder. Tillsammans kan vi stötta och peppa varandra så att vi orkar lite mer än vi annars kanske skulle ha gjort. Stor kram till alla er som önskar att tålamodet var lite större just nu. mvh, Susanne
Svar på tråden: Till alla er som har det lite jobbigt just nu

Åh, tack!
Skrivet av tesa
Det är så skönt att läsa det du skriver, och under noramla omständigheter skulle jag ha skrivit samma sak till någon annan med samma problem som jag har nu. Men du vet säkert hur det är - när såna här saker händer känner man sig bara usel. Normalt brukar jag faktiskt tycka att jag är en bra mamma till min underbara son, mycket tack vare att han lär mig hur man ska vara förälder (han är VÄLDIGT tydlig med vad han vill och vad han mår bra av!!!). Och i dag känns det faktiskt bättre, jag lite mer distanserad, sonen får komma till dagis och leka av sig lite, och sambon avlastar allt han någonsin orkar. Jag tror också att sonens utbrott till stor del går att förklara med att han inte riktigt känner igen mig. Jag ligger ju bara i soffan hela tiden och säger "Nej, jag ska vila; Nej, sen; Nej, hämta den själv" o.s.v.. Klart han blir förvirad då! Han behöver få se lite mer av sin glada mamma, så jag ska försöka ägna lite mer kraft åt att se glädjen i vår samvaro också! Tusen tack för ditt inlägg!!!

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv