Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

min 8 månaders vill inte äta "vanlig mat"

Skrivet av Helena med Mio 040519
Hej!
Min son som snart är 8 månader är inte förtjust i smakportioner. Vi har låtiti honom smaka på allt möjligt sedan han började visa intresse är han var runt 5 månader. Han tycker dock att han har det bra nog med amningen. Han växer och frodas och jag har inte tänkt sluta amma helt på ett tag men det vore ju praktiskt om han kunde äta ett mål någon gång med pappan och jag fick lite tid själv. Han äter ingenting mer än typ en sked av allt jag föreslår. Glass är enda undantaget, det äter han gärna. men det vill jag ju inte föda upp honom på. Är det någon annan som har haft liknande problem, och hur tacklade ni dem?
Svar på tråden: min 8 månaders vill inte äta "vanlig mat"

Olivia

Skrivet av  Helene & Olivia
var likadan. Jag trugade aldrig utan lät henne bestämma själv hur mycket eller lite hon ville äta.
Kring 8-9 mån vägrade hon allt som kom på sked så jag gav henne små bitar istället som hon kunde plocka med men oftast var det roligare att gegga.
Det var först kring 13-14 månader hon började äta "ordentligt" (i mängd;)) när hon lärde sig hantera en gaffel. (nyligt alltså, hon är snart 15 mån)
Det var först då som hon kunde "hoppa över" amningen och äta annan mat för att bli mätt (ja hon snuttar ju lite då och då men... jag har aldrig haft som mål att "byta ut mål" hon ammar helt fritt)
 

Äter han inte med pappan heller?

Skrivet av  HelenaD
Min ena lillebror vägrade nämligen bestämt att smaka på någon äcklig mat om han såg de riktiga matbarerna alldeles framför sig. Han skrek i högan sky, knep ihop munnen och var kort och gott mycket upprörd över tilltaget. När mamma så en dag plötsligt "råkade" lägga hundpromenaderna precis när det var framdukat till lunch och helt enkelt knallade ut och tog brösten med sig... Så satt det ett litet solsken och geggade med maten och smakade med intresserad min på både det ena och det andra, tillsammans med mig. När han sedan väl fick smak på maten så hade han inga problem att äta när mamma var med.
 

Min son...

Skrivet av  Agneta H
...helammade tills han var ca 10,5 till 11 månader. Han var inte intresserad av mat förrän dess. Det har gått alldeles utmärkt. Han är en pigg och frisk 4-åring.

Jag tror det bästa är att låta det gå i barnets takt. Risken är annars att man skapar matproblem. Låt honom sitta med er vid bordet och plocka till sig av er mat. Man behöver inte ge smakportioner utan kan låta barnet ta av det man äter (undvik bara det som är för salt, honung, spenat). Kanske han kan sitta och gnaga på morot eller nåt sånt?
 

Wille helammade i ca 10 månader

Skrivet av  Marlene m. Wille
och det var inga problem, efter det har han så smått börjat äta men det är först nu han äter riktigt bra (han är snart 20 månader)
 

Bort med socker!

Skrivet av  HAnna - LEF
Hej!
Jag har inte haft det som du. Jag skulle amma vidar, men jag har sett bebisar som tidigt lärt sig skilja på sötsaker och mat, och jag skulle för min del nog enbart låta smakandet gälla mat, jag är till och med så hård med sockersmakandet att jag inte låter barn smaka frukt innan de verkligen accepterat både en och två andra puréer av annan mat. Anledningen till detta är att jag sett flera barn som bara velat ha bananskrap, söta gröter och annan frukt!
 

Håller inte med

Skrivet av  Emma med Tova
I vanliga fall tycker jag att man ska undvika socker till barn. Men just när det gäller barn som inte vill äta alls så kan sötsaker vara bra att få dem att acceptera något överhuvudtaget. Jag vet att det finns olika nivåer av matvägran men för oss var sötade yoghurt och fruktpuré det som fick maten att börja lossna lite. Tova var en riktig matvägrare och hon vägrade öppna munnen fram tills en bra bit efter hon blev 1 år. Som tur var fungerade amningen smärtfritt så hon fick bröstmjölk i stor utsträckning fram tills maten riktigt kommit igång. Sommaren då hon blev 1,5 år hade vi ett stort projekt att minska amningen så att hon kanske åt 10 tsk mat på en dag. För att det skulle fungera så fick vi göra upp tider och vi var ute hela förmiddagarna och under den tiden när hon lekte ute så fick vi försöka mata henne under tiden och hade man tur så fick vi i henne de små burkarna med fruktkvarg.

Detta gav resultat och hon började smaka på mer mat öven om amningen stod för huvudfödan även efter 2 års ålder. Nu är hon snart 3 år och äter i stort sett allt. Socker får hon inte mer av än andra barn, läsk och godis sällan. Svärmor tycker dock att hon är svår när det gäller grönsaker då hon inte är förtjust i dekorationsgrönsaker som sallad, tomat och gurka. Jag har en dotter som är galen i alla sorters bönor, spenat, sparris osv.

Så när det gäller matvägran så kan söta puréer hjälpa för att barnet överhuvudtaget ska öppna munnen och äta något och det kan vara en ingång till att de accepterar att testa fler sorters mat. Har man tur så slipper man den värsta typen av matvägrare och då behöver man inte gå på sötade produkter men för en del så är det en lösning.
 

Inte av samma uppfattning...

Skrivet av  Betula
... jag har gett mina barn banan och risgröt som första smakis, helt enkelt för att göra skeden och proceduren lockande och positiv. Efterhand har de glatt accepterat vad som helst (utom mosad potatis) från sked så jag tror det kan variera mycket.
 

Det kommer!

Skrivet av  Solstrålen m Elliot 03
Min son var likadan. Tror att han var mellan 10-11 månader som han åt så pass stora portioner så att man kan tänka sig att han blev mätt. Jag trugade i början, men sen gav jag upp, och rätt som det var så gick det av sig självt!
 

Känner igen det

Skrivet av  Nina med Johan 5/4-02 och Dani 21/12-03
Dani är nu drygt 1 år och har alldeles nyligen börjat äta så pass mycket att hon ibland ersätter en flaskmål. Slutade amma vid nyår, hon var inte intresserad längre och blev inte mätt alls. Hon får tillägg varvat med vanlig mat samt välling innan läggdags. Vi började med smakportioner när hon var ca 5½ månad, men hon gillade inte att bli matad med sked. Hon åt ett par skedar av det mesta, men tröttnade sen. Så är det fortfarande till viss del. Hon äter, men verkar inte ha tålamod att äta tills hon verkligen blir mätt. Vi tror hon är mätt, men får sen ofta ge flaska efter trekvart. Men det går helt klart framåt.

Det är "bara" att fortsätta servera och testa. Fast när hon var mindre slutade vi helt periodvis att ens försöka eftersom det bara skapade trist stämning när det inte funkade.
 

Artiklar från Familjeliv