Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Inte adopterad... men fran Sydkorea...

Skrivet av ninas mamma
Hej!

Hoppas ingen tar illa upp att jag skriver harinne, brukar annars halla mig inne pa Multikulti och Utlandsforaldrar och lasa i tysthet...

Jag satt en hel natt igar och laste igenom manga av era inlagg. Grat och skrattade om vartannat... Jag kunde kanna igen mig i vissa av era inlagg om utseende och sa, rasism, det goda och det onda... men inte om Saknaden. Eller just dom dar tankarna "varfor?"... Manga fragor har jag fatt rakt ut fran folk jag kant och inte kant som fragat "Ar du adopterad? Va, inte?!!!" Det var liksom som om de flesta tog for givet, "jamen hon ar nog adopterad hon med..." Men, vad menar "dom" med det? Ar det bra eller daligt eller vad da?

Vet inte vad jag vill fa sagt men ville bara saga "hej!" och kanske dela lite erfarenheter som en icke-adopterad koreanska, (fodd i Sthlm 1973) men som numera bor i U.S.A sen flera ar tillbaka.

Trots vara olika bakgrunder sa kanske vi har lite gemensamt? Hoppas verkligen ni inte tar illa upp att jag skrivit/ skriver har, passar jag inte, sa tassar jag ut...
Svar på tråden: Inte adopterad... men fran Sydkorea...

Hej!

Skrivet av  Lisa m. Aimee
Eftersom du inte är adopterad antar jag ju att dina föräldrar är från sydkorea... (Smarta mig...:-) ).

Kanske är det dig jag har sett inne på de andra forumen för ett tag sedan?

För mig får du i alla fall jättegärna vara här, kanske kan du svara på frågor om Korea? :-)

Själv tycker jag inte att man ser så många asiatiska invandrare, och eftersom du är född i Stockholm antar jag att du talar svenska utan brytning. Det tror jag i så fall kan vara orsaken till att folk tar dig för adopterad. Dessutom kom det ju många barn från Korea på 70-talet.

I alla fall tycker jag att det vore kul om du ville stanna på den här sidan!

MVH Lisa
 

Hej Lisa!

Skrivet av  ninas mamma
*jippi*

Sa kul att du svarade...
Ja, saklart jag stannar sa lange jag ar valkommen ;)

Jo, jag pratar svenska helt utan brytning, men koreanska med svensk brytning. Hemma fick vi inte prata annat an koreanska, pa sa satt kunde vara "koreanska paron" halla det lilla koreanska levande... det ar jag valdigt tacksam for idag.

Jag forsoker fora vidare koreanskan till min lilla tos (2,5ar) men inte latt da vi bor i USA och enbart pratar svenska hemma, min man ar (hel-)svensk.

Har du kant eller traffat pa nagra icke-adopterade koreanskor tidigare? Har ni haft lika eller delade meningar om Korea, etc? Bara nyfiken...

//mimi;)
 

Hejsan...

Skrivet av  Anna m Michaela -9912 & Erik 0401
Säger bara välkommen. Vi vill alltid ha in nya personer att prata med...
Dela gära med dig av just dina erfarenheter..