Tack för välkomnandet! och en enkät

Tack för välkomnandet! och en enkät
Skrivet av	lm
Jag har börjat fundera på det här med motiv till adoption (för en diskussion på annan sida). Jag har alltid ansett det som förkastligt att ha "hjälpa ett barn" perspektiv på adoption. Jag har alltid ansett att det enda "riktiga" motivet är en het längtan att få barn, att bli förälder och inget annat. Men kan det finnas fall då det är ok med andra motiv, som "göra en insats" motivet? Vad anser ni andra? Tycker ni det: 1; Är ok att adoptera efter ett otal försök med IVF och annan medicinsk behandling för att man till slut ger upp om ett biobarn? 2, Är ok att adoptera om man redan har biobarn som kommit till via IVF och man inte vill gå igenom det en gång till? 2, Är ok att adoptera för att man vill ha ett barn till men inte är beredd att gå igenom en graviditet och förlossning? 3, Är ok att adoptera om man redan har biobarn men tycker att man har kärlek, tid och plats för ytterligare ett barn och att det redan finns barn i världen som saknar detta? 4, Är ok att adoptera ett gravt handikappat barn för att det annars inte skulle ha en chans?
Svar på tråden: Tack för välkomnandet! och en enkät

Enkäter - vad skoj...
Skrivet av MisaLisa
Här kommer mina svar som gäller alla frågorna tillsammans... JAg tycker absolut att det är ok att adoptera, om längtan efter barn är större än längtan efter vara gravid och föda barn. Oavsett om man "inte kan" bli gravid eller om man inte vill gå igenom allt vad IVF, graviditet eller förlossning innebär. Jag tror att om längtan efter barn är äkta, så spelar det ingen roll om barnet är bio eller adopterat. Vad gäller handikapp, så tycker jag att det är upp till var och en. Om man känner att man har den tiden och det engagemanget som behövs, så varför inte. Dock kan jag förstå par som "hellre vill adoptera ett friskt barn". Så är det ju när man själv är gravid, man vill ju gärna få ett friskt barn. Där är det nog ingen skillnad. Skillnaden är att om man i förväg vet om barnets handikapp, kan man förbereda sig lite mer och "ta emot" barnet på ett bättre sätt. Vad tycker ni andra?

Åsa försöker sig till att svara
Skrivet av Åsa m Aron o Ruben
1; Är ok att adoptera efter ett otal försök med IVF och annan medicinsk behandling för att man till slut ger upp om ett biobarn? * Absolut 2, Är ok att adoptera om man redan har biobarn som kommit till via IVF och man inte vill gå igenom det en gång till? Absolut 2, Är ok att adoptera för att man vill ha ett barn till men inte är beredd att gå igenom en graviditet och förlossning? Ja fast om man nu inte är beredd att gå igenom en graviditet och en förlossning, hur stor är önskan att få barn överhuvudtaget? Beror nog lite på omständigheterna tycker jag. 3, Är ok att adoptera om man redan har biobarn men tycker att man har kärlek, tid och plats för ytterligare ett barn och att det redan finns barn i världen som saknar detta? * Nja, beror nog lite på omständigheterna här också. 4, Är ok att adoptera ett gravt handikappat barn för att det annars inte skulle ha en chans? * Hua vilken svår fråga. Om det endast gällde för att inte barnet skulle ha en chans kan man ju donera pengar. Fast vill man verkligen ha ett barn och barnet råkar vara handikappat så ja i så fall. I vårat fall var det ju att våra adoptivföräldrar tog både mig och min syrra för att dom inte ville separera oss. Däremot stod det i min syrras papper att hon var efterbliven och ev inte kommer klara sig på egen hand typ. Detta var dock väldigt fel.


Lisa svarar:
Skrivet av Lisa m. Aimee
1; Är ok att adoptera efter ett otal försök med IVF och annan medicinsk behandling för att man till slut ger upp om ett biobarn? Ja, det är ju som du säger en stark längtan efter ett barn som man själv inte kan få. 2, Är ok att adoptera om man redan har biobarn som kommit till via IVF och man inte vill gå igenom det en gång till? Ja, det tycker jag. Då vet man att det blir ett barn och kanske inte en omgång IVF som kanske misslyckas med följden att man kanske mår mycket dåligt. 2, Är ok att adoptera för att man vill ha ett barn till men inte är beredd att gå igenom en graviditet och förlossning? Ja, det finns ju fall där det inte är möjligt att genomgå en graviditet eller förlossning av medicinska skäl, men jag tycker även att psykologiska skäl är godtagbara. 3, Är ok att adoptera om man redan har biobarn men tycker att man har kärlek, tid och plats för ytterligare ett barn och att det redan finns barn i världen som saknar detta? Ja. 4, Är ok att adoptera ett gravt handikappat barn för att det annars inte skulle ha en chans? Ja, om man hade gjort samma sak för ett handikappat biobarn. Ja, som du kan se har jag en ganska stor tolerans mot adoptioner oavsett orsak. Att skaffa barn, vare sig de är biologiska eller adopterade är ju ALLTID en enbart egoistisk handling. Du skaffar inte barn för barnets egen skull utan för att DU vill ha ett barn. Det finns ju faktiskt barn som kommer att få ett bättre liv i en adoptionsfamilj än i sin egen familj eller på någon form av institution. Själv är jag väldigt glad över att jag blev bortadopterad för jag tror att jag fick chans till ett bättre liv. Jag tror att det var ett svårt beslut för min biomamma att lämna bort mig och att hon gjorde det för min skull, men om det var så att hon helt enkelt inte ville ha mig och var glad över att bli av med mig, så är jag glad över att bli bortafopterad, för vilken glädje skulle jag ha haft av att bo med henne om hon inte ville ha mig? Jag har läst om folk som tycker att det är skamligt att länder inte har resurser att ta hand om sina övergivna barn, att det skulle vara en barnhandel etc. men jag har svårt att köpa det. Om vi nu bortser från de fall där det förekommer konstigheter och koncentrerar oss på vanliga, lagliga adoptioner så har jag inget att invända. Trots allt är inte världen perfekt. Shit happens helt enkelt. Låt säga att om abort var förbjudet i Sverige skulle vi ha en mängd oönskade barn även i Sverige som kanske skulle fått leva hela sin barndom på barnhem. Jag tycker inte att det är rätt att förneka ett barn en bättre barndom/liv av rent principiella skäl. Vi har många fosterbarn i Sverige. Det borde i så fall även vara fel att hjälpa dessa barn. För mig spelar det ingen roll var i världen dessa barn föds som behöver hjälp. Det finns en situation som jag tycker är oacceptabel ur adoptionssynpunkt och det är om man adopterar för någon sorts felvriden välgörenhet, hjälpa för att själv känna sig ädel, om ni förstår. Om skälet enbart är att kunna säga att man gjort en god gärning så att säga. Det är att utnyttja barnet helt och hållet för sina egna syften och det är fel. Det tycker jag är skillnad mot resonemanget att "jag har inga krav på ett biobarn, jag kan ta ett som behöver min värme och kärlek som inte har det i dagsläget". Kravet är som du nämner en egen het längtan efter ett barn. MVH Lisa

Ett litet tillägg...
Skrivet av Lisa m. Aimee
Jag nämnde ju fosterbarn i mitt inlägg. Det tycker jag i så fall är en mer suspekt form eftersom det utgår ersättning i form av pengar. Det är förmodligen mycket vanligare än man vill inse att fosterfamiljer har fosterbarn för ekonomins skull, enbart för att tjäna pengar. Det kommer ju också rapporter om att många av dessa barn inte har det så bra. Det är ju ofta svårt att ge dessa individer ett tryggt hem och en trygg tillvaro, men för att få fram de familjer med en genuin önskan att få hjälpa kanske ersättning i form av pengar för dessa fosterfamiljer skulle tas bort och ersättas med t ex matkuponger, klädkuponger etc... Bara en tanke... MVH Lisa

Intressant ang fosterbarn...
Skrivet av lm
Förutom den aspekt du framför så har undersökningar visat att av de barn som 1, vuxit upp hos sina biologiska föräldrar där miljön inte varit bra 2,barn som omhändertagits och vuxit upp hos fosterföräldrar och 3,barn som adopterats så klarade sig de barn som vuxit upp i fosterhem sämst. Anledningen till detta tror man är att otrygghetsfaktorn har varit hög hos dessa barn. Man vet helt enkelt inte om man fått vara kvar hos sina fosterföräldrar och det leder till en otrygg tillvaro och svårigheter att knyta an. Så ibland, om man ser att det kommer att bli en livstidsplacering, kanske adoption skulle vara ett bättre alternativ. Då behöver man inte heller vara orolig över att motivet till att ta emot fosterbarn skulle vara ekonomiskt.


mina egna svar
Skrivet av lm
1, Ja men det ska vara väl bearbetat innan så att inte barnet blir ett ersättningsbarn. 2, Ja 3, Om det bara handlar om att man inte _vill_ gå igenom en graviditet och förlossning så NEJ. Om man har medicinska eller starkt psykologiska anledningar så JA. 4, Nej om man inte har en genuin längtan efter barn utan gör det för att vara "god". Jag har öht svårt med fraser som "det finns barn i världen som inte har ett hem" när man pratar om adoption. 5, Nej, syftet ska inte vara för att ge ett barn en chans. Syftet ska vara att bli förälder. Att sedan det ena syftet (att bli förälder) kan innebära att det andra syftet blir uppfyllt är ok.

Birgitta försöker svara:
Skrivet av Birgitta med Moa
Jag har börjat svara på den här enkäten flera ggr men avbrutit för det är väldigt svåra frågor. I grund och botten tycker jag att det är längtan efter barn som är det viktigaste vid adoption. 1; Är ok att adoptera efter ett otal försök med IVF och annan medicinsk behandling för att man till slut ger upp om ett biobarn? Ja, det tycker jag. Det är naturligt av flera olika skäl att man försöker få barn innan man ger sig på adoption. Det behöver inte betyda att adoption är ett andrahandsval ävenom det naturligtvis kan vara det i vissa fall. 2, Är ok att adoptera om man redan har biobarn som kommit till via IVF och man inte vill gå igenom det en gång till? Ja, det tycker jag. 2, Är ok att adoptera för att man vill ha ett barn till men inte är beredd att gå igenom en graviditet och förlossning? Om det finns fara för moderns eller bebisens liv tycker jag absolut att det är ok. Annars också förresten. 3, Är ok att adoptera om man redan har biobarn men tycker att man har kärlek, tid och plats för ytterligare ett barn och att det redan finns barn i världen som saknar detta? Nja, inte om det är för att man ska göra en god gärning. 4, Är ok att adoptera ett gravt handikappat barn för att det annars inte skulle ha en chans? Nä, man skall adoptera för att man längtar efter barn.

Tack för välkomnandet! och en enkät

Enkäter - vad skoj...

Åsa försöker sig till att svara

Lisa svarar:

Ett litet tillägg...

Intressant ang fosterbarn...

mina egna svar

Birgitta försöker svara:

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information