Asienkatastrofen

Asienkatastrofen
Skrivet av	Nettan m Anton 29/10-01 & Märta 2/8
Har ni pratat med era höstbarn-01 om det som har hänt? Vi har inte gjort det då han inte har frågat. Vi har även undvikit att titta på de värsta bilderna när han är med. Idag fick vi mail från dagis där de förberader sig för att prata om det med barnen, men jag är kluven. Är det inte bättre att han inte vet då vi är rädda att han blir rädd för hav och vågor. Är det fel av oss?
Svar på tråden: Asienkatastrofen

Vi har INTE pratat med Samuel om det
Skrivet av Cecilia & Samuel
Mest för att han inte har frågat. Och vi har inte heller sett det på TV med honom (jag har inte tittat på TV alls de senaste veckorna). Tidningar tycker han inte är så intressanta. Jag kanske tycker att det är lite onödigt att ta upp det här med en 3-åring, för han är än så länge rätt ovetande om allt elände i världen. Eller är det bara naivt att tänka så ? Skulle han fråga så är det en annan sak (eller om någon han känner hade blivit drabbad), men jag tänker inte dra upp det i onödan. Det här är något så stort att det är svårt för vuxna att greppa det och förstå. Samuel har rätt livlig fantasi också, och det känns som om vi inte behöver fler mardrömmar om nätterna.

Jag har berättat lite...
Skrivet av Anna E med Viktor -01 och Emma -03
...eftersom han sett att jag varit ledsen över vad som hänt och för att han råkade se bilden på Hannes i tidningen och undrat över varför pojken såg så ledsen ut. När jag berättade gjorde jag som så att jag sa att det kommit en jättejättestor våg på andra sidan världen och att en massa mammor och pappor och barn gjort illa sig och att Hannes inte hittade sin mamma och pappa efter vågen. Då tyckte han att han (Viktor alltså) är så jättestark och duktig på att simma så om det hände här (vilket jag försäkrat honom om att det inte gör) så skulle han simma och rädda mig. Sedan dagen därpå ville han veta hur det gått för Hannes att hitta sin mamma och pappa och fick då reda på att han var hos sin pappa igen. Han var då väldigt snabb med att säga att mamman visst var där med Hannes också, varvid jag höll med... Efter det har han inte brytt sig eller frågat nåt mer, eller alls verkat påverkad av det hela. Jag tror att om man inte gör alltför stort väsen av det hela så kan man visst berätta utan att de blir skrämda av det. En lite mild version i alla fall...


Vi lämnade in kläder i söndags
Skrivet av Linda & Filippa 3 år
och Filippa undrade förstås varför jag packade ihop hennes gamla kläder och skor och körde iväg med dem i bilen (hon var med). Då sa jag att kläderna skulle skickas till barn långt bort som hade gjort sig illa och kanske inte hade någon mamma eller pappa längre. Hennes kommentar var: stackars bäbisarna, men då får de ju bo hos sin mormor och morfar... Och de kan ju hon få tro, tycker jag, mer ingående tänker jag inte bli! Hon har inte sett ngt på tv.

Inte med höstbarnet
Skrivet av fru Bill
Vi har pratat en hel del med de större barnen, speciellt Felix som haft en massa frågor. "Andra sidan jorden" finns inte ens i Pontus begreppsvärld. Allt är här och nu. Jag tycker att man är lite för liten för att man ska prata om det i fall inte frågot finns, men vad vet jag? Känns som att det skulle göra mer skada än nytta att dra upp och försöka förklara något som han inte undrar något om. Hade jag sett, eller märkt att han reagerat på något hade jag självklart försökt förklara.

Vi har INTE
Skrivet av Selma m 2 barn
pratat om det, bad tom två lite äldre barn att gå när de pratade om det ute på gården. Tycker inte att Emilia behöver veta. Hon har sett tillsammans med mig på nyheterna, men hon har inte frågat nåt, tror det går över huvudet på henne.


Ja vi hart pratat
Skrivet av Natali med L-01 & S-03
Eftersom vi har bekanta som omkommit i katastrofen. Men bara väldigt ytligt om att det kommit en massa vatten i ett annat land och nu måste vi skicka kläder och pengar till dem så de kan bygga hus och så. Vi har heller inte sagt att någon har dött eftersom han ej kommer att märka att våra bekanta är borta eftersom vi fräffade dem ytterst sällan.

Inte sagt något
Skrivet av Lialia
tycker hon är på tok för liten för att förstå. Kanske hade det varit annorlunda om (ve och fasa)någon vi känner blivit drabbad.

Vi har pratat en del...
Skrivet av Ulbo med Ella-01 & Max-99
men mest med storebror. Jag tror inte att man inte ska skydda barnen för mycket. Jag tror inte att de blir skrämda om man förklarar och pratar om det.


Ja vi har berättat för Oliver för han
Skrivet av Linda m Oliver
råkade se en nyhgetssändning när tv\'n stod på. Men han frågade vad som hade hänt o då dsa jag att det hade varit jordböävning och kommit mycket vatten . Han frågasde: "Mamma var det många som dog då?" o jag sa Ja det var många som dog. " Oj, synd " sa han. Sen har vi inte pratat mer om det. På jobbet ser jag ingen anledning att ta upp det med barnen så vida inte något av dem är drabbat på nära håll eller har ngn annan bekant till fam. som är drabbad. Frågar de ngt så kommer jag att svara men inte på mer än de frågar. Våra barn är så små att jag tycvker inte vi behöver sätta onödiga griller i huvudet på dem. Min kompis son som faktiskt var MED om Tsunamin har berättat på sin förskola men personalen där talar inte om det annat än om han tar upp det. Det är ett råd de fått från Psykolog.

Tack alla för svaren!
Skrivet av Nettan m Anton 29/10-01 & Märta 2/8
Känns som att vi har gjort rätt att inte säga något. Om han frågar så får vi ge en enkel förklaring. Ska prata med dagis också.

Vi har inte sagt något eftersom..
Skrivet av Annika med Nelly och Maya
vi egentligen skulle åkt just till Khao Lak nu i februari och vi inte vill skrämma upp henne i onödan. Hon har inte sett något på TV och då tycker jag inte heller att vi behöver ta upp det och oroa henne i onödan. Vi kommer dessutom att åka till Thailand (fast andra sidan) i mars och jag vill ju absolut inte att hon ska vara rädd för det. Hoppas verkligen att dagis inte tar upp det såvida inte barnen frågar. Jag tycker inte att det är fel att försöka skydda dem från obehagliga saker. De är ju trots allt bara tre år gamla och måste ju rimligtvis ha väldigt svårt att greppa sådana händelser.


Jag har berättat en del...
Skrivet av Linn v40+Neo-01 & Ronja-03
för honom och försökt förklara någotsånär i termer som han förstår... eller åtminstonne känner igen! Antar att han inte förstår så mkt, det gör jag ju knappt själv... men han frågade en dag när jag satt å läste tidninen. Han undrade vad det stod om där jag läste, och jag berättade lite kort om det! En annan dag satt han själv å bläddrade i DN och kommenterade undrande om alla han såg var döda?? Är han död mamma?? Är dom döda?? Finns det mer döda männidkor mamma? Jag vill se mer döda människor!! Nu har han ju inte sett några bilder på faktiskt döda människor men han har däremot sett bilder på kistor osv. Och på folk som han fått för sig är döda! Helt vanliga friska människor som itne alls har med katastrofen att göra! Vi har pratat om att det kom mkt vatten och att det var svårt för alla att komma upp från vattnet osv. Han undrade om all dog men det gjorde dom ju inte och det verkade han tycka var bra iaf! Det är så himla ofattbart allt som hänt och jag känner att jag måste försöka förklara för honom när han frågar iaf... Han kommer ju inte att kunna undvika det ändå tror jag. Det är för många som drabbats och det kommer att omtalas under så lång tid framöver...

Asienkatastrofen

Vi har INTE pratat med Samuel om det

Jag har berättat lite...

Vi lämnade in kläder i söndags

Inte med höstbarnet

Vi har INTE

Ja vi hart pratat

Inte sagt något

Vi har pratat en del...

Ja vi har berättat för Oliver för han

Tack alla för svaren!

Vi har inte sagt något eftersom..

Jag har berättat en del...

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information