Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Att VÄGRA objektifierande kläder!!!!

Skrivet av Linda
Skrev nedan om min syn på så kallade kvinnligt mode dvs stringtrosor, oavsett andvändningsområde så är kläder för kvinnor figursydda osv. Nåon tog i ett svarande inlägg upp att de kände sig mest kritiserade av kvinnor samt att kläderna inte alls skapar passiva kvinnor. Hmm. Varför skulle inte kvinnor kritisera kvinnor för låt oss säga, fetma i en tajt topp, i det samhälle vi lever i så är ju idealen en smal kropp, en passivkropp. Stora bröst, smal midja och smala ben. Genom strukturell påverkan som sänds ut via media, reklam osv så annammar vi ALLA ovsett kön det rådande idealet. Att sedan skriva att den runkande mannen är den passiva i förhållande till objektet som han glor är löjeväckande. Vems lustar tillfredställes, varför är pornografi kvinnoutlämnande osv. Vad har pin-up flickan för AKTIV roll???
Naturligtvis finns det säkerligen fördelar med tex klätterkläder sydda i mindre storlekar, men vaför är dessa kroppsformade. Stringtrosor förstår jag absolut inte vilket syfte de tjänar? Någon vill kanske upplysa mig. Jag anser att det är viktigt att som kvinna klä mig på ett sätt som är praktiskt, ekologiskt och solidariskt. Klä sig för aktivitet och inte för att bli bedömd och berömd utifrån kläder eller kroppsform.
Svar på tråden: Att VÄGRA objektifierande kläder!!!!

Ja men, jag är rädd för att

Skrivet av  lyckligt lottad
ditt inlägg väcker trotset i mig...:) Bara för att jag är kvinna och feminist så har jag väl inget moraliskt ansvar för att klä mig på ett visst sätt? "Praktiskt och ekologiskt" låter som ganska trista kläder i mina öron. "Klädd för aktivitet", ja man klär sig väl utifrån vad man ska göra, dvs olika för olika tillfällen. Näe jag vet inte, jag kan inte riktigt sätta fingret på det men det känns så moraliserande på något vis. Och är jag sämre kvinna/feminist för att jag har svart cocktailklänning när jag gårt bort på kalas? Det är som om man måste vara på ett visst sätt för att vara en äkta hardcorefeminist.

Och handen på hjärtat, ser inte du på andra människor, både män och kvinnor, som objekt ibland? Det gör i ärlighetens namn jag... dvs spanar in en snygg och välklädd snubbe, och bryr mig rätt så lite om hans inre...

Jag har inte stringtrosor men det är inte av moraliska skäl utan av komfortskäl (skaver i baken) och estetiska (okej man ser inte troslinjen runt baken men istället ser man ju hela trosan på ryggen - inget vidare).

Lite svamligt blev detta, hoppas du förstår vad jag menar!
 

Att klä sig så man själv mår bra och acceptera att andra också gör det

Skrivet av  Messalina
1. Jag instämmer i att i stort sett alla anammar det rådande idealet.
Men jag tycker inte att det automatiskt följer att det är naturligt att alla kritiserar de som inte lyckas leva upp till idealet.
Jag kan sträva hur mycket som helst efter smalhet, skönhet och sexighet (inte sagt att jag gör det, ibland kanske) men skulle aldrig *drömma* om att väsa till en annan kvinna "Guuu, har"u sett, hur kan hon". Jag tycker det är modigt och eftersträvansvärt att trotsa konformistiskt mode. Men jag blir själv påverkad av det jag ser, delvis i att smaken faktiskt förändras. "What we think we think is beautyful is simply the average of what we see"

2. Du skriver: "Att sedan skriva att den runkande mannen är den passiva i förhållande till objektet som han glor är löjeväckande." Låt mig då ta en liknelse: En kanin som jagas av en räv och flyr för sitt liv bland buskar och snår är måhända ett offer, ur rävens perspektiv enbart till för att fylla hans buk, i underläge, synd om, berövad sin frihet (att själv äta t ex) för att han måste springa. Men inte tusan är kaninen *passiv*! Jag bara tycker man ska vara lite noga med hur man använder ord.
För att leva upp till det rådande kvinnoidealet måste man vara synnerligen aktiv.
En man behöver inte göra mycket för att avnjuta henne.

"Vems lustar tillfredställes"

mannens

"Stringtrosor förstår jag absolut inte vilket syfte de tjänar? Någon vill kanske upplysa mig."

Jag har nedan nämnt ett syfte. Inlägget har rubriken "Också är det miljövänligare för det går åt mindre tyg och tvättmedel."

Klä sig för aktivitet låter ju rimligt. Sex till exempel är en aktivitet. :)

**För övrigt anser jag att alla borde kunna klä sig hur de vill utan att bli fördömda av andra**

 

Håller inte med dig

Skrivet av  Jessica
Har skrivit här nedanför om just det du frågar.....
Jag trivs med tajta topar, byxor som kanske inte alltid slutar i just midjehöjd, string och puch-up. Det är en del av mig att klä mig så och skälen till det är många....

Jag är smal och liten. Jag har i stort sett ingen byst alls och får inte heller även om jag går upp i vikt (vet inte riktigt varför.... men kilona sätter sig inte där i alla fall).

Kläder sitter inte snyggt på en kropp utan byst, dte är tyvärr en sanning som jag tror du håller med om. Utan puch-up så ser det bara helt fel ut och jag vantrivs otroligt mycket. Jag har ingn rumpa att tala om, jag kan inte ha jeans då de inte sitter bra på mig. Jag måste ha tajat byxor för i stort sett allting annat hänger där bak på mig. Och då måste jag ha string (eller inga alls som jag egengtligen fördrar) för annars syns troskanten och jag tycker inte det är snyggtalls.

Jag lever med en man som skulle tycka om att jag ibalnd hade lite större kläder på mig men han vet att det inte är jag, att det är något jag vantrivs i (ni kan ju gissa vad jag saknat mest då jag varit gravid) så han propsar inte heller på att jag Mmåste sätta på mig kläder som jag inte vill ha, som jag misstrivs i och som jag hellre skulle ses dör i än sätta på mig.

Jag tro att vi alla måste acceptera att vi har olika åsikter i mycket, äevn i klädfrågan men att dte inte är vad vi skall hänga upp oss på.

Lika lön för lika arbete, att inte vilja kvoteras in utan att tas in för det som jag presterar, att pojkar och flickor skall få samma grundförutsättningar i skola och i ex idrotts sammanhang mm mm

Det är väl vad det hela borde handla om och hur vi skall uppfostra våra barn, döttrar som söner, så att de åtminstone en dag kan få leva i ett samhälle där vi värderas efter duktighet mer än för vårat kön.

Eller har jag fel??
 

Håller inte heller med

Skrivet av  Ka
För dig är det kanske viktigt att du kan klä dig praktiskt, ekologiskt och solidariskt (hur klär man sig solidariskt förresten, bara en nyfiken fråga). Men jag vill kunna klä mig som jag vill! Oftast blir det kläder efter aktivitete. På jobbet måste jag vara ganska propert klädd men till vardags blir det inte särskilt elegant. Till fest däremot gillar jag glitter, urringning, tajt och högklackat. Känner mig inte ett dugg objektifierad bara för det :-). Förstår inte varför jag skulle behöva gå runt och vantrivas för att slippa vara något som jag inte känner mig som?
 

moral och så...

Skrivet av  Moppe - gubbe
Det är löjeväckande kanske, men inte desto mindre så är ju våra kläder en jätteviktig del av budskapet från oss själva till omvärlden; "så här vill jag att ni upplever mig!". För det budskapet skickar alla ut, det är en del av vårt sociala språk, det som gör oss till människor.

Ett sätt att klä sig kan kan naturligtvis tolkas på olika sätt. En praktiskt och helt funktionellt klädd kvinna (om vi nu pratar femininum) kan upplevas som just praktisk och enkel, rationell liksom. Okvinnlig i en traditionell värdedomän. Hon kan också upplevas som effektsökande och kokett i en strävan att falskeligen försöka framstå som något annat än hon är. Inte nödvändigtvis okvinnlig, bara dolt kvinnlig. Kanke bemöts hon med komentarer som "du behöver en riktig karl!" eller så. Vilkn av dessa, eller andra, tolkningar en medmänniska gör beror på situationen och masor av omständigheter, men ganska mycket på tolkaren själv. Vill man inte bli kollrig i skallen av hur man upplevs så bör man inte bry sig så mycket om vad fokl tycker, men man bör nog ha en egen idé om vad man menar med sitt yttre, även om denna idé kanske bara är "jag bryr mig inte" (också ett starkt ställningstagande).

Att som kvinna välja att använda sitt yttre till att betona just att man är kvinna, och i första hand just det, är inte så feministiskt anser jag.

Givetvis gäller allt detta män också, även mig. Skillnaden är att jag inte kan avobjektifiera en kvinna genom mitt val av klädsel/kroppshår etc. Eller det känns jävligt sökt och ganska patetiskt att försöka göra det. Det jag kan göra är att inte vara supermacho, och det är jag inte heller.

tycker och tror jag

/Moppe
 

Hej Moppe-gubben

Skrivet av  ärtan pärtan
undrade just när du skulle hitta hit. Välkommen!
 

tack!

Skrivet av  El Moppo
Det verkar ju vara ett succéämne. Mitt modesta förslag om ett språksnack är ännu på utredningsstadiet.

Får se om christian dyker upp också?

medelklassmoppegubben
 

Ja

Skrivet av  ärtan
säg åt han att masa sig hit om du ser han *hihi*
 

nja

Skrivet av  o1y
Jag har nästan alltid figursydda kläder av den enkla aledningen att de är sydda för en kvinna och inte en man.
Jag har rätt stora bröst, f-kupa just nu, och ofta ovanligt smal midja för min vikt och stora höfter. Jag är så kurvig så att t-shirtar sitter vansinnigt dåligt på mig. Tajt över brösten och tältlikt i midjan och så åker de upp för att det inte finns tillräckligt med tyg över höfterna. Eller så får jag köpa så stora sotrlekar så tröjorna går långt ner på benen och ärmarna till underarmarna. Det blir obekvämt och opraktiskt. Tajta tröjor som är sydda för att sitta på en kurvig kvinna sitter bra och jag trivs. Jag blir inte något objekt av dem. Vissa kanske ser på mig mer som ett objekt, men jag blir inget så jag tycker inte att de är objektifierande.
Jag använder inte stringtrosor alls men skulle jag göra det skulle det vara för att det är bekvämt. Jag tycker inte att det är självklart att min dotter inte ska få klä sig i dem när hon är åtta och ev. vill använda dem. Det beror helt på varför hon vill använda dem. Syftet med trosor generellt tycker jag är att vara mjukt mot de känsliga delarna i underlivet och för att skydda byxorna från flytningar så man slipper tvätta så ofta. Det syftet fyller de flesta trosor, så även stringtrosor.
Själv så har jag aldrig stött på någon man som tycker att det är sexigt. Alla jag träffat har tänt mer på boxertrosor så vitt jag vet.

Mina byxor är också tajta av dem anledning att vidare byxor blir obekvämt fladdriga.

Ekologiskt skulle jag jubla om jag kunde klä mig men jag har inte lyckats hittils. Hur man klär sig solidariskt har jag ingen aning om. Praktiskt klär jag mig alltid. Ofta även snyggt och moderiktigt.

Hur man än klär sig så blir man ofta bedömd. Klär man sig i säckiga seconhandkläder så blir man det på ett annat sätt än om man har tajta h&mkläder och på ett tredje sätt om man använder sig av dyra designerkläder och päls.
 

Hejsan,

Skrivet av  Lasseman
några korkade funderingar från en omogen och kvinnoförnedrande man;

Jag saknar faktiskt kläder som kan få mig, 43, kort, rätt mullig, tunnhårig och luden att se ut som ett sexigt objekt. OK, jag är manlig...till och med utpräglat manlig enligt hustru och kvinnliga bekanta men måste jag klä mig som en styrelsemedlem i AB Tråkigt KapitalistJävlaFöretag?

Utsvängda stretchjeans, midjekort tvärrandig tröja, smink och flottigt hår (suck, mest hår i och nedanför näsan numera) känns inte som ett passande alternativ.

Jag skulle gärna vilja slippa alla trevliga debatter som handlar om att män ska vara muskulösa, extremt smala, jätteunga och spännande med jättek*k. Att sen många kvinnor säger "Men det utseendet har ingen som helst betydelse" samtidigt som de dreglar över bilderna känns bara lite lögnaktigt men ack så vardagligt.

Vad jag vill ha sagt är att dessa trenders idealiserande är menat att skapa osäkerhet som gör oss till lättlurade konsumenter. Vi är alla måltavlor för detta - män som kvinnor - det är både män och kvinnor som kontrollerar dessa verksamheter och könet blir alltmer sekundärt.
Förtrycket är primärt kopplat till marknadekonomi, inte ett genustänkande.

Förresten... dessa mysiga kalendrar med brandsoldater (med tvättbrädesmage och klädsamma sotfläckar) eller deffade idrottsstjärnor - är inte det pin-up bilder?
Anser du att kvinnor ska förbjudas att titta på sånt?

Klätterkläder är figurformade därför att det är helt jävla livsfarligt att klättra i kläder som kan fastna någonstans.

Angående bedömning utifrån kläder eller kroppsform kan jag berätta att den mest dogmatiska och trångsynta gruppering jag någonsin varit med i är 70-talets frigjorda, jämlika och solidariska vänsterrörelse. Vi dömde ut människor direkt om de inte hade alla visuella attribut som krävdes för att uppfylla normen. Vältränade, snygga människor som klädde sig moderiktigt och föreföll ha ordnad ekonomi ansåg vi vara kapitalismens köpta lakejer som inte insåg hur olyckliga de egentligen var.

Observera att vi mycket sällan och aldrig självmant ansträngde oss för att starta en dialog med dessa osolidariska svikare. Det syntes ju direkt hur värdelösa de var. Att vi själva var blinda och bröt mot våra egna ideal insåg jag först senare - då jag också upptäckte att mina utstuderade "arbetarkläder" kostade en förmögenhet jämfört med modekläderna. OK, de höll faktiskt lite längre ;-)

Vi ljög friskt om sexuella preferenser för att passa in våra idealnormer - man ville ju inte bli betraktad som borgerlig och fast i traditionellt könsrollstänkande.

Trots allt, jag uppskattar kvinnors kroppar, mulliga helst. Om det finns självkänsla och styrka. Om det finns intelligens och kunnighet. Om det finns humor och insikt. Jag anser inte att mina preferenser är kvinnoförnedrande - för i så fall har alla kvinnor jag känner mansförnedrande preferenser och då måste ju jag göra uppror mot detta... fan vad drygt.
 

Vill du vara

Skrivet av  ärtan
ett sexigt objekt? Duger du inte med din mullighet och tunnhårighet och ludenhet?

Jag är mullig och så luden som jag skapades och jag trivs rätt bra med det. Min man är också luden och jag tycker han är söt :)

Men jag förstår att den gängse bilden kryper under skinnet på en, det har den gjort med mig länge. Konstigt nog tycker jag att jag känner mig mer tillfreds med mig själv nu, 20 kg tjockare, än när jag normalviktig grät över mig själv i tonåren för att jag var så fet. Men jag läser inte Amelia eller andra "damtidningar" eller "tjejtidningar" längre och intresserar mig inte för mode.
 

VAd är...

Skrivet av  Annika60
.. en solidarisk klädsel??
Och varför är det viktigt för mig som *kvinna* att klä mig ekologiskt? Inte för en man då alltså. Eller?
 

Jag tror att hon menar

Skrivet av  ärtan, tror att hon vet
rättvisemärkta kläder eller kanske kläder som kommer från länder vilkas politik man kan acceptera. Jag försöker själv undvika att köpa något från Israel (om jag kan undvika) eller från Afghanistan, eftersom jag tycker att deras politik är fel. På samma sätt kan man göra med vissa företag.

Tror jag, tralala