Att sminka eller inte sminka ... |
|
Skrivet av | Cecilia |
det är inte den enda frågan. Jag tycker att det nästan är intressantare att fråga sig varför det bara är kvinnor som ska sminka sig i vår kultur? Människor verkar ha tyckt om att göra sig vackra i alla tider och kulturer, med hjälp av allt från smink, konstfulla håruppsättningar till tatueringar och piercing. Jag tycker inte att det är något fel i sig i att vilja göra sig fin, att på olika sätt utsmycka sig, däremot tycker jag att det gått överstyr när man måste förändra och omforma sin kropp för att duga: i vår kultur med hjälp av skönhetsoperationer, eller som i gamla Kina där de snörde ihop fötterna för att de inte skulle växa, eller de folk som klämde ihop huvudena så att de skulle bli avlånga. Det ligger en skillnad i att sminka och utsmycka sig gentemot att förändra kroppen på plågsamma sätt. Men att göra sig fin bör inte vara ett måste för att duga, utan något som ska vara festligt och roligt. Det jag tycker är konstigt och fel är att blivit så viktigt att kvinnor ska vara vackra i vårt samhälle, men inte viktigt för män på alls samma sätt. Samtidigt tycker jag att det är fel i sig att det inte är accepterat för män att sminka sig, såsom det var för bara ett par hundra år sedan. |
|
Svar på tråden: Att sminka eller inte sminka ... | |
|
|
Nu kommer Markooliotexten |
|
Skrivet av Lovvikavanten | |
den har varit ute och gått ;) Ur Pina Colada: Jag sitter på en strand med glass i hand Jag har åkt till ett varmare och skönare land där stranden kryllar av BRUDAR med läckra mjuka bruna hudar Ser en babe, vilken maffig häck, é hon på riktigt eller en i Star Trek Tänkte i mitt sinne henne måste jag ha Hon ser ut att smaka som choklad Jag jazzar fram likt Don Juan spänner bröstet allt jag kan Glider under hennes parasoll Åh fy fan vilket mumintroll Jag går på party humöret på topp jag ser en kvinna vilken kropp Jag måste kramas jag måste gosa Jag måste få av hennes tangatrosa Ett knä i skrevet sen var det slut Jag vill ha en brud o det é akut Jag lyckades till sist få ett ragg hon var väl en närmare fyrtio-tagg Vi började dansa och festa loss Kände mot mitt ben en kabanoss Jag fick panik, jävla skit Mitt schyssta ragg var en transvestit |
|
Åh vilkne mysig helyllekille! *kräks* |
|
Skrivet av ärtan, vämjd | |
vilke tur att man här får veta texten då den inte alltid är så urskiljningsbar. Ska ALDRIG köpa Markoolio. | |
|
|
När jag |
|
Skrivet av o1y, kommer inte heller köpa... | |
bodde i Nacka så var han programledare för lokaltvkanalens vanligaste program. Hans åsikter var inte speciellt långt ifrån hans texter... | |
Fast |
|
Skrivet av Katjana | |
jag tycker att det är självironi. Det han ju egentligen säger är att han själv är så ful och osympatisk att han inte kan få nån tjej. | |
håller me |
|
Skrivet av jag | |
Svar på: [Fast | |
|
|
Jo men han har ju glimten i ögat |
|
Skrivet av Frippa | |
får man höra ibland när man kritiserar honom. Ja visst, och uppfattar hans målgrupp den i sådan fall kan man undra. I en video med Markooliio för några år sedan (Vi drar till fjällen) åkte han lift fullt påklädd medan hans körtjejer hade bikini alt. linne och luvor... Tack och lov gillar min barn INTE Markoolio. |
|
När ett vackert utseende |
|
Skrivet av o1y | |
är något som räknas som en positiv egenskap bland andra och inte det nästan viktigaste som det är extremfokus på. Då kommer jag att tycka att det är riktigt roligt att göra mig vacker. Nu blir jag bara så less på utseendefokuseringen så jag försöker framhäva mina andra goda egenskaper istället. Men det finns ju inget negativt i vackra människor eller mycket tid nerlagt på sitt utseende i sig. Men tänk den 14åriga tjej som blev lika glad för att bli kallad smart som snygg, genomtänkt som smal osv... |
|
Håller med men |
|
Skrivet av Pipa | |
det blir faktiskt vanligare att killar köper speciella krämer, och även smink (puder o dyl). T.ex Face i Stockholm säljer mer och mer till män. Det var iaf en försäljare som intervjuades för ett tag sen i SVD och hävdade detta. Och i min bekantskapskrets vet jag flera killar som köper särsilda krämer och åtminstone en som använder puder. Samtidigt så blir det mindre och mindre viktigt för kvinnor att sminka sig. Jag tror att på lång sikt kommer läget att förändras just vad gäller smink. Finns ju ingen anledning att luta sig tillbaks och sluta problematisera. Jag håller med om att det är fel att en del känner att de måste förändra sitt utseende för att duga, men samtidigt så tror jag faktiskt att även om det mest gäller kvinnor så gäller det även män i stor utsträckning. Som jag ser det är det viktigt att man ska få känna att man duger som man är, oavsett man är man eller kvinna, sminkad eller osminkad, oavsett kroppsfigur osv alla andra yttre attribut. |
|
|
|
Så en intervju med en sminkförsäljerska |
|
Skrivet av Frippa | |
en gång och hon tyckte att det blivit mer jämställt nu när det även är ok för killar att sminka sig, *hm* Är det jämställdhet när även killar ska hamna under sminkoket? | |
*s* ja man kan ju undra |
|
Skrivet av Pipa | |
men att människor vill göra sig fina i allmänhet behöver ju inte innebära att man är slav under utseendefixeringen. Min man t.ex trimmar ju skägget för att jag tycker att han blir så fin då så då får han fler pussar;-) Men det är en intressant sak att tänka på, om det verkligen kan kallas jämställdhet att killar börjar sminka sig. På ett sätt kan man väl säga det för nu får även killar "rättigheten" att pyssla om sitt utseende, som faktiskt är rätt kul i lagon doser, och det har ju inte varit accepterat innan. |
|
Jag skulle snarare kalla det |
|
Skrivet av ärtan tycker till | |
för att legitimera fortsatt fokusering på kvinnokroppen. Då fakller nämligen argumentet att det bara är något som krävs av kvinnor, och så kan skönhetsindustrin dubbla sin marknad. | |
|
|
En annan aspekt... |
|
Skrivet av Nissan | |
En liten "tvärtomgrej" vad gäller smink, är att jag ofta känner att jag inte FÅR sminka mig eller se för feminin ut när jag vill att folk tar mig på allvar. Jag pysslar med forskning, och är en ung tjej där de flesta är medelålders män (förvånande va?). Då när jag ska på konferenser och dylikt får jag impulsen att istället för att klä mig fin som man förväntas göra, så känner jag att jag ska klä mig präktigt men så tråkigt som möjligt. Detta naturligtvis för att uppfattas som seriös, att ingen ska fokusera på mig som liten snygg tjej, utan som en forskare. Låter det vansinnigt? Jag försöker t.ex. att inte ha kjol, jag sminkar mig lite lite men betydligt diskretare än hemma, och har gärna håret i en stram tofs. Allt för att inte ens behöva fundera över om den här "hot shot"-professorn som står och pratar med mig verkligen ÄR intresserad av mitt projekt, eller om han bara vill prata med den söta lilla tjejen. Det här handlar ju inte om föräldraskap, hoppas det är OK ändå! |
|
jäkla gubbar |
|
Skrivet av G | |
trist att du ska behöva agera så. Men jag känner alltför många gubbistiska gubbar för att veta att det du säger är sant. | |
Huuu |
|
Skrivet av KarinD | |
Hej Jag har upplevt samma sak. Till och med blivit frågad om jag är professorns assistent. Grrrrrrrrrrrrrrr mvh KarinD |
|
|
|
Min tjej.. |
|
Skrivet av Lasse | |
sminkar sig nästan aldrig, hon är jättesöt ändå. men ibland kan hon göra det, men bara för att hon själv vill. Men vad vet jag kanske jag tycker att hon är så söt för jag är så kär i henne..........................-skrattar. | |
det är som i djurens värld.. |
|
Skrivet av caya | |
bland djuren så är det oftast hanarna som är mer uppseendeväckande och pråliga än honorna. så var det även bland människorna, som de djur vi är. men sen hände det något, människohonorna började också smycka sig och det blev mer jämställt på den fronten. tyvärr vill väl alltid hanarna utmärka sig och slutade helt sonika att smycka sin kropp. det jag tycker är intressant är också maktfördelningen som föjler med ombytet av utsmyckning. dvs, bland djuren är det hanarna som springer omkving och sprätter medan honorna tar hand om ungar, samlar mat, bestämmer och väljer hane. hos människan har det i princip blivit så att trots att våra "hanar" har slutat sminka sig har de inte släppt ifrån sig maktpositionen. de vill fortfarande vara den som samlar in mest mat (se pengar) till familjen, de vill inte binda sig (se sprätta omkring) och det ligger fortfarande honorna i fatet vem som ska bli far. djurisk jämställdhet. ps. det här är mina ideér och tankar kring maktposition och jämställdhet såsom den har utvecklat sig under årens lopp, inte en provokation. jag tror att de flesta här inne på ff redan är medveten om den. ds. |
|
Välkommen hit caya! |
|
Skrivet av ärtan pärtan | |
Hoppas du får roligt här!!! | |
|
|
tack tack ärtan! |
|
Skrivet av caya | |
det tror jag nog... måste vädra lite i hjärnan så det kommer nog ut en hel del åsikter här kan jag tro... | |
Exempeldags |
|
Skrivet av My | |
Jag, som 16-åring, skrämmande mager, blek och hålögd och inlagd på lasarettet i tre veckor, möter sjuksöterskan Gunilla, som överfars av moderskänslor och vill adoptera mig mentalt. Ja, hon använder t.o.m. ordet adoptera. Jag får veta att hon varit fotomodell. Detta berättar hon med stolthet. I nästa andetag vill hon att jag ska komma med henne hem. Hon tycker ju så mycket om mig. Det blir så. Jag bjuds på middag och knaprar sedan kanelbullar i den blommiga soffan. Sedan säger hon: -Åh,gumman, du är som en liten larv, men jag vet att det bor en fjäril inom ditt skal. Jag kan hjälpa dig att hitta den. Sedan minsann, plockades det fram burkar, tuber, mascaror och jag vet inte allt. Jag målades och fixades och när jag såg mig i spegeln efter avslutat verk, fann jag ett främmande, spacklat, magert nylle med enorma ögon och rosa mun, istället för blåaktig. Blev nästan rädd. Gunilla var så lycklig, hon riktigt strålade. -Ser du? sade hon ivrigt. Du ÄR som en liten fjäril, det var ju det jag sade. Jag fick ett smycke, som kronan på verket, hon förmanade mig att för guds skull aldrig använda grönt och sedan visades jag upp för hennes tonårsson och man,när de kom hem. Lika stolt var hon då, som om hon förväntade sig beröm över sin mirakulösa insats i stil med Askungen och den goda fén . Jag såg henne aldrig mer, men vad lärde hon mig egentligen? Det jag BEHÖVDE höra - att jag dög som jag var....??? |
|