Att tolka in kulturella värderingar ...

Att tolka in kulturella värderingar ...
Skrivet av	Cecilia
Var på föräldrakurs igår och vi fick se en liten film om ammning. Jag hade rätt höga förväntningar på något intressant och matnyttigt - typ som reportaget i URs Om barn, som jag tyckte var bra. Men istället så var det en flummig studie av barnets instinkt att söka bröstet första timmarna efter födseln. Filmen var gjord i Sverige av Liber utbildning, men hade en engelsk speakerröst. Mamman klappar lite på barnet och spekarn säger att nu vaknar hennes omvårdande modersinstikter. Pappan rättar till filten runt barnet lite bättre och smeker det med fingertopparna runt örat - han sitter på den andra sidan av sängen så barnets ansikte är för tillfället vänt bortifrån honom, så det är örat som är närmast att klappa på. Speakerrösten betättar att pappans instinker att beskydda familjen vaknar när han stoppar filten om barnet och att han undersöker barnet för att se att det är normalt. Hmm - jag kan svära på att om moderna hade stoppat om bäbisen och smekt försiktigt runt dess öra så hade vi fått höra en massa om hennes vårdande modersinstinkter! Det är himla kul med text tolkning tycker jag - den här gången var det så kul att vi var flera i rummet som inte kunde hålla oss för skratt! Det är himla intressat hur man kan göra helt olika tolkningar utifrån samma situation/text. Och jag kan lugnt säga att jag ställer mig mycket tveksam till den tolkning som gjordes på filmen.
Svar på tråden: Att tolka in kulturella värderingar ...

Ja visst är det intressant
Skrivet av Maria E
Vet man bara vad man vill säga och framhäva så kan man ju tolka in vad som helst. Så ni fick inte se den urhurtiga norska filmen om amning? Där skidade de glatt ut för fjället ammandes. Gissa om man känner sig värdelös, jag som varken kunde åka utför eller amma särskilt länge. Vad för slags mamma gör det mig till skratt

Nej, men
Skrivet av Cecilia
jag har hört talas om den. Däremot fick vi se en film om förlossning som är gjord på ABC-enheten där vi går. Vilken också utlöste skrattsalvor när bäbisen just har kommit ut, vit av fosterfett och hal som en ål! Och mamman som sitter på en förlossningspall ska försöka hålla bäbisen i famnen för första gången, utmattad och lite omtöcknad minuten efter födelsen. Och det första hon säger då hon får bäbisen i famnen är : "Men ..., jag får ingen ordning på det här barnet."


Vilken underbar kommentar!
Skrivet av Helena
När jag födde på ABC senast, även jag på pall och med en KORT vidhängande navelsträng så jag fick liksom gå dubbelvikt till sängen med dottern i famnen, ville jag helst av allt att någon skulle ta iväg och "snygga till henne lite" innan jag liksom kunde ta henne till mig, fick jag för mig:-) Det var det dock inte tal om utan hon fick vackert torka in fosterfettet och ligga hos sin mamma förgäves väntade på det där lyckoruset. Som inte alls infann sig den gång, tur det var tredje barnet, annars kanske jag hade trott det var nåt fel på mig:-)! (Efter några dagar var jag fullständigt kär i min arga och hungriga flicka.)

Den norsk filmen fick vi se.
Skrivet av omak
Den befäste mina födomar om överdrivet frisksportande norrmän. Jag var i alla fall inte sugen på att köpa liftkort den första tiden...

Hihi
Skrivet av Ulrika & Olle
Den fick vi också se. De kära norskorna ammade precis överallt och var väldigt pigga på att slänga hit och dit med tuttarna. I slutet av filmen kommer en mening om att en del kan ha problem med att amma. Vad jag inte anade då var att jag skulle bli en sån där mamma som ammar precis överallt från räkauktionen i Smögen till en elefantrygg i Norra Thailand.


Har nog sett samma.
Skrivet av AnnaMaria
Jag minns hur vi mammor i föräldragruppen brast ut i ett gapskratt när norskan telemarkat sig ner för fjället, fiskat upp ungen ur gud vet vad och börjat amma. Papporna i gruppet tittade först förskrämt på oss och sen skrattade de med. Det var nog tur att barnmorskan lämnat oss en stund. ler

Favvoscen!
Skrivet av Ulrika & Olle
Ja, den scenen är helt underbar!

Den såg vi med
Skrivet av Maja
Skidandet var obetalbart, helt klart. De flesta av oss tyckte inte heller att vi var särskilt sugna på att amma i flera år. Där satt mamman i telefon och ett barn klev fram och lyfte på tröjan och tog sig en liten slurk. Vi såg oroligt på varandra tills vi insåg att det kanske inte hör till vanligheterna att man ammar längre än ca 1 år.


Svårt med ammning
Skrivet av Cecilia
Det är ju inte riktigt socialt accepterat i vårt land att amma i mer än ett år - trots att det rekommenderas att amma i minst två år av hälsoskäl. Det ska ju göra underverk för barnets immunförsvar, men anses samtidigt som äckligt. En rejäl diskrepans, om man säger så. Det känns som om något blivit väldigt fel när det som man enligt all forsking vet är det bästa för barnet inte är rumsrent. Ledsamt och jobbigt, tycker jag. Sen är det inte heller roligt med den prestationsångest man kan känna för ammningen i och med att man vet hur mycket det betyder. Jag känner mig hur som helst rätt motiverad att amma ganska länge och hoppas att det kommer att funka utan allt för mycket problem. Särskilt efter att min sambos syster haft mycket problem med sin amning och inte kunde amma mer än ett par månader, och deras barn varit jättesjuk jättemycket och hur himla jobbigt det har varit för dem. Så tänkte jag att om hon hade kunnat amma mer (det kunde hon ju tyvärr inte) så hade deras flicka kanske åtminstone sluppit endel av alla RS-virus, öroninflammationer, streptocker, urinvägsinfektioner, förkylningar osv osv - eftersom det visat sig att ammning ger ett ökat skydd mot dessa och många fler. Och även om jag är orolig för att det ska vara jobbigt att amma, så verkar det ännu jobbigare att ha ett barn som är sjukt, och har jag någon möjlighet att minska risken för detta så vill jag ju det. Sen finns det ju andra som inte ammar och har friska barn ändå förstås! men jag tycker att det är någonting som är himla fel i ett samhälle när man tycker att vissa saker är äckliga och dåliga, trots att det är bevisat hur hälsosamma och bra de är. Konstig värld vi lever i verkligen. Och själv tycker jag om skor jag får ont i fötterna av för att de är fina osv ... Det är så mycket som är så bakvänt på något sätt.

Fast är det så
Skrivet av Ulrika & Olle
Även om många slutar amma före barnet är ett år så känner inte jag att det finns ett socialt motstånd i samhället mot att amma längre. Jag kan hålla med om att många tycker att det är osmakligt när barnen börjar bli 2.5-3-år gamla, men fram till dess tycker jag det verkar som att många tycker att det är bra och trevligt.

Kanske inte?
Skrivet av Cecilia
Jag vet inte. Det kanske bara är några få bekanta som har uttryckt att de tycker att det är äckligt när barn som är ett år eller äldre ammas, och att jag tog lite illa vid mig eftersom jag nog skulle vilja åtminstone försöka amma 1,5 - 2 år om det fungerar. Fast som Maja skrev så är det nog inte så vanligt att man ammar mer än ca 1 år. Men jag har lätt att bli ledsen när folk säger att saker är konstiga eller sjuka när jag tycker att de är bra, även fast de kanske inte menar illa och inte alls vet att jag tycker annorlunda en dem heller. Fast jag tycker att det finns ett lite outtalat krav på att man ska amma ca 1 år, vare sig mer eller mindre - och vill man inte amma är man en dålig mor, och ammar man längre så är man äcklig och konstig! Och att det är ledsamt att det inte finns mer förståelse både för de som inte kan/vill amma av olika skäl, och för de som vill amma längre.


Känt tvärtom
Skrivet av Ulrika & Olle
Nu är jag inte någon långtidsammare än, men har i alla fall ammat sonen i 1.5 år hittills. Jag får många reaktioner, men i stort sett alla har varit positiva. Många kvinnor säger antingen att de också ammade länge och att det är så underbart eller att de hade velat amma länge, men att barnen inte ville det.

Vad bra!
Skrivet av Cecilia
Det var väldigt skönt att höra! Jag är bara glad och lättad om det visar sig att jag har fel i det här fallet :-) 1,5 år är ganska länge ändå tycker jag, 50%längre än 1 år i alla fall. Blev ganska lugnad av ditt inlägg, eftersom jag oroat mig endel för omgivningens "amningsnegativa" inställning. Men de kanske inte är så många och de kanske kan tänka om. Tex har jag tyckt att det varit jobbigt när min svägerska skojat om att hon skulle ge sin dotter bröstet när hon varit över året (och hon är bara 2 nu), som att hela idéen vore fullkomligt absurd. Och jag har inte alls tyckt att flickan varit för stor. Och min svärfar sa något liknande när hon var ca 1,5, och skrattade och sa att "Nääää, du är ju alldeles för stor för det!" Men de är förhoppningvis inte representativa och jag borde inte bry mig så mycket om vad andra tycker som jag gör. Min sambo var åtminstone lätt övertalad när jag föärde saken på tal. Först när jag sa häromdagen (vi har pratat om det tidigare också, i och för sig) att jag tyckte att det egentligen skulle vara bra om jag orkar att amma tills barnet var så stort som hans systerdotter är just nu - så tyckte han att hon var lite väl stor och att det nog verkade lite konstigt. Men då bara påpekade jag att de ju sagt till exempel på "Om barn" på tv att det rekommenderades att amma minst två år pga hälsoskäl, och att det vorte fel att undanhålla barnet det vi tror är det bästa bara grundat på inskränkta kulturellt betingade uppfattningar om vad vi tycker är opassnade, trots att dessa strider mot vad all forskning visar är det bästa för barnet. Och han är ganska lätt att prata omkull, stackarn, så då tvärvände han och sa att i så fall så kan vi väl göra det, att då fick han väl tänka om. Är alla så lätta att övertyga med några få fakta så lär jag väl inte möta så mycket motstånd. ;-) Att alla skulle vara så negativa som min sambos familj är kanske något jag fått om bakfoten. Jag kan åtminstone hoppas att det är så. Det handlar kanske mest om att jag tycker att det är så fruktansvärt jobbigt när folk lägger sig i och inte respekterar när jag har en avvikande uppfattning. Jag har jättesvårt att värja mig mot det och blir jätteledsen. Nu har jag i alla fall pratat med barnmorskan om att jag tycker att det är såhär extremt jobbigt och att jag kan oroa mig hysteriskt mycket över släktingat som ska försöka styra över mig, så att hon fixat en tid hos en psykolog åt mig nu (inte enbart därför, har lite dåliga erfarenheter av familj och barndom själv, och det är troligen just därför jag har så svårt att sätta gränser som vuxen) och det kan jag säkert må bra av. Jag måste skärpa mig och bli tuffare och ryta ifrån när jag tycker att någon försöker bestämma över mig eller säger saker som jag tycker är idiotiska. Det skulle säkert bli mycket lättare då. Så här på nätet går det väl att säga vad jag tycker, men IRL så låter jag folk köra över mig som ångvältar. Det är helt enkelt dags att sluta med det nu känner jag!

Cecilia om reaktioner
Skrivet av Ann L v8
Du kanske inte skall berätta för släkten om du ammar länge då? Det har de faktiskt inte med att göra och även om man ammar länge så ammar man kanske inte så ofta sista tiden. Jag ammade visserligen bara ett år (kände att jag ville ha kroppen för mig själv sedan och min dotter var inte så ledsen över det) men sista månaden ammade jag bara morgon och kväll och det var ju ingen som hade märkt om jag hade fortsatt med det. Tror att det är jättebra med psykolog för att reda ut gammalt trassel. Försök träna att sätta gränser och ett sätt är ju att inte berätta för folk saker som du inte vill höra deras åsikter om. De har ju ingen rätt att överhuvudtaget uttrycka åsikter om sådant som om du ammar länge. Många människor vill dock tycka allt möjligt om vad andra gör. Lycka till och stå på dig! (och var inte ledsen om det inte blir som du tänkt med amning)


Stå på dig!
Skrivet av Ulrika, som gillar långtidsammare!
Strunta i släkten - även om det är svårt. I det här fallet har du ju inte bara rätt att tycka och göra som du vill, du har ju även rätt! Det ÄR bra att amma länge, vilket studie efter studie visar. Om ditt barn vill amma länge och det känns ok för dig så ska du självklart fortsätta att amma! Du får skriva av dig på Internet om släkten blir för jobbig och få lite peppning och bra svar på tal om det behövs. Kom dock ihåg att du faktiskt inte behöver försvara att du ammar länge. Stäng bara öronen (om det går) när du får kommentarer eller pikar eller låtsas som att du tror att de skojar eller är ironiska och skämta tillbaka.

Hur länge man ska amma!
Skrivet av Cecilia
Nu var det en undersökning på Aftonbladet om hur länge folk tyckte att man skulle amma. Och det var ingen majoritet för att amma över ett år, snarare låg det ännu lägre än jag hade väntat mig. Tack för de uppmuntande inläggen! Ja, det stämmer ju. Jag behöver faktiskt inte berätta för alla amningsnegativa släktingar om jag ger bröstmjölk istället för välling på kvällen en längre tid än det "passande" första året. Om nu amningen kommer att fungera överhuvudtaget ...? Förövrigt så gick det riktigt bra när frisören var här. Jag kände mig inte lika ledsen och mottaglig som jag gör ibland, jag kunde låta hennes åsikter rinna av mer än jag brukar och inte bli så provocerad av saker som "Ta ut så lite FP-dagar som möjligt så att de räcker längre. För sedan kommer du att vilja vara hemma så länge som möjligt!" Det brukar krypa i hela kroppen på mig när någon säger att de vet mer än jag vad jag kommer att VILJA, för de har ju barn och jag har ju ingen AAAAANING om vad jag innerst inne vill! Men nu kunde jag tänka att, tjaa om jag är arbetslös så är det ju kanske praktiskt att ha lite tid kvar så att det inte behöver kännas lika stressigt och oroligt om jag inte hittar ett jobb direkt. Och när hon försökte få in samtalet på ämnen som är mer känsliga för mig, som förlossningen, så gjorde jag en effektiv undanmanöver och började ingående berätta om vilken vagn vi valt! Det lustiga var att min sambo som inte brukar fatta att jag kan ta så illa vid mig, utan tycker att jag bara borde kunna skita i vad hon säger för hon är ju rätt korkat och inget att bry sig om, nu blev rätt irriterad och sa att han verkligen fattade nu hur jobbig jag tyckte att hon är! För honom hade hon hållit låda om hur jobbigt det var och hur låst man blev när man fick barn och att han aldrig skulle kunna läsa tidningen igen i resten av sitt liv ... För hon är ju en som VERKLIGEN vet!

Ja "Bröst är bäst"
Skrivet av Lena W
Ingenting har avskräckt mig och min man så mycket för amning som den filmen. Den hade totalt motsatt effekt än avsedd för vår del. Konstigt nog reagerade de andra i föräldragruppen inte alls så... Skulle man börja analysera den utifrån feministisk kulturteori bleve man mörkrädd!

Att tolka in kulturella värderingar ...

Ja visst är det intressant

Nej, men

Vilken underbar kommentar!

Den norsk filmen fick vi se.

Hihi

Har nog sett samma.

Favvoscen!

Den såg vi med

Svårt med ammning

Fast är det så

Kanske inte?

Känt tvärtom

Vad bra!

Cecilia om reaktioner

Stå på dig!

Hur länge man ska amma!

Ja "Bröst är bäst"

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information