Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Arbetsplatsstädning

Skrivet av H-n
Jag har funderat rätt mycket över hur vi ser på städning och att städning kommit att bli någon sorts symbol för "förtryck". Städning är fysiskt ansträngande, men annars har jag svårt att se vad som är förnedrande med arbetet i sig. Så särskilt smutsigt är det ju inte att städa hem eller kontor. (Industrier etc är naturligtvis annorlunda.) Det finns ju andra fysiskt ansträngande arbeten som inte anses "förnedrande" eller förknippas med förtryck.

Det måste ha något att göra med "tjänsteinslaget". Att städning förknippas med gamla tiders tjänstefolk, som inte hade mycket till mänskliga rättigheter och hade oreglerade arbetsförhållanden. De var i händerna på sina arbetsgivare, som nästan "ägde" dem. Och detta är ju inte förrenligt med hur vi ser på mänskliga rättigheter idag.

Idag har anställda städare reglerade förhållanden, även om det finns mer att göra på området. Men det lever tydligen kvar en föreställning bland vissa människor att de som städar är "andar" eller "ickemänniskor" på något sätt. Jag har vid flera tillfällen varit med om arbetskolleger som klagar på städningen på jobbet. Det har då handlat om kvinnor i övre medelålder som klagat. Själv har jag inte upplevt att det varit problem med städningen och om jag hade tyckt det så hade jag nog tagit upp det med min chef snarare än med mina kolleger. (Jag tycker det är jätteskönt att någon annan städar efter mig på jobbet, det är lyxigt! Långt ifrån självklart, jag kunde ju lika gärna hålla rent efter mig själv egentligen.)

Men jag har undrat varför dessa kvinnor klagar på städningen. Ibland har jag faktiskt fått känslan av att de funnit någon som i deras tycke "står under dem" och att de äntligen hittat någon sådan, vana som de är att själv bara "längst ned". Som katten på råttan och råttan på repet.

När jag jobbade på sjukhus för länge sedan var städarna med oss och fikade, så de kändes som en del av arbetslaget. Jag kände dem likaväl som mina andra arbetskamrater. De kände också patienterna och pratade med dem.

Men sedan jag började på kontor har det varit annorlunda. Visserligen har städarna varit där på dagtid, men de presenteras inte som arbetskamrater, jag vet inte vad de heter och eftersom de är inhyrda så är det ofta nya ansikten. Jag skulle nog tycka det kändes lite jobbigt att gå in i olika personers rum och städa, när jag inte kände dem och inte ens visste vad de hette.

Om vi hade städarna anställda hos oss istället så skulle vi ju känna dem som arbetskamrater. Det tycker jag vore bättre, men det är ju "på modet" att lägga ut allt möjligt på entreprenad numera.

Hur ser ni andra på detta? Ser ni ned på en person som städar? Varför i så fall? Är det skillnad om personen städar i ett hem eller på en arbetsplats?

Svar på tråden: Arbetsplatsstädning

Om tjänstefolk och rutinjobb

Skrivet av  trazzel - kan tänka sig en egen Tina
Jag tror du har rätt i att städning förknippas med tjänstefolk. Nån lågavlönad som servar och passar upp en bättre bedmedlad person.

Jag jobbar också på kontor och tycker det är lite jobbigt med städaren här. Det känns pinsamt att hon ska tömma min papperskorg medan jag sitter vid skrivbordet... Ungefär som om man skulle lämna disken framme i lunchrummet och förvänta sig att städaren skulle ställa in den i diskmaskinen.

Jag känner mig skitdum som sitter ner vid en dator medan en mycket äldre person, med sämre lön än jag, moppar golvet i mitt rum. Det funkar inte med mina värderingar på nåt vis.

Jag har väldigt svårt att dra en linje mellan vad som känns bra eller inte. Men hemma vill jag absolut inte ha någon som städar åt oss, hemska tanke! Jag skulle kunna tänka mig hjälp med fönsterputs eller flyttstädning, som bara görs vid enstaka tillfällen, men nån som kommer regelbundet... näääh!

Rent generellt gillar jag inte riktigt tanken på att låta nån annan göra rutinjobb som vi själva mycket väl klarar av, men som är tråkigt. Det känns fel att nån annan ska göra det åt oss, helt enkelt, trots att de får betalt.

Skulle jag absolut ha någon anställd privat, finge det i så fall vara en kock! :-) Tänk att ha maten på bordet när man kommer hem, det vore något!

Men maken och jag är inte riktigt överens, han ser inget som helst problem i detta och kan mycket väl tänka sig att någon kommer och dammsuger och torkar golven en gång i veckan.
 

Arbetat som städare

Skrivet av  fd städerska
Jag arbetade som städerska för ca 10 år sedan både på kontor och hemma hos folk.
Jag tyckte det var ibland var jobbigt när folk satt kvar på sina rum när vi kom för att städa, men de flesta såg de som en chans att gå och ta en fika : ). Det bästa anser jag är då det görs efter kontorstid, vi städade ofta på morgonen.
Att ha någon som städade hemma hos oss anser jag vore underbart. Om jag skulle ha råd med det skulle jag ska det direkt. Då jag själv upplevt hur det är städa hos andra så vet jag att det inte något att skämmas över. Det är som vilket jobb som helst.
Om ni tror att alla ser ner på städerskor ska ni veta att man i vissa fall ser ner på de som man städade hos. Som exempel kan ges en kvinna som var hemma med barnen och orkade inte ens städa själv. Hölden av lathet tycker jag.
Jag trivdes jättebra med arbetet, fritt bra arbetstider och bra arbetskamrater. På mitt arbete var de flesta killar (2 tjejer och ca 6-7 killar).
Enda anledningen att jag slutade var att min arbetskamrat slutade och min nya arbetskamrat trivdes jag inte ihop med.
 

Städning i hemmet tycker jag är ok

Skrivet av  Anonym
Under förutsättning att:

1. Det handlar om vit arbetskraft.

2. Det inte subventioneras av staten på något sätt.

Och jag ser inte ned på någon yrkeskategori
 

Du har inte råd med vit arbetskraft

Skrivet av  Fel kvinna på rätt jobb blir billigare
Problemet är detta

Du har en månadslön på 17.200. Du har 100 :- i timmen före skatt. Du har 68 :- i timmen efter skatt.

Städaren med egen firma vill ha 100:- i timmen brutto, och 68:- netto. Det tar ett proffs halva tiden mot din att städa. 2 timmar istället för 4.

En räkning på 2 timmar ser ut så här.
Städning 2 timmar à 100:- = 200 :-
Sociala avgifter = 90:-
Moms 25% av 290 = = 97,50:-
Summa = 387,50.

Du kan lika gärna ta ledigt från jobbet 4 timmar och städa själv. Du missar 4*68 = 272 kronor.
Låter du proffset göra jobbet kostar det 387 kronor...

Vid 32% marginalskatt.... Hur många har så låg skatt ?
Kommer du upp över brytpunkten på deklarationen så kan du ta ännu mer tid på dig, för du får inte ut 68:- per bruttohundring längre, snarare 50:-

 

När jag arbetade inom hemtjänsten

Skrivet av  Mamma Erik
Så var den som "gnällde" mest över städningen, ett fd hembiträde. Men den som var mest tacksam var en dam som hade haft både hembiträde och barnflicka. Så jag tror det är en personlighetsfråga vad man kräver.
 

Kankse att det fd hembiträdet

Skrivet av  H-n
genom att hon själv varit profs på städning såg hemtjänstens brister, medan damen som inte städat lika mycket själv mest var tacksam över att få det städat.

Min mamma som är barntandläkare tycker att mammor som är sjuksköterskor ofta är "jobbiga" för att de tycker de vet bäst hur mamma ska göra sitt jobb på något sätt. Kanske samma fenomen...

Men jag tycker det är lite brist på respekt. Får man hjälp av någon annan så tycker nog jag man bör respektera den personens insats. Är man missnöjd tycker jag man ska framföra det på ett rakt och sakligt sätt, alternativt byta städare/tandläkare eller vad det handlar om ifall man inte kommer överens.

Annars tycker jag att man ger uttryck för att "se ned på" den andre.
 

jo det stämmer

Skrivet av  Mamma Erik
Det kom hela tiden kommentarer att "dagens ungdomar kan inte städa", hon minsann knäskurade alla golv och dagens ungdomar är sjåpiga (då vi var förbjudna att göra vissa saker pga arbetsmiljö) för de kinkade inte minsann.
Den andra tyckte att det var toppen att dagens ungdom ville arbeta med så tungt arbete som hemtjänst och städning, samt att dagens ungdomar var bra, för att de såg till att de inte skadade sig...
Min mammas moster dammsög under sängen varje gång hemtjänsten skulle komma, för "flickorna skall inte förstöra ryggarna, hennes var redan trasig...", fast där fick hon bassning av "flickorna"
 

Senaste sommarjobbet

Skrivet av  ärtan
hade vi städfirma där då och då. Vi bjöd på kaffe, som är brukligt åtminstone i mina hemtrakter (jag blir lite ställd när hantverkarna tackar nej) och satt och pratade vid lunchen. Jag passade på att sno lite proffstips från henne, och vi berättade lite om vårt jobb. Mycket trevlig människa!

Det är så jag försöker förhålla mig till olikheten, visa uppskattning för det jobb de gör, vare de sen hantverkare, elektriker eller städare.

När vi så småningom kommer att ha råd vill jag kunna ha samma avspända förhållande till den "vita" arbetskraft jag hoppas kunna anställa för att dammsuga, svabba golv och putsa fönster, en sysselsättning så tråkig att det är värt att jobba några extra timmar ibland för att slippa den. Likaså hoppas vi få tag på en noggrann målare för att måla om alla fönsterbågar, dörrkarmar, golvlister och dörrar, ett jobb som vi helt enkelt inte har vare sig ork eller tid till.
 

TJÄNSTEHJON...

Skrivet av  Dr Feelgood - med insyn i städbranschen
(ville bara ha er uppmärksamhet)..., tänker nog en del fördomsfulla människor om städare. Och de vet inte vad de pratar om. Städning är en hel vetenskap idag och handlar långt ifrån om att endast tömma papperskorgar och askfat.

Jag tror som du att städarna kanske skulle få bättre status om de anställdes direkt av företaget och ingick i teamet, så att säga. Sedan har det också lite att göra med vad för slags folk man anställer; har sett skräckexempel på städare som ragglar omkring i centrum eller andra offentliga platser, påtända eller på annat sätt berusade.

Precis som i andra brancher, så bör man kolla upp vad för folk man anställer. Får man in fel folk så är det inte konstigt att andra tittar snett och tänker att "såna där jobb kan vem som helst få".

För vem som helst kan inte städa professionellt. Det är ett yrke.
 

Just det! Där tycker

Skrivet av  Lyckligt lottad
jag du satte fingret på en viktig punkt - vem som helst kan inte städa professionellt, fast många verkar tro det. I själva verket kräver en bra städning inte bara tålig fysik utan även materialkännedom och all möjlig annan kunskap. Själv är jag helt klart beredd att betala för att ett proffs städar hema hos oss. Jag absolut hatar hushållsarbete och är usel och slarvig på det.

För övrigt har jag själv, när jag studerade, jobbat som städare på sjukhus och där stod man verkligen längst ner på stegen. Ingen hälsade, ingen erbjöd en att delta i fikapausen. Men med proffsig utrustning och den nonchalanta inställning som präglar de flesta 20-åringar (eller i alla fall mig då) så gjorde man jobbet på 3 timmar och fick betalt för 6.
 

På mitt jobb...

Skrivet av  Elanor
På mitt jobb är städerskan anställd direkt och är alltid på med yttre aktiviteter typ födelsedagskalas eller konferenser. På en konferens med en inhyrd konsult, förutsatte denne att vår städerska hade arbetsledande funktioner på avdelningen - och det har hon faktiskt också. Jävlar den som inte sätter ned i diskmaskinen eller som inte torkar av fötterna ordentligt. Å andra sidan pantar hon alla tomglas och köper glass åt oss när hon tycker det behövs. Avdelningschefen har fått höja hennes lön två gånger utöver ordinarie revisionsförhandlingar eftersom hon annars hotar att säga upp sig. Hon vet nämligen vad hon är värd.

För egen del skulle jag dock inte kunna tänka mig att ha städerska. Jag tycker jättemycket om att pula hemma. Och om man bara plockar undan varje dag, tycker inte jag att själva städningen tar mer än 2 timmar i veckan (fördelat på oss 5 som bor här, dvs någon halvtimme per person). Men jag läste några dagars städstatistik på Mammsnack och insåg att jag inte var någon särskilt rekorderlig husmor, därav den minimala arbetsinsatsen, kanske.

Att städning lätt blir något som man ser ner på, tror jag beror på att städning (och andra sysslor inom servicesektorn) som utförs av andra också blir ett sätt att markera makt för den som slipper: - Äh, vaddå, jag tar inte undan lunchbrickan, det har dom betalt för att göra. Eller: - Äh, vaddå, jag torkar inte av mig om fötterna, det finns väl folk som sköter sådant. Eller: - Äh, vaddå, jag tar inte upp mina kalsonger från golvet. Det kan väl kärringen göra.
 

"har kommit att bli"?

Skrivet av  tycker jag!
Jag reagerar över ditt ordval i den första meningen. Att städning är en sådan laddad fråga beror väl just till stor del på att städning ----> i alla tider och i alla kulturer<--- har varit den lägst rankade syslan. Något som de lägst stående i samhället fått hålla på med. Traditionellt har det varit kvinnogöra, inte därför att kvinnor av naturen är mer intresserade/lämpade för städning utan för att kvinnorna haft en lägre position än männen.
Vad detta mänskliga förhållande till städning kommer ifrån kan jag inte riktigt förklara, men det är dokumenterat att så är fallet.
Hur mycket vi än försöker kan vi inte ta ur städningen ur dess kulturella kontext. Den påverkar oss människor än idag. Hur mycket vi än säger oss vara jämlika vår hemhjälp så har de allra flesta av oss ganska svårt att i realiteten uppleva oss som jämlika med den som städar vår toalett. Även om vi inte riktigt vill erkänna det för oss själva.
Detta är ett klassiskt fall av det fenomen där människor säger sig omfatta andra värderingar än dem de i realiteten står för: Om du gjorde en anonym enkätundersökning där du frågade svenska folket om de ser yrket städning som jämställt med deras eget yrke så skulle de flesta svara "ja", och dessutom tro sig själva! Frågar du däremot i samma enkät hur de skulle reagera om deras son/dotter kom hem en dag och sa att han tänkt hoppa av medicinstudierna och satsa helhjärtat på en karriär som hembiträde så får du däremot ett annat svar.
Det verkar trots allt så att de flesta människor tänker på städning inte som en inspirerande och personlighetsutvecklande syssla utan som ett "nödvändigt ont". Detta kan inte avfärdas som fördomar eller någon slags nyskapad attityd. Det tycks helt enkelt på något sätt vara naturligt mänskligt att ogilla städning. Just därför städningen är något vi alla måste försöka hjälpas åt med så långt det går!
 

Men jag håller inte med

Skrivet av  H-n
Dels är jag av naturen sådan att jag inte kan acceptera att "det är så för att det alltid har varit så". Jag är en sådan som vill förändra till det bättre och jag tror på att det går också.

Dels så vidhåller jag att just städning har en särskild laddning som andra (som jag ser det) motsvarande yrken ifråga om "kvalifikation", hur tungt det är osv inte har. (Jag sätter kvalifikation inom "" eftersom jag menar att städning visst kräver kvalifikationer.)

Men jag håller med dig om att städning nedvärderas pga att det är en traditionellt kvinnlig syssla. Att någon annan hämtar mina sopor är det ju t ex ingen debatt om. Och heller inte om någon annan tvättar min bil. Men jag tror på att nedvärdering av kvinnor och det som anses kvinnligt går att förändra!

Själv tycker jag heller inte att städning är en förnedrande sysselsättning och om mina barn vill arbeta städning så kommer jag inte att skämmas över dem. Men jag skulle självklart ta upp saken med dem om de hade dåliga arbetsvillkor eller blev utnyttjande - även om det gällde annat än städning. (Hembiträdena hade ett uselt skydd och var tydligen undantagna från arbetsmiljölagstiftningen!!. Men hembiträden finns väl inte längre? Jag skrev iaf inte om hembiträden här utan om att ha städning som yrke, något som fortfarande är i högsta grad förekommande.)

Jag tycker inte det är alldeles seriöst att jämföra städare på arbetsplatser med hembiträden.

 

Jag har klagat på städningen

Skrivet av  Maria E
På min första arbetsplats så var städerskan en arbetskamrat. Sen flyttade jag och några andra i gruppen till en annan arbetsplats där de hade inhyrda städare. Skillanden var enorm, på nya stället så svepte de bara lite med borsten innanför dörren, stora dammtussar blåste omkring. Eftersom vi tyckte att det var för dåligt städat så snackade vi ihop oss och sedan klagade vi. En kompis fick allergiska besvär så vi fixade en egen mopp och moppade själva lite då och då. Men jag tycker att de som är anställda för att torka golven, tömma papperskorgar och hålla rent ska lika självklart som alla andra sköta sitt jobb.

Jag tycker inte det är fel att det finns städare på arbetsplatsen. En del av er har skrivit att det är pinsamt att någon annan tömmer er papperskorg. Är det lika pinsamt att någon annan byter glödlampor och lysrör, fyller på papper i kopiatorer, delar ut posten eller vad nu vaktmästaren gör på ert jobb?