Angående inläggen till mig, först Kattis

Angående inläggen till mig, först Kattis
Skrivet av	Elisha
vill jag tacka för att du till skillnad från de andra för en seriös debatt utan att vränga till det jag skrivit och få det att låta som något annat. Vi delar inte helt åsikter, men det gör man ju inte alltid. Sedan tycker jag att det är trist att vissa säger att jag har sagt att inte pappor är kapabla att ta hand om sina barn. Varför skriva så och säga att jag tycker det när jag aldrig har sagt det? För mig är det här en princip, jag är så långt det är möjligt emot styrande av individen genom lagstiftning. Det har däremot ingen reagerat över, utan bara annat jag skrivit. Jag vet att det här kan drabba barnen, för om pappan inte kan/vill vara hemma så är risken att dessa barn får bli lämnade tidigare än andra barn som får vara hemma dubbelt så länge och då är det barnet som får betala priset, samt att mamman mår dåligt för att hon inte kan vara hemma längre. Det finns ensamstående kvinnor och borde inte då hela föräldraledigheten gå till henne? Varför diskuteras aldrig det? Angående att man har burit på barnet och har band, så tror jag att det är svårare för mamman att ge sig ut i arbetslivet tidigare än för en man. Och det har INGET med pappans kompetens att ta hand om ett barn att göra. Skulle för övrigt gärna se fler män på dagis. Dessutom så kan du få en nära relation med dina barn även om du inte varit hemma med dem som spädbarn. Tänk på alla styvfamiljer t ex. Jag vill få fram att det finns så många situationer som man uppenbarligen inte tänker på eftersom man är så fokuserad vid sina egna rättigheter.
Svar på tråden: Angående inläggen till mig, först Kattis

Så här då
Skrivet av Helena
Jag har visst kommenterat din princip om lagstiftning och styrning av det du anser vara privata angelägenheter, du svarade mig till och med. Svårigheten för många män att kunna/vilja vara hemma med sina barn är just en av anledningarna till att man diskuterar en ändring i föräldraförsäkringen! Jag är helt övertygad om att den största motreaktionen mot förslaget hänger ihop med den traditionella bilden av vad en mor är och vad en far är. Mor är rar (och närvarande), far ror (någon annanstans). "Fria val" finns inte så länge de här rollerna är förhärskande. Och för egen del vill jag se mina barn växa upp i ett samhälle fritt från konservativa värderingar när det gäller arbete, hem och familj. En individualisering av föräldraförsäkringen är en bra start!

Jo, du svarade om det,
Skrivet av Elisha
men de flesta andra har bara vrängt till det jag skrivit. Klart att en pappa kan ta hand om barn. Förstår inte ens var den debatten kommer ifrån. Jag respekterar helt din åsikt, men jag tycker att lagstiftning är fel väg att gå. "Det är ju ett val" säger vissa. Men varför lagstifta om sådant som inte är tvingande? Jo, jag vet argumenten, men är det frivilligt så är det väl, då kan väl folk få välja hur de utnyttjar det också. Till sist, varför ska en väldigt liten majoritet styra över de flestas vilja? Även om nu minoriteten anser sig "veta bättre" eftersom man tycker att en lag är ett måste? För om folk fattade ändå, så behövdes väl ingen lag? Men, jag är stark förespråkare för valfrihet och hur andra familjer delar sin ledighet lägger jag mig inte i, men jag vill bestämma om min.


Du skriver
Skrivet av Edith
"för om folk fattade ändå behöövdes ingen lag" och det är precis det det handlar om. Du tycker inte om styrning uppifrång men håller med om att vi är styrda vare sig vi vill eller inte (kan jag läsa mig till längre ner på sidan). Jag ser en individualisering av f-försäkringen som ett sätt att styra invanda, inlärda, ingrodda gamla könsroller in på nya vägar och ge båda könen chansen att vara hemma och ta hand om de små. Jag tror att män kan ta hand om spädbarn precis lika bra som kvinnor och jag tror att många fler vill ta ut fler dagar men det finns så många attityder att slåss mot på arbetsmarknaden att många lägger ner, orkar inte. Då får de hjälp och stöd i lagstiftningen. Du kanske inte märker det själv men du underkänner männen i dina inlägg, t ex när du tror att män hellre lämnar på dagis än är hemma med barnen själva.

Nejmen, nu har du läst galet.
Skrivet av Elisha
Jag har inte underkännt "män". Du drar alla över en kam, det är däremot att döma. Men det finns män som inte vill vara hemma och de skulle förmodligen lämna bort barnen. Inte för att de anser sig sämre lämpade, utan för att de inte vill/kan. Du missade mitt inlägg där jag skrev att jag gärna skulle se fler män på dagis. Varför skulle jag vilja det om jag tror att de är sämre? Hur kan du få det till att jag underkänner män? Det är så trist när vissa inte kan föra en saklig debatt utan ska tala om för andra vilka åsikter och värderingar de har. Det händer ofta här på fn tyvärr.

Om man inte vill vara hemma
Skrivet av Edith
med barnen alls varför vill man då allsha barn? Det är just det som gör att jag tycker att du underkänner män, men jag kanske har missuppfattat dig och då ber jag om ursäkt. Du skriver inte att du tror att det kanske finns kvinnor i motsvarande situation, som inte kan eller vill vara hemma och därför hellre lämnar på dagis utan det är just männen som skulle haman i den sitsen - det gör mig fundersam. Och så undrar jag vilka de alla är som du uppfattar att jag drar över en kam? Vilka har jag dömt?


Försök till sakligt svar
Skrivet av Edith
Hej Elisha! Kanske har jag fel men att jag tycker att du underkänner mäns förmåga att ta hand om sina barn beror på att du tror att det finns de som hellre lämnar dem på dagis än tar hand om dem själva. Du nämner inte att du tror att det finns föräldrar av båda könen som gör så utan bara specifikt männen. Men jag märker att det verkar svårt för mig (och andra här) att nå fram till dig, kanske uttrycker jag mig oklart? En fråga till dig; Vilka menar du de alla är som du tycker jag drar över en kam?

Försök till sakligt svar
Skrivet av Edith
Hej Elisha! Kanske har jag fel men att jag tycker att du underkänner mäns förmåga att ta hand om sina barn beror på att du tror att det finns de som hellre lämnar dem på dagis än tar hand om dem själva. Du nämner inte att du tror att det finns föräldrar av båda könen som gör så utan bara specifikt männen. Men jag märker att det verkar svårt för mig (och andra här) att nå fram till dig, kanske uttrycker jag mig oklart? En fråga till dig; Vilka menar du de alla är som du tycker jag drar över en kam?

Du underkänner män...
Skrivet av Eva S
... eftersom du tar för givet att det finns män som inte vill/kan ta hand om sina barn medans det inte verkar existera kvinnor som vill/kan detsamma.


Herregud Eva S,
Skrivet av Elisha
ska jag svara med att säga att du inte gillar barn och anser dem inte värdiga en nöjd förälder? Hur har du lyckats missa att det är fler kvinnor än män som vill vara hemma? Snälla, om du vill debattera, gör det på vuxennivå.

Elisha
Skrivet av tilda
vad får dig att tro att fler kvinnor VILL vara hemma? Hur vet du att kvinnorna verkligen vill och inte gör det för att det förväntas att kvinnor ska vilja... Att kvinnorna är fostrade till att "vilja" är inte samma sak som att de vill. Om män och kvinnor fostrades på samma sätt så skulle lika mång män som kvinnor _vilja_ vara hemma.

Du skriver
Skrivet av Eva S
"Inte för att de anser sig sämre lämpade, utan för att de inte vill/kan. " Och därmed säger du att män inte kan /vill. Samtidigt är det tydligen inget problem ifall kvinnor kan/vill eller ej... Alltså underkänner du män ochj säger att om dessa skulle välja så skulle barnen lämnas på dagis från 6 månader samtidigt som det aldrig skulle hända om mammorna fick vara hemma hur länge de vill. Hur du än vänder och vrider på det visar dina argument att du anser att pappor i genomsnitt inte är lika kompetenta som mammorna att avgöra vad som är bäst för deras barn.


Eva S, är det här något feministiskt
Skrivet av Elisha
yttrande av bitterhet eller vad? Om nu männen ville ta ut mer föräldraledighet, varför har vi överhuvudtaget diskussionen? Eller är det bara för att få hacka i brist på annat? Lägg inte över dina problem genom att tala om för andra vad de tycker när de inte gör det. För du vill inte diskutera, du vill tala om för mig vad jag tycker och det oavsett om jag gör det eller ej. Varför skulle jag vilja ha män på dagis om jag inte anser dem lämpade?

Nänä:) Mor ror och Far är rar stod det!
Skrivet av Lingling
I min läsebok så det så. Där stod också om faster Heja sma var ingenjör:)

Modell 1971
Skrivet av Lingling
Om du undrar. När t o m högskolor kan bestraffa en anställd för att han tar ut föräldraledighet så fungerar inte systemet, men att dela precis jäms låter inte så flexibelt, alla har inte samma förhållanden. Mödravården tycker. vad jag förstår, att det vore bättre för barnen om vi fick mer ledighet INNAN barnet fötts. Tänk om alla skulle ha rätt att gå ner på 75% så fort de blev gravida, och sedan halvtid vid, säg fem eller sex månader, och ledigt sista månaden att vara gravid är ett arbete, tungt för en del. Lösa funderingar ...


Väldigt dålig stil av
Skrivet av Elisha
företag och andra som "staffar" anställda pga av sådant här. Bra att du tog upp det ändå, för det är här vi ska ta tag i det hela enligt min mening. Vet att det tar längre tid, men kan man förändra genom annat än lagstadgad ledighet, så tror jag att man vinner mycket. Det kan vara värt några år till.

Men så här...
Skrivet av Annika60
Om vi utgår från att de allra flesta som skaffar barn: a: Faktiskt vill ha barn och umgås med dem då och då b: tar reda på att föräldna förväntas vara hemma i minst ett år och ta hand om barnet. c: tänker att det här ansvaret - och nöjet - att vara föräldraledig, det ska man rimligen dela på. Då ser jag inga som helst problem med de förslag som har diskuterats seriöst: Förlängd föräldraförsäkring till 18 månader, med sex månader var till föräldrarna och sex månader att slåss om. Om man under inga som helst omständigheter kan tänka sig att ta hand om sitt barn på heltid i sex sketna månader; då kanske man ska ta sig en rejäl funderare på om man egentligen vill ha barn överhuvudtaget. Jag tycker helt enkelt inte det är rätt att inrätta lagstiftningen efter varken föräldrar som skulle gå under av att ta hand om sina egna barn på heltid sex månader eller efter föräldrar som "mår dåligt" av att arbeta och försörja sig och sitt barn.

Men vad gör man i fall där
Skrivet av Elisha
mannen inte finns med i bilden? Pappan finns med men vill inte vara hemma? Han har eget företag? Det här kan givetvis vara tvärtom och då är det samma problem givetvis. Man kan ju inte säga till folk att "hur kunde du skaffa barn med en sådan karl" om han inte vill vara eller kan vara hemma och sedan göra allt för att hindra mamman från att ta ut ledigheten. Då sätter man ju principer före förnuft och medkänsla, för jag tror knappast att mamman och barnet kommer att må bra av det och finns barnet redan, ja då får man ju anpassa sig till verkligheten. Ska man söka dispens i alla undantagsfall där det inte går att pappan tar ut ledigheten, om han t ex har lämnat sin fru? Det kommer att kosta pengar och ta en otrolig tid.


Jaaa vad gör Man...
Skrivet av Annika60
Alla dessa stackars, stackars män med sina Viktiga Företag. Alla kvinnor som driver egna företag tycks däremot kunna lösa mammaledigheten. Man hör helt enkelt mycket mycket sällan om kvinnliga företagare som inte kan vara mammalediga. Finns pappan öht inte med i bilden bör mamman rimligen få ta hela ledigheten. Där bör man kunna få dispens. Och ärligt talat tror jag bara det behövs lite hjälp på traven - för alla dessa män som av ren tradition och slentrian lämnar föräldraledigeten till mamman. Och mammor som hellre vill vara hemma och mysa än jobba får ta och pallra sig till jobbet och låta sina män mysa också....

Kan man bara mysa
Skrivet av Elisha
mellan 08.00 - 17.00? Tycker att man har en nedlåtande attityd om man tycker att mammorna ska "får ta och pallra sig till jobbet" osv. Inte tusan är föräldraledigheten någon lång utdragen mysperiod. Man varken kan eller ska tala om för andra vad de ska göra. Du gör ju som du vill i din familj, varför inte låta andra (=majoriteten) välja sitt? Vad gör vi om färre skaffar barn vid 50/50? Har vi ändå nått vårt mål?

Elisha...
Skrivet av Annika60
... jag har varit mammaledig med fyra barn varav ett flerhandikappat. Jag vet mycket väl vad livet går ut på när man är mammaledig. Och jag är glad att min man också vet det. Det är ett faktum att vissa mammor stänger papporna ute genom att kräva hela föräldraledigheten eftersom de trivs bättre hemma än på jobbet eller genom att systematiskt kritisera sättet mannen sköter babyn på. I det läget står jag för att mammor som inte har lust att förvärvsarbeta får ta och pallra sig till jobbet och lämna över till pappan. Jag anser nämligen att barn har rätt till båda sina föräldrar, att pappan inte bara ska vara försörjare. Jag har också lite svårt att begripa varför just föräldraledigheten, som faktiskt är en enskild försäkring; den bygger ju på den enskildes arbetsinsats (lön), inte på parets, ska kunna fördelas kollektivt. Jag och min man har båda laglig rätt till semester, men jag har bara fem veckor medan maken har sex. Nu tycker jag att jag faktiskt hellre skulle vilja vara hemma i sju veckor och min man nöjer sig med fyra; är det då inte kollosalt orättvist att vi inte får fördela våra samlade elva veckors semester som vi vill? Varför ska staten tvinga mig att ta fem veckor och mannen, som äääälskar sitt jobb och är oumbärlig där måste vara hemma sex veckor? Om färre skaffar barn vid 50/50 och detta är något som utom all rimlig tvivel skulle kunna härledas till just stackars män som plågade tvingas umgås med sina barn hela dagen och stackars kvinnor som mår dåligt på jobbet, då är det något fundamentalt fel i samhället.


Så här tex:
Skrivet av Saralinn
De kvinnor som är ensamstående har ofta andra närstående, tex en mamma, en pappa, en kompis, ett syskon som kan gå in och dela föräldraledigheten.

Menar du verkligen att
Skrivet av Elisha
du hellre lämnade ditt barn (spädbarn) till en kompis i nio månader hellre än att vara hemma bara för att du hellre vill arbeta? Nu blir jag förvånad trots att debatten hållit på ett tag och många åsikter ventilerats.

Hmm...
Skrivet av Eva S
... sist jag kollade var inte en unge på 9 månader och uppåt ett spädbarn. Osnygg retorik!


Osnygg? imt
Skrivet av Elisha


Ja
Skrivet av Eva S
Du använder ett retoriskt knep. Kallar små barn för spädbarn för att det ska framstå som extra förfärligt att mamman lämnar bort barnet.

varför inte?
Skrivet av pitufina
Enligt ditt sätt att se det så vore det inte konstigt om en ensamstående pappa med eget företag skulle lämna sitt barn till en barnflicka från dag 1. Man kanske ska komma ihåg i debatten att även 9 månaders föräldraledighet är mycket mer än vad som ges i de flesta andra länder.


Men herregud Eva S, det var inget knep,
Skrivet av Elisha
vid vilken ålder slutar de vara spädbarn? Många kallar bebisar även i den åldern spädbarn och det och ingen annan anledning gjorde att jag skrev så. Ska givetvis ta reda på var gränsen går, så att jag inte blir påhoppad igen.

Men Elisha...
Skrivet av Lena
Men Elisha, ALLT som alla säger är väl inte påhopp på dig? Jag läser dina och EvaS inlägg och kan inte se några påhopp någonstans. Tolkar du inte in för mycket nu? Ni har en diskussion där du anser att folk lämnar bort sina spädbarn och EvaS tycker det var ett retoriskt knep att säga spädbarn istället för småbarn. Det var väl inte så märkligt, jag reagerade också när du skrev barn (spädbarn) på det sättet, du poängterar ordet spädbarn.

Att hävda att man inte
Skrivet av lyckligt lottad, egenföretagare och gift med en också
kan vara föräldraledig bara för att man har eget företag är verkligen oerhört klent. Har du någonsin hört talas om en kvinna som avstått från barn med motiveringen att hhon har egget företag? Nej, de brukar allt fixa det ändå. Och om man har en verksamhet som helt går omkull om man med flera månaders varsel går ner i tid under ett tag, ja då ska man nog omvärdera sin verksamhet. Det komiska är att för småbarnsmammor anses det vara så praktiskt med egen verksamhet för då kan man ju vara så flexibel och få tid över för familjen - men för män är det tydligen ett oerhört krävande slit där man inte ens kan gå ner i tid...


Jepp
Skrivet av Helena
Jag är också egen företagare och tycker verkligen att det är optimalt JUST för att jag kan få tiden att räcka till lite smidigare - både till familjen och det jag vill göra för min alldeles egen egoistiska del... Sällan man hör män använda det argumentet faktiskt.

Precis!
Skrivet av SofiaB
Min man är egenföretagare och just därför kan han styra sin tid meycket mer än jag, så t ex tar han nästan allt vabbande nuförtiden. Plus att han då och då tar ut lediga dagar mitt i veckan och hittar på hyss med ungen. (Som att åka till företaget han jobbar mest på och baka bullar där till deras fika.)s

Exakt
Skrivet av Charlie
är också gift med en egenföretagare som jobbar 1 dag i veckan på vårt föräldrakoperativa dagis. Han ser vårt barn betydligt mer än jag som jobbar heltid coh pendlar... Han fixar destuom alla läkarbesök, sjukdom etc (finns ingen vab där jag bor så tack och lov är min man egenföretagare så att han kan ta sig tid till vårt barn!)


Det går att få dispens
Skrivet av Myling
Det går ju att få dispens redan idag, vad jag förstått. De med ensam vårdnad kan få ta ut hela föräldraledigheten själva. Den möjligheten tror jag nog kommer finnas kvar även om försäkringen generellt blir mer individuell. Jag tycker det är ytterst oansvarigt att sätta barn till världen fast man inte vill ta hand om dem. Och det är ju nästan lika oansvarigt av den andra föräldern att skaffa barn med en så uppenbart omogen partner. Men dessa barn har nog tyvärr större problem än att de kan behöva börja på dagis tidigare än normallt...

Om en man och en kvinna
Skrivet av Elisha
skaffar barn, de är överens om att en av dem ska vara hemma under föräldraledigheten, är de då oansvariga?

Nej
Skrivet av Myling
De behöver inte vara oansvariga. Men det är oansvarigt att lämna ungen på dagis vid 10 månader bara för att de inte har råd när bara en jobbar. Man måste anpassa sina val till den ekonomiska verkligheten. Och jag är för individuell föräldraförsäkring för att jag inte tycker att staten ska sponsra vissa individer mer än andra. Att kunna överlåta sin föräldraledighet är lika konstigt som att överlåta andra försäkringar. Typ "jag är aldrig sjuk, så jag skulle vilja ge min sjukpenning till min kompis". Förutom att det skulle gynna jämställdheten...


Men Myling
Skrivet av maria
varför skulle man lämna ett barn på dagis alls om en förälder inte har arbete? Tar man inte självklart hand om sitt barn själv om man ändå inte har arbete?

Um, var jag oklar nu?
Skrivet av Myling
Jag menade i de fall då den ena föräldern inte vill vara hemma. Då betalas bara föräldraförsäkring ut i 10 månader, väl? Så om man inte kan försörja sig på en lön så måste båda jobba. Och barnet vara på dagis, typ. Apropå individuell föräldraförsäkring alltså, inte arbetslöshet.

Hur lyder...
Skrivet av Lena W - hoppar plötsligt in och tycker lite
...det aktuella förslaget? för lat att backa tillbaka Om det är som du skriver att man förlänger tiden till 18 mån, med sex mån vardera och sex mån att slåss om - det låter ju idealiskt för alla parter! Inte kan väl någon människa ha några invändningar mot det? Fast då missar man ju iofs lite av tanken att det skulle vara samma för ALLA föräldrar, oavsett kön, vilket ju vore det ultimata utifrån arbetsmarknadsperspektiv. Människor får barn, och måste ta hand om dessa, inte endast kvinnor! Men jag förstår att folk reagerar, eftersom det innebär en väldig förändring, och man måste tänka om ganska så rejält... Personligen tror jag många mammor gärna börjat jobba mycket tidigare om alternativet att maken hade kunnat vara hemma på lika villkor, och på ett "socialt accepterat" och självklart sätt hade funnits i det allmänna medvetandet


Precis!
Skrivet av Lena
Jag tycker precis som du, visst låter det idealiskt!! Jag kan inte heller förstå vad som skulle vara så fruktanvärt hemskt med denna tanke!

Gamla roller, gamla mönster
Skrivet av Anna
Gör att vi sitter fast i ett tänkande som inte har med oss som fria individer att göra, utan som Kvinnor och Män som förväntas bete sig på vissa sätt. Hur "medveten" jag än tycker mig vara, så har jag vissa förväntningar på mig som mamma som jag känner ända in ryggmärgen. Jag har lättare att se mig själv som vårdande, omhändertagande, hemmavarande, än min man - just för att vår kultur har satt såna glasögon på min näsa. Alla argument jag har hört från män för att de inte ska vara hemma, går lika gärna att vända på och ta ur kvinnans perspektiv. Egenföretagande kvinnor kan vara mammalediga, varför inte män? Män tycker det är trist att vara hemma under småbarnstiden, det tycker kvinnor också. Män tappar i karriären, det gör kvinnor också. Osv osv osv. Eller tvärtom åt andra hållet: Kvinnor älskar att vara nära sina barn, män också. Kvinnor är bra på att vårda små barn, män också. Mamman är oerhört viktig för det lilla barnet, pappan också. Det enda argument som håller är att män har mer att slåss mot som oförstående arbetsgivare osv. Och just därför behövs en lagstiftning! För att HJÄLPA männen. Den man som talar om att han "tvingas" vara hemma, den ger jag inte mycket för som pappa. Och allt snack om att "det kan man ta igen senare när barnet blir större", ger jag inte mycket för heller. Visst kan själva relationen bli mer nära även senare i barnets liv. Men man grundlägger mönster som är oerhört svåra att bryta senare. Ett mönster som säger att mamman är den viktigaste föräldern, pappan kan vara hur bra och nära som helst, men är ändå andrahandsförälder.

Åh vad bra skrivet!
Skrivet av Vn
Håller med. Om papporna kommer in i barnens liv på ett tidigt stadium så knyts band som bara blir starkare och starkare. Just att vara hemma med barnet ENSAM utan att mamman finns där för att lösa problemen tror jag att väldigt nyttigt. BÅDE för barnet och pappan. Mina barn har fått en grundtrygghet från både mamma och pappa. Händer nåt så duger pappa lika bra. Jag har växt upp med en pappa som tog hand om oss inte bara lekte med oss en stund efter jobbet utan fanns där. Han bytte blöjor, tröstade oss och matade oss vilket var ovanligt på 60-70-talet. Hade det funnits pappamånader hade han plockat ut dem. Min far är även en hejare på att städa och laga mat. Detta är det mönster jag växte upp med och det är det jag ser som naturligt. Behöver jag säga att jag valt en jämnställd man till mina barn? En förutsättning för att jag ÖVERHUVUDTAGET skaffade barn var att pappan till barnen skulle älska sina barn och vilja ta sitt ansvar.


Hear, hear!
Skrivet av Lena W
Där formulerade du precis vad jag tänker och känner, och på ett snyggt sätt dessutom!

Angående inläggen till mig, först Kattis

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information