Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Dagisdisco

Skrivet av Kristina S
I onsdags hade mi...tt barn avslutningfest på dagis. Hän ska börja sexårs till hösten. Mitt barn kläddes i nyinhandlade discokläder. Inte riktigt min smak (från Kappahl, om man säger så), men är det disco så är det. Jag tyckte att jag hade släppt till en hel del från min vanliga inkrökta syn på hur barn ska vara klädda. Men när vi kom till dagis möttes vi av två SMINKADE sexåringar, komplett med rouge och ögonskugga. Uppenbarligen sminkade av sina mammor, och med våfflat hår. Vad ska man tycka om sånt? Är jag helt enkelt hopplöst konservativ? Är det överhuvudtaget en fråga för den här sidan, för jag är ju inte emot smink för alla - sminkar mig ju t.ex. själv - men tycker att barn ska vara barn åtminstone i det avseendet. Vad säger ni?
Svar på tråden: Dagisdisco

Min dotter...

Skrivet av  Helena
... gillar också glitter och färg och att vara särskilt fin i håret när det är något särskilt. Jag har köpt kroppsglitter som en slags medelväg eftersom jag inte heller riktigt gillar tanken på vanlig sminkning på barn, dessutom kan ju deras jungfruliga hud reagera...

Häromveckan skulle det dock uppträdas på skolan (hon har just slutat sexårs) och då hade en annan mamma hjälpt dem att göra sig fina för scenen med lite ögonskugga och annat. Hennes egen dotter har nog inga större begränsningar när det gäller sånt här och jag tycker det är lite tråkigt att som förälder inte ens reflektera...
 

För några veckor sedan

Skrivet av  Kristina S
hade de föreställning på dagis, mimade till schlagerlåtar och sådant och då hade min dotter (nä, nu skippar jag det där "hän-köret") och kompisen hon skulle uppträda tillsammans med bestämt att de skulle ha klänning, finskor, fjäderboa, diverse smycken och smink. Jag var väldigt tveksam då, men den andra flickans mamma sa: "Jag har sånt där barnsmink, jag tar med så att det räcker till Moa också." BARNSMINK?!?. Nåja, jag lät det vara. Och det var nog bra, för alla ungar var ju scensminkade, inklusive killarna (ett par jättesöta killar gjorde Tango tango, med ögonskugga och läppstift på sig), så Moa hade nog känt sig illa behandlad om hon varit den enda med en sådan tråkig mamma. Men det är ju skillnad på scensmink och att vara sminkad när man går på fest, tycker jag. Vad tycker ni? Eller ska de nu sminkas varje gång de går på kalas? Det var min man som hämtade i onsdags, men jag kan tänka mig att det såg lite lattjo ut när de där tjejerna kom gående med platådojjor, smink - och godispåse och ballong.
 

Usch...

Skrivet av  Helena
... här är jag på hal is. Jag har inga problem med att låta min dotter (eller sönerna) sminka sig för show och scen, då blir det ju en del utklädningen. Till fest och kalas blir det värre. Min sexåring är intresserad av min sminkväska och vill gärna låna läppglans, ögonskugga, rouge... inte för att jag sminkar mig särskilt mycket eller ens varje dag men hon har liksom upptäckt smink som grej, bland annat hos den här kompisen jag skrev om. Hon har barnsmink, tröjor som lämnar magen bar, Bratz-kalas och gud vet vad - jag känner mig verkligen som mamma Knota Hedenhös i jämförelse med både mamma och dotter;-) Hur som helst: vi har kroppsglitter/kräm i en liten burk och det är vår medelväg till fest. Det går att stryka lite på kinden, under ögonbrynet, på halsen eller var man nu vill (hon brukar vara rätt snygg överallt *haha*). Mascara, rouge, läppstift och ögonskugga försöker jag hålla henne undan, men jag inser ju att mitt resonemang inte alls är vattentätt....
 

OJ!

Skrivet av  SESA
Det har jag aldrig sett på vårt dagis, hur många discon de än haft! Selma har fått läppglans och haft det på sig till kalas el dyl ett par gånger, men det är färglöst och syns inte alls efter en minut, hon slickar väl i sig det. *s*

Vi har också haft lila glitterspray till håret, fast då har hon varit häxa på halloweenfesten på dagis.

Nej, jag är nog lika konservativ som du.
 

Håller helt med dig

Skrivet av  Joppa
och gillar ditt användande av "hän" i detta fall, där det ju inte är nödvändigt för oss att veta vilket kön ditt barn har.
 

Jag vet inte,

Skrivet av  Tigre
klär de ändå ut sig kan de ju lika väl sminka sig? Eller jag vet faktiskt inte. Det kanske beror på föräldrarnas inställning.

Hmm. Jag vet inte ens om jag tycker sexåringar ska gå på disco, men de kanske tycker det är kul? Eller så är det föräldrarna som tycker det är kul, de kanske lika gärna skulle klättrat i träd och lekt björnen sover?

 

Fast barnen var nog inte

Skrivet av  Kristina S
utklädda. Om du inte tycker att festkläder alltid är att klä ut sig. Det fanns liksom två grupper av tjejer. Dels de som hade "riktiga" kläder, fast tuffa sådana, och var sminkade, dels de som hade utklädningskläder eller vanliga flickklänningar och inte var sminkade. Min dotter hamnade någonstans mitt emellan.
 

Näe,

Skrivet av  Tigre
festkläder är väl inte direkt att klä ut sig! *s*

Fast åándra sidan kanske vissa festkläder borde passa mer som utklädningskläder.

Man kan ju dock fundera på vad föräldrarna till dessa sminkade (och icke utklädda) flickor tänker egentligen. Om de tycker att sina små flickor är fina?

Jag vet inte, tycker det är svårt med sånt. Och står på mig i åsikten att det är tidigt att sminka sig och gå på disco när man är sex år! :)
 

Disco är väl aldrig för tidigt?

Skrivet av  Maja
När barnen är så små handlar det mycket om att hoppa och dansa till musiken och ha roligt. Inget "bjuda upp" och "dansa tryckare".
 

Är det inte?

Skrivet av  Tigre
Jag vet inte om hoppa och dansa till musik är samma sak som disco? Inte i min värld iallafall! Måste man dessutom klä upp sig för att hoppa till musik? Eller göra det till en grej?

Kanke är jag konservativ, men ibland känner jag att man lägger in sin egen värld lite väl tidigt i barnens. De kan väl hoppa till musik iallafall, det gör iallafall mitt barn och inte kallar jag det för disco!
 

Löjligt med smink

Skrivet av  Helene med Leo
på dagis.
Smink är väl ok men bara om de sminkar sig själva.
 

Tänker....

Skrivet av  Bea Bom
Å ena sidan - för 6åringar måste ju disco vara ungefär lika mycket spex som en "trollfest" eller en "spökfest" eller vad som helst skulle vara... Och för att få till ett bra spex så måste man ju ösa på lite (dvs hela paketet med smink, kläder, musik osv...). Eller?

Är det inte vi med vår förförståelse (pedofilskräck, småstjärnorskit, kvinnoförtryck, objektifiering) som gör det hela till ett problem? Jag minns när vi hade kalas på 70-talet... Alltid var det nån som kom sminkad och prinsesssöt (när jag själv bestämt mig för att klä ut mig till Luke Macahan :-(), men jag tror ingen drog nåra paralleller till fula gubben i parken...

Å andra sidan så är det ju liiite jobbigt om tjejerna går in i rollen så till den milda att de "blir" plutmunsbrudar och om killar inte kan dansa med killar och om ungarna börjar bete sig så som de tror (med viss rätt) att folk beter sig på disco (dvs man ser ner på den som är ful alt. står och pudrar sig framför spegeln hela kvällen + slåss/gråter/dricker för mkt saft/kräks...).

Hmmm... Nä - det jag tycker är jobbigt är nog om föräldrarna inte ser att det finns en skillnad i hur de klär UPP sig själva när de ska ut och hur de klär UT sina barn när de ska på dagisdisco. Om min dotter ska på dagisdisco nån dag så ska jag nog köra "Ös På!" istället för "Less is More"-principen just för att betona att det är maskeradklädsel och inte "finklädsel" det är frågan om.

Gud vicket svammel....
 

Wow!

Skrivet av  missy
På min sons dagis har det varit disco ett otal gånger, men det består i att de har en fest där de dansar, en massa könsdravel finns inte med.
Det har aldrig varit någon som klätt upp sig, sminkat sig eller dyligt, bara dans med alla, pojkar som flickor, och möjligtvis saft och popcorn.
Jag tycker att det låter osmakligt att göra köttmarknad redan på dagis. Vad är syftet med discot då egentligen? Känns inte som det tillhör läroplanen.
 

Discot

Skrivet av  Kristina S
ordnades inte av dagis, utan av tre av mammorna. De höll bara till på dagis.
 

sminkar mig ej...

Skrivet av  Wanda
och aldrigt gjort det, har inga sminkprodukter hemma och är urusel insat i märkena. Som barn var jag extremt pojkaktigt och det var inte fråga om prestige att leka med pojkar utan att det var mer spännande, att klättra i trädena, springa, gömma sig, m.m.
Klär mig så praktiskt och väkvämt som möjligt (anser att är vacker, har bra kropp och bra kondition) och fattar inte hur folk kan stå i spegeln en hel morgontimme för att "göra sig fint" till arbetet.
Har en flicka på ½år som använder det mesta av sin storebrors kläder, stackar hon, de flesta tror att hon är en pojke vid första kontakt. Vet ej vad jag ska säga/göra med henne när hon kommer i "glittersålder eller tonårsålder. Får se.