Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Nästan bara pojkar här idag!

Skrivet av Joppa
sa dagisfröken vid samlingen (som jag var med på) igår. Jag känner starkt att det är fel att påpeka såna saker, men undrar om jag är överkänslig och kommer att uppfattas som sådan om jag kommenterar det nu i efterhand?

Själv tycker jag att fokus ska BORT från kön i förskolemiljön, för att vi ska lära barnen att se individuella skillnader företrädesvis. Tror inte det är fel i ett större sammanhang att kunna se skillnad på pojkar och flickor, det är inte där problemet i sig ligger, men så länge man hela tiden delar upp i flickigt och pojkigt tom så barnen hör det, skapar man ju ett synsätt hos barnen som bara kommer att ligga ivägen för att se INDIVIDEN hos folk, man ser KÖNET först....och därmed färgas tolkningen och uppfattningen om andra.

Kanske nån kan uttrycka det här på ett bättre sätt än jag kan, jag möter ganska sällan folk som håller med om det här, än mindre folk som öht har funderat på det, så här hoppas jag få lite mer kött på benen.

Vad säger ni, vore det inte bra att gallra bort såna där kommentarer på dagis? Istället för att säga "men på fredag kommer fyra tjejer, då blir det lite mer jämnt fördelat..." kan man väl skippa könsindelningen och bara konstatera att "på fredag kommer det fyra barn till och då är barngruppen komplett" eller nåt?

Svar på tråden: Nästan bara pojkar här idag!

God tanke

Skrivet av  G
Jag kan bli rätt arg på mig själv eftersom jag kan säga "min fina pojke" osv när jag och nån av de små gosar - varför ska jag säga pojke?

Är jag på alterten säger jag namnet men det är svårt att säga nåt neutralt "mitt fina barn" låter inte någe bra tycker jag.
Så ser jag till mig själv så är det svårt att tala utan att få med könet (hur ointressant det än är) och kanske gäller detsamma personalen på dagis.

Men jag håller med om att det är en märklig kommentar om vilken sort som dominerar i mängd den dagen - till vilken nytta?
 

En vidare fundering...

Skrivet av  ES - bf om 6 dagar...
Jag har tänk en hel del på det där med könsroll/könsidentitet.

Och eftersom jag tror att man mår bra av en stark könsidentitet, men inte av ett starkt behov av en könsroll så har jag försökt lista ut hur jag ska stärka ungens könsidentitet utan att koppla den till könsrollen.

Så när jag pratar med dottern säger jag ofta "flicka", "tjej" etc - och kopplar det till olika epitet. Och just till en massa olika epitet "Min starka flicka", "Min gosiga tjej", men emellanåt "Min busiga unge".
Alltså för att förstärka hennes känsla av att vara flicka, men att det samtidigt hör ihop med allt som det innnebär att vara människa, oavsett om det är söt, vild, glad, ledsen, arg, duktig, trött etc.

Däremot får jag allergi av det som Joppa beskriver - när man använder könsbeskrivningar av en hel grupp. Då blir det ju helt plötsligt en kollektiv egenskap som på något vis anses påverka gruppen...
För just i grupp är det ju jättelätt att säga "många ungar idag" även om så gruppen skulle vara helt enkönad.
 

skönt

Skrivet av  andanna, bf idag!
tycker jag. vill jobba för att begränsa det kommande barnet så lite som möjligt och funderar rätt ofta på hur det ska gå till i det här samhället... skönt att få lite idéer på hur man kan använda språket.
 

Tackar!

Skrivet av  ES - bf om 5 dagar...
Kul att kanske ha bidragit med en liten pusselbit. *s*
 

Kloka ord, ES

Skrivet av  Rudolfina
Jag har också funderat en del på vad som är kön och vad som är könsroll och tycker att det du skriver låter jätteintressant! Det är ju inte könet som är "fel" utan könsrollen.
 

Tack!

Skrivet av  ES - bf om 5 dagar...
Ja, könet är ju aldrig fel!
Och eftersom både jag och min man har en mycket stark könsidentitet (var...*s*) men är i mycket frikopplade från könsroller så har jag funderat en del på hur vi kan föra detta vidare.
 

Väl formulerat...

Skrivet av  kanjangen
... och jag håller med. Problemet är ju inte det kön barnet fötts med, utan de ord som ofta används i samband med pojke respektive flicka. Det är inte sällan man hör söt flicka och busig pojke.

Jag brukar tala om för sonen att han är en söt, snäll, fin, klok, gullig etc pojke/kille för att han skall höra även de orden i samband med pojke/kille. Annars är ogivningen duktig att tala om att han är en stor/tuff/stark kille.
 

Tack!

Skrivet av  ES - bf om 5 dagar...
Ja, man får allt balansera upp en del för vad omgivningen säger, också.

Som jag och par andra feminister pratade om igår:
Självklart vill man att barnen ska få tillgång till alla sorters leksaker, men det blir mycket av de icke-stereotypa man köper själv - bara för att man måste balansera upp det omgivningen ger.
Och därmed kanske man förstärker omgivningen syn på att man är "en sån där feminist som bara köper bilar till flickor och dockor till pojkar" ? *s*
 

Mmmm, håller nästan med

Skrivet av  Joppa
och tycker att du är rätt ute när du vill stärka henne för att hon är flicka , men jag skulle inte göra bara det utan att minst lika många gånger säga "barn", "unge" eller liknande, för att utjämna och få bort fokus från att man är ett visst kön i första hand och en individ i andra hand.....menar inte att du har fel, och du kanske säger "unge" lika ofta som du säger "flicka"? :-)
 

Jo...

Skrivet av  ES - bf om 5 dagar...
... jag blandar nog hejvilt, det blir det som faller på tungan för stunden. *s*
 

håller med

Skrivet av  Fumlan
det är väldigt mycket fokus på könsuppdelning på dagis. synd och de verkar inte ha någon diskussion om det.