Ett litet tack till Marie m.fl. ... (långt)

Ett litet tack till Marie m.fl. ... (långt)
Skrivet av	Helena S med Markus 021201
som brydde sig om att påpeka hur VISSA unga, studerande föräldrar har det. Jag vet att ni haft en het diskussion till följd av hennes tankar, hon har varit inne på "unga föräldrar" och klistrat in lite av era inlägg. Jag brukar inte hålla till under några feministiska forum och har heller inte för avsikt att göra det i fortsättningen, men jag måste tacka de som tagit upp det orättvisa i att vi som får barn under studierna får lägsta belopp i föräldrapenning. Jag hade läst 3,5 år på universitetet när min son föddes. Jag var "bara" 21, snart 22, men nej, jag valde inte att föda mitt barn så tidigt för att förverkliga mig själv, utan för att jag älskade det från början (P-medlet funkade inte). Min fästman och jag både bodde ihop och var förlovade när vi testade positivt, och kände varandra sedan 2,5 år tillbaka. Jag tog faktiskt kontakt med försäkringskassan och liknande instanser för att höra vad jag kunde göra, eftersom den allmänna uppfattningen lyder att man inte kan läsa med barn. Och vet ni vad jag fick för råd? Jo, att sjukskriva mig (för vad???) och få socialbidrag!!! Både min fästman (som läser till civilingenjör i datateknik) och jag (som läser till gymnasielärare i franska och tyska) valde att läsa vidare, och fick barn mitt under tenta-p och uppstasskrivande. Våren därpå hade jag lägsta beloppet i föräldrapenning. Efter skatt och hyra hade jag som mest 900 kr kvar att leva för i månaden, vilket skulle räcka till både mig och våran son, alltså lite drygt 30 kr om dagen!!! Jag var tvungen att jobba extra för att få ekonomin att gå ihop!!! Jag var alltså mamma, heltidsstuderande lärarstudent och vikarie samtidigt! Och detta för att jag valt att utbilda mig till lärare (som dessutom är ett yrke som kräver väldigt mycket kunskap, vilket många tyvärr inte förstått när de jobbar som lärare utan vare sig intresse eller utbildning) och tagit lån, som jag kanske inte ens kommer att kunna betala tillbaka (kommer att gå ut med över 200 högskolepoäng och lika många tusen i studieskuld)! Nog tycker jag att jag då kunde fått lite högre bidrag ändå, med tanke på att jag faktiskt hade motsvarande en fil kand när sonen föddes! Ibland hade vi inte ens råd att köpa mjölk. Och någon påstår att unga föräldrar skaffar barn för att förverkliga sig själva! Nej, måååånga andra har varit i våran situation, och klarat av att skaffa sig en gedigen utbildning (eller likartade prestationer) trots att de haft "oddsen emot sig". Jag hinner ta gymnasielärarexamen innan jag fyller 24, och anser mig vara mogen (och gammal) nog för att vara mamma åt en 1,5-åring. Det tuffaste med att få barn tidigt har faktiskt varit andras blickar! Och apropå mognad, så tror jag att ni som säger er inte ha varit mogna för barn när ni var i 20-årsåldern förmodligen var det - men ni levde i en situation där barn inte fanns med i bilden, och därför är ni så säkra på att ni inte hade klarat av ett föräldraskap då. Inget ont mot äldre föräldrar, absolut inte. Eller jo, kanske, mot de som ni redan tagit upp, som "gör karriär" och tror att farbror doktorn ska trolla fram en familj vid 50 års ålder ;-) Så, det var allt för mig. Vill ni diskutera mera med oss unga föräldrar kan ni kika in hos oss under "unga föräldrar". Annars finns det ett mycket trevligt snack som heter "studera med småbarn" där jag brukar hålla till. Varma kramar till er alla, och särskilt till de som längtar efter barn.
Svar på tråden: Ett litet tack till Marie m.fl. ... (långt)

Glömde en sak...
Skrivet av Helena S med Markus 021201
Jag läste alltså heltid även när sonen var nyfödd. Min fästman och jag delade helt o hållet på föräldraskapet (där har ni jämlikhet när den här på sin topp) och hade tom med Markus på föreläsningarna. Vi levde i snitt 1500 kr under existensminimum varje månad, men eftersom vi var studenter fick vi heller ingen hjälp - socialbidrag ges inte till studerande.

Visst är det intressant
Skrivet av G
att i och med hur det faktiskt fungerar att politikerna på allvar blir bekymrade över att så få väljer att få barn under studietiden... (Göran Persson, cirka ett år sedan)


Saklighet vara längst
Skrivet av Elena
"Eller jo, kanske, mot de som ni redan tagit upp, som gör karriär och tror att farbror doktorn ska trolla fram en familj vid 50 års ålder ;-)" som sagt, läs inlägget nedan! Om en läkare ens råka kunna "trolla fram" en unge åt en femntiåring, då har hon betalt allt själv! Det där med barn under studietiden ändras hela tiden, nu har de tagit tag i saken och återinfört extra pengar för barnfamiljer. Och man kan ju spara dagarna till barnet är 8 år. Jag känner många som fortsatte att läsa (hade då studiemedel) när barnet var 1 månad och sparade FK dagarna till de hade fått upp SGI. De turades om när den ena hade föreläsning och stödje varandra hela tiden i varandras studier och föräldraskap. När det krockade fick vänner och släkt hjälpa till. Vad jag inte förstår är varför det ska polariseras mellan föräldrar som inte hunnit få någon SGI och sådana som faktiskt gjort det. Att man får massa hjälp när man inte kan ha barn är lögn! Precis som jag vet att det inte daltas med unga föräldrar. Förresten tillhör IVFbehandlingar vården och bekostas av landstingen, medan föräldraförsäkring är statlig och just en försäkring. Så, låt oss försöka sätta oss in i varandras situationer och inte tro att gräset är alltid grönare på andra sidan. Sen finns det faktiskt studier som vissar att barn till unga mammor far mera illa än andra och en studie i Norrland visade att många valde att bli mammor tidigt för att "bli något" och få klara sig själva. Vad sägs om att diskutera fakta och inte kasta skit bara. PS vi betalade själva för våra IVFbehandlingar, var i vanlig stockholmsk förstföddarålder. ds

Word!
Skrivet av Jenny RE
Såsom varande förhållandevis ung studentfamilj (=både jag och min fästman pluggar) med två barn, vill jag understryka något som Elena just skrev: "Vad jag inte förstår är varför det ska polariseras mellan föräldrar som inte hunnit få någon SGI och sådana som faktiskt gjort det." Det förstår verkligen inte jag heller. Jag tycker att det är fördj-vligt hur hopplöst det är att plugga med barn, ur ekonomisk såväl som rent praktisk-logistisk synvinkel. Jag tycker _också_ att det är toppen att möjligheten i dagens samhälle finns för dem som vill att (i motsats till vår familjs upplägg) välja att "karriära" först och bilda familj sen. För individen innebär det frihet och för samhället skatteintäkter. Samhället behöver också barn och det är i allra högsta grad rimligt att man då underlättar på alla sätt man kan för dem som vill hjälpa samhället med att producera sådana. Oavsett när i livet de väljer att göra det. Vill alltså poängtera att det inte får bli en fråga om antingen pengar till unga familjer med barn _eller_ äldre med fertilitetsproblem. Onödigt moraliserande som ingen av oss tjänar en enda krona på.

vad bra!
Skrivet av Elena
Då tycker vi samma. Det är också bra att ta fram fakta innan man skriver massa (OBS inte riktad till dig Jenny). Du har en bra poäng, det sägs att Sverige behöver fler barn, då är det bra att alla som vill vara med att skaffa desa barn får den hjälp de behöver!


Det signaturen Marie glömde
Skrivet av Allis
tala om var att det var hon som ställde grupperna barnlösa och unga mot varandra och gång efter annan skrev både onyanserade och direkt felaktiga påståenden om ofrivillig barnlöshet. Man vinner inga som helst fajter på att slå mot den som redan ligger, oavsett om det är en ung mamma med usel ekonomi eller någon som är ofrivilligt barnlös. Dessutom konkurrerar inte dessa om samma pengar men det är väl ganska uppenbart. Och som sagts många, många gånger förr - ofrivillig barnlöshet kostar sällan andra människor pengar eftersom den drabbade oftast får betala det själv. Jag tror att det finns underbara föräldrar och människor som borde gjort annat än att sätta liv till världen, oavsett ålder. Lycka till med fortsatta studier och familj!

Nu måste jag ju undra
Skrivet av Inki
om du nu studerade heltid när du var mammaledig, varför i all världen, tog du då inte studielån? Får man inte det, eller vad? (jag har inte sett någonstans att man inte får studera och ta lån när man är nybliven mor, men kanske finns en sådan regel?.) Hade du tagit studielån så hade du kunnat spara dina fp-dagar tills dess du börjat arbeta och fått upp din SGI. Det är en sak om du inte fick ta lån, men en helt annan om du själv valt att "spara" lån och ta fp istället. Man har ju rätt att fördela sina fp-dagar som man vill fram till dess barnet är 8 år, sedan brinner de inne, så nog finns ju tid att ta ut fp med högre SGI än när man studerar. Äsch, jag undrar alltså varför du tog fp istället för lån. Var det för att slippa låna, eller var det för att du inte fick? Det är ganska stor skillnad på de två utgångspunkterna, eftersom de allra flesta som studerar har studielån som är tunga att betala tillbaka.

Två orsaker ligger bakom:
Skrivet av Helena S med Markus 021201
Den första var lite krånglig, men hade kunnat gå att förhandla med CSN om jag hade velat: jag skrev C-uppsats terminen jag var höggravid, och uppsatserna läggs inte fram förrän i februari "terminen därpå" (i alla fall i Linköping). När den "officiella" terminstiden var slut hade jag alltså bara tagit 10 poäng istälet för 15, vilket krävs för att få CSN. Den andra orsaken var den egentliga till varför jag valde att studera med FP: nämligen att vi inte visste om det skulle funka att båda läste heltid med ett spädbarn hemma. Vi har dessutom ingen i närheten som skulle kunna vara barnvakt om det behövdes. Planen var att läsa så mycket som möjligt, så länge som möjligt. Hade vi märkt av att Markus skulle "tagit någon skada" av våran pressade situation hade jag genast hoppat av (hade jag haft lån i det läget hade det däremot INTE varit roligt, eftersom jag hade behövt ta 15 poäng på enkurs som dessutom bara går på våren).


Aha! Då är jag med
Skrivet av Inki
fast i rimlighetens namn borde väl CSN ta hänsyn till att man inte lägger fram uppsatsen förrän nästa termin, tycker man (fast CSN är ju inte särdeles rimliga). Själv gjorde jag alltid så att jag sökte lån för ett helt läsår i stöten, då var det beviljat och klart och man slapp en massa tjafs mellan terminerna. Hade resttentor pga sjukdom och var tvungen att läsa om 10 p nationalekonomi, eftersom kurserna var annorlunda uppbyggda i Linköping mot vad de var i Umeå (bytte studieort efter det sk basblocket). Jag sökte lån för hela terminen, men blev färdig tidigare och meddelade detta till CSN som då bröt resterande utbetalningar och så fick jag betala tillbaka en månad. Så det går ju att bryta upp tidigare, trots beviljat lån. Däremot kan jag säga att det var ett smärre h-vete med a-kassan eftersom de ansåg att jag studerade terminen ut (trots att jag hade mina 140 p, vilket motsvarade hela utbildningen). Där fick jag skicka in kopia på inbetalningskortet från CSN mm för att bevisa att jag var klar och att jag inte fick pengar från CSN. Om jag hade varit du/ni, så hade jag definitivt, sökt lån och sedan avbrutit lånet om jag märkte att jag inte kunde plugga och först då skulle jag ha begärt fp. Allt för att spara mina dagar :). Jag tycker det är rimligt att fp baseras på SGI och att denna ligger i fas med den arbetsinkomst man haft innan graviditeten. Jag förstår inte hur vi skulle kunna upprätthålla något annat. Idag gäller det att få in mer folk på arbetsmarknaden inför kommande pensioneringar, och det måste jag säga att det är betydligt lättare, tyvärr, att få jobb när man är barnlös. Därför kanske det åtminstone kan ses som en liten morot (man får högre fp) att man skaffar arbetslivserfarenhet före barnen kommer och därigenom kanske har lättare att hävda sig på arbetsmarknaden även efter man har blivit förälder. Något som däremot är f-jävligt är att man som kvinna, i fertil ålder och med fast sällskap, redan innan intervjuer etc kommit till stånd - ligger efter alla andra i attraktionskraft. Vi har ju så många år att ge vår arbetsgivare även om vi skaffar barn.

Med er inställning
Skrivet av Helene med Leo
så blir det bara vi som har råd som kan göra IVF och liknande alltså? Knepigt att inte ni som anser er ha dåligt ställt är lite mer solidariska mot andra som har det knackigt och inte har råd att lägga ut 30 000 kr per försök för IVF. Men det är väl delvis därför som klass-samhället består: ni slåss mer med varandra än mot de som har det bättre ställt... Ingen miljonär men har ändå råd med POP-kläder... (IRONI) Förresten så är det väl just den gruppen som du och dina gelikar inte gillar som blir de enda som kommer att kunna genomgå IVF för de blir de enda som har råd...

Va?
Skrivet av Helena S med Markus 021201
du får ursäkta, men jag fattar inte vad jag har sagt som får dig upprörd? Eller hamnade ditt inlägg fel? Anledningen till att jag skrev mitt inlägg var att vissa hade skrivit att unga föräldrar skaffar barn för att förverkliga sig själva m.m, och att jag ville tacka de som belyste oss som studerar med barn - jag ville bara ge er en inblick i hur vi har det ekonomiskt. Såvitt jag kan se så hackar jag inte ner på någon (förutom väldigt skämtsamt på de som eventuellt skulle tro att pappa staten bekostar en behandling vid 50, för det vet vi ju alla att en 50-åring inte får genomgå en IVF-behandling). Jag tycker i alla fall att jag var trevlig mot er, så varför förtjänar jag det svaret? Skulle du kunna vara jättegullig o förklara det så jag också fattar?


Som du ser i debatten
Skrivet av Helene m Leo
nedan så var det knappast de stackars unga föräldrarna med dålig ekonomi som var orsaken till irritation utan tonen gentemot infertila. Att du då tackar människan som anfört de åsikterna föranledde svaret.

Varför ställer du (& Marie) barnlösa mot äldre???
Skrivet av politisk vilde, bf 28/12
Jag var själv student när jag fick mitt första barn, och jag är en av dem som tycker att grundnivån ska höjas till minst 6000 kronor i månaden. Men för den skull tänker jag _inte_ skuldbelägga äldre mammor som valt att vänta med barn! Dessutom var det ett helvete att studera med ett sjukt och astmatiskt barn och obefintligt backup från familjen, därför kan jag inte fortsätta min studier eftersom jag fått för dåliga studieresultat. Tycker du då att de som valt att vänta för att villkoren ser ut som de gör ska straffas? Det tycker INTE jag! Dessutom FÅR inte gamla mammor hjälp efter en viss ålder, vid 35-38 år går gränsen, allt annat får du betala själv. Landstinget betalar dessutom bara mellan 1 och 3 försök, allt annat får du betala själv. Är du ensamstående eller lesbisk får du betala ALLT själv oavsett ålder och hur mycket pengar du dragit in till statskassan, och dessutom åka utomlands för att göra alltihop. Så en mamma på femtio år får INTE hjälp med att få barn! Dessutom bör du fundera över vilken lönsam affär äldre "karriärmammor" är för staten, de som har jobbat och gjort karriär och dragit in massor av skattekronor åt staten, och som _dessutom_ tar föräldraledigt trots att de kan förlora hur många tusen som helst i månaden på det. Efterlyser sans och vett i debatten, det finns ingen mening i att ställa olika grupper av kvinnor mot varandra. Studenter och arbetslösa behöver en höjd grundnivå och öht bättre villkor, exempelvis möjlighet till deltidsstudier och rätt att ta ut VAB utan att beöhva straffas för det, samtidigt som alla (även lesbiska) borde ha rätt till tre försök på IVF upp till en viss ålder om något inte fungerar. Plus att de INTE ska behöva vänta flera år på utredning men det säger sig väl självt!

Me hur kan ni misstfrtå egentligen?!
Skrivet av En sur Helena
Jag har inte hackat ner på NÅGON, lite skämtsamt sa jag att äldre som väntar tills de är 50 och tror att de kan få barn då har fel! Jag sa aldrig någonting nedvärderande om någon, jag tycker faktiskt ni är ganska orättvisa som tolkar mig så fel! Min enda avsikt var att berätta lite hur vi har det, ingenting annat. Och att jag öht kom in hit var för att den där Marie varit inne o klistrat in några inlägg som ni skrivit o som jag tyckte var lite upprörande. Men jag sa aldrig något taskigt om någon av er! Nej, ta och skärp er lite, jag kan faktiskt inte se hur ni kan tolka mig som ni gör. Eller msåte ni bara ha något att hacka på?


Snälla Helena
Skrivet av Lena
Läs ditt inlägg igen. Vadå skämtsamt? Det framgår inte alls. Läs debatten nedan och inse varför folk reagerar på ditt inlägg.

Som jag fattar det
Skrivet av Elin
Så var det ursprungligen någon som skrev inlägg och ansåg att unga föräldrar får för lite ekonomiskt stöd, vilket hon på något sätt började jämföra med kostsamma fertilitetsbehandlingar. Så tolkade jag hennes budskap med sitt inlägg. (men man kan ju tolka fel för att man inte riktigt förstår inlägg) Min enda kommentar till allt detta är att sök fakta, sök siffror, skilj på generellt och enskilda fall förstå innebörden av ett stort välfärdssystem, förstå sociala rättigheter och skyldigheter. Vad är det som är upprörande med det faktum att föräldraförsäkringen är något som kostar samhället otroligt mycket. Och kostnader innebär att intäkter behövs - intäkter i form av skattemedel. Skatt som inte betalas av icke-förvärvsarbetande individer som exempelvis ungdomar som väljer att studera (som är jättebra visserligen!) och får barn innan de kommit ut i arbetslivet. Jag tycker det är ganska fantastiskt (generellt sett) att man faktiskt bara "får" 180kr/dag utan att hunnit vara med och bidragit. Det är något jag är för! Det är klart att på individnivå det är för lite pengar men det är unikt för Sverige att personer som inte ens kommit in så att säga i systemet ändå omfattas av en del trygghetsförsäkringar! Och att ställa dessa kostnader och på något sätt göra en jämförelse med fertilitetsbhandligar blir liksom fel i min föreställningsvärld. (därmed inte sagt att man ska utesluta debatter om de båda sakfrågorna) Tack för mig.

Om man vill kan man allt
Skrivet av Omnia
Om man vill sätta grupper mot varandra kan man. I detta fall kostar ju en student mindre pengar i slutändan än någon som faktiskt vid trettio får hjälp att skaffa barn. Då studenten tar ut mindre fp och inte behöver fertilitetsbehandlas. Så visst, det är klart att man inte kan få lika mycket pengar om man inte jobbat och skattat. Men för alla de unga föräldrar som pluggar och sedan jobbar och betalar skatt går ju samhället med "vinst". (Och du behöver inte komma med räkneexempel, jag fattar att det beror på hur mycket individer tjänar och att man inte kan dra alla över en kam.) Dessutom så är väl tanken med socialförsäkringssytemet inte att man betalar in till sig själv utan att man betalar till andra? Med det inte sagt att det finns en motsättning mellan unga föräldrar och fertilitetsbehandlingar.


Skrev ju det
Skrivet av Elin
Rättigheter OCH skyldigheter. Det var liksom ett annat uttryck för att man lägger sin ingridiens till kakan men har även rätt att smaka på den, oberoende i vilken ordning man gör det.

Ett litet tack till Marie m.fl. ... (långt)

Glömde en sak...

Visst är det intressant

Saklighet vara längst

Word!

vad bra!

Det signaturen Marie glömde

Nu måste jag ju undra

Två orsaker ligger bakom:

Aha! Då är jag med

Med er inställning

Va?

Som du ser i debatten

Varför ställer du (& Marie) barnlösa mot äldre???

Me hur kan ni misstfrtå egentligen?!

Snälla Helena

Som jag fattar det

Om man vill kan man allt

Skrev ju det

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information