Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Yes! Jämställdhet på förskolan

Skrivet av maisy
Min man kom hem från föräldramötet igår och berättade att de ska börja jobba med jämställdhet på min sons dagis. Och jag är så glad! De ska ha föreläsningar eller vad det var med personalen (?) från den här förskolan i Gävle. Och nu har personalen på min förskola börjat titta på sitt eget agerande. Det ska också finnas böcker för nyfikna föräldrar att låna. Hurra! Jag är så glad! :-)
Svar på tråden: Yes! Jämställdhet på förskolan

bra!

Skrivet av  Mysan med Flisan
Det låter som att skolan följer skolplanen som uttryckligen skriver om detta. Det är ett bekymmer att man inte följer läroplanen för detta. Skrev själv en uppsats om jämställdhet i läroplanerna och det var intressant att se vad som hände. Det svåra är kanske att aktivt jobba med jämställdhet. Jag misstänker att många av oss lärare gärna skulle vilja men inte vet hur. Dock är det en jätteviktig fråga.
 

Ja

Skrivet av  maisy
Det känns ju onekligen lite konstigt att jubla över att förskolan följer läroplanen, jag menar, det är väl det minsta man kan begära. Men eftersom jag nu vet att det inte är så över allt så är jag glad! :-)
 

Åh, lite avundsjuk!

Skrivet av  Lena
Vad roligt!!! Kanske ska våga föreslå det till personalen på avdelningen framemot vårterminens föräldramöte..?
 

Avundsjuk!

Skrivet av  Ulrika m 2
Vi hade också föräldramöte igår. Min fru försökte föra in diskussinonen om jämställdhet lite diskret för att inte skrämma alla och började att prata om empati. Det var inget problem på sonens dagis (han mer eller mindre mobbades hela våren), fröknarna ser till att barnen säger förlåt när de är dumma. Sen började de stolt berätta om att de har börjat ta killarna upp till fotbollsplanen så att de får spela fotboll och bandy.

Funderar vi på att byta dagis? - JA!
 

vad är det för förskolor vi har?

Skrivet av  Fumlan
jag börjar undra.

på "vårt" dagis är de lite förundrade över att dottern leker med "killarna". om hon är med "killarna" när jag ska hämta henne så måste de poängtera det "hon är därborta med killarna" som att det är nåt lite udda och speciellt. jag tolkar det åtminstone så.

de har även pratat om att hon kan leka med både tjejer och killar. de verkar tycka att det är bra, men det stör mig att de måste skilja på barnen så mycket. det är inget konstigt att man leker med killar även om man är tjej. jag kan önska att det såg en grupp barn som leker som just vad de är - barn! tänk om barnen kunde få vara "barn" åtminstone på förskolan och få vara med vem de vill. utan att det ska reflekteras över så mycket ifall lekkamraten är flicka eller pojke.
 

kollektiv

Skrivet av  Omnia
På vårt dagis får vi höra att hon leker med alla _barn_. Om hon nån dag lekt speciellt mycket med några nämns naturligtvis deras namn. Detta tror jag inte är någon genuspolicy utan bara att se barnen som enskilda individer.
 

Att leka med barn av det andra könet

Skrivet av  maisy
Nu inser jag ju att vi kanske varit rätt lyckligt lottade även innan de drog igång det här projektet eller vad man ska kalla det, för personalen på vår förskola har aldrig kommenterat könet på barnet han har lekt med. De har kanske sagt att idag lekte han med Kalle, eller idag lekte han med Sara, eller idag hade han och Sofia en konflikt om det eller det. Och jag tror faktiskt att det har varit en mer eller mindre medveten policy från personalen. D v s att de vetat att man ofta kommenterar "avvikelser" från "könsnormen", d v s att man leker med ett barn av det andra könet, att en pojke mest har varit i dockvrån eller att en flicka kört med bilarna hela dan som nåt lite underligt. Kanske inte alltid något negativt, men definitivt lite konstigt. Det tror jag att personalen på min sons förskola har varit medvetna om och aktivt försökt motarbeta.

Innan gick han på ett annat dagis och där kunde man få höra att han var KÄR i Lisa om han lekt med henne under dagen. Jag menar, han hade knappt hunnit fylla TRE! *grrr* Jag blir TOKIG när man lägger såna känslor på ett barn. Man skulle ju aldrig DRÖMMA om att göra det på en vuxen. Ingen skulle ju (hoppas jag) komma på tanken att säga till mig att jag var kär i Pelle på jobbet bara för att jag ätit lunch med honom och haft ett långt trevligt samtal. Varför förutsätter man därför att barnet är KÄR? Och varför är han inte kär i Leif? Ja, ja retoriska frågor, men jag hatar detta.
 

Hur utvärderar man det?

Skrivet av  Maa
Alltså, här finns ju så många som är insatta, och jag funderar på hur det här i läroplanen om jämställdhet kan utvärderas. Jag har blivit revisor på vårt dagis, och vill gärna hitta kriterier att gå efter när vi tittar på hur verksamhetsmålen uppfylls. Några tips någon?
 

Artiklar från Familjeliv