Två och två

Två och två
Skrivet av	Maria m. S&A
Hej! Vi (maken och jag) diskuterade igår hur det kommer sig att tjejer leker 2 och 2 och killar i grupp. Vår tjej är snart 5 år och det börjar synas tydligt att det gnisslar om det ska vara tre flickor med i leken. Det där med bästis blir viktigt osv. Min man kunde inte hitta vad i uppfostran som gjort det så här utan hävdar att tjejer kanske är födda till att leka två-o-två, medan killar mer vill vara en stor grupp och att pojkar inte låser sig vid en bästis på samma sätt som tjejer gör. Om jag ser till min egen uppväxt så lekte jag redan från 4-års åldern med en tjej i taget medan när jag var ute med killarna så var vi många som lekte tillsammans. Kan det vara så att pojkar formas till att leka lekar som lämpar sig bättre för många medan tjejers relationslekar lämpar sig bäst när man är två? Jag kan inte riktigt förstå varför man inte kan vara tre flickor som leker med dockor samtidigt för att nu nämna en traditionellt typisk flick-lek. Eftersom jag tror att det här beteendet hos flickor är inlärt och inte genetiskt så är jag lite nyfiken på vad som gör det så. Har ni några idéer? Eller är det kanske så att flickor har en "leka två-o-två-gen" skrattar. I såfall önskar jag att det uppfinns ett ämne för att slå ut den genen för det är inte kul att vara mamma åt småtjejer som inte får/vill leka för att bästisen leker med en annan kompis.
Svar på tråden: Två och två

När jag var liten...
Skrivet av Nickan
...så minns jag inte riktigt hur jag lekte faktiskt. Men jag vet att jag lekte mkt med min bror, två och två. Och även mkt enbart med några killkompisar. Vad jag minns dock är att from åk 7 och uppåt "lekte" vi alltid ett helt gäng tjejer. Vi var alltid 2.5 personer och det gick jättebra. Även i vuxen ålder umgås jag mestadels i grupper om tre eller fyra kvinnor.

inte 2.5 såklart...utan 2-5 (imt)
Skrivet av Nickan
j


Känner igen det
Skrivet av Kristina
både från min egen barndom och min äldsta dotter. Det är ju också något som vuxna ofta säger "Ja, flickor kan ju inte leka tre och tre". Och vet ju alla att profetior tenderar att vara självuppfyllande. Men det är svårt att komma till rätta med. En sak jag funderat på, både bland barn och vuxna, är att pojkars (och mäns) umgänge ofta kretsar kring en aktivitet, medan flickors och kvinnors kretsat kring själv umgänget. Min man åker go-cart med sina polare. Jag går ut och fikar och sitter och pratar med min väninnor.

problem för pojkar också
Skrivet av ek do tin
Mina pojkar, nu sex och åtta år, hamnar hela tiden i "svartsjukedramer". De leker inte alls så lätt i grupp som det sägs att pojkar ska göra. Lillkillen kan säga saker som "när Philip är sjuk får jag leka med Jonatan, men när Philip är frisk har jag ingen att leka med". Stora killen har en kompis som är på många sätt väldigt "grabbig", men inte alls kan leka fler än två. Så fort de blir tre så slår sig två av dem ihop och börjar reta den tredje, eller springer iväger och gömmer sig undan den tredje. Jag vet att man inte kan dra några generella slutsatser utifrån enbart sina egna erfarenheter, men jag undrar ändå i hur hög grad det stämmer att flickor har svårare att leka flera. Kanske är det så att när det blir bråk bland pojkar för att de inte kan leka fler än två, så säger man: "typiskt pojkar att alltid bråka", men när det blir samma problem bland flickor så säger man: "typiskt flickor, de kan bara leka två och två".

är inte det bara en myt då?
Skrivet av pitufina
att flickor inte kan leka i grupp, som man stödjer på sina erfarenheter av att vissa flickor leker två och två? Den enda "bästis" jag har haft hade jag när jag gick på dagis. Från grundskolan och uppåt har jag alltid umgåtts i grupper om flera stycken och de andra som ingick i de grupperna har således umgåtts likadant. jag tror inte att man kan dra några generella slutsatser av hur barn leker förutom att det är olika för olika individer.


Inlärt...
Skrivet av kanjangen
... säger jag. Tveklöst. Barn ser ju hur vuxna beter sig och känner av vad som förväntas av dem. Läs Flickor, pojkar & pedagoger. Om det och mycket annat om jämställdhet i förskolan tas upp.

Aktiviteter
Skrivet av Omnia
Som någon tidigare nämnt beror det inte på aktiviteter? På raster i skolan spelar killar fotboll och liknande, det är inte kul att göra två och två. Medan tjejer gör lugna lekar två och två. Jag gick på en liten skola när jag var liten och där var alla upptagan med aktiviteter, oavsett kön spelade vi fotboll, bandy eller twist. När det regnade spelade vi kort även de i grupper om minst fyra. På fritiden träffades vi ofta och hittade på något i grupper, men ibland gick man bara hem till någon och då gällde två och två principen oftas oavsett kön. Så även om jag själv aldrig upplevt tvånget om tvåsamhet så är min teori ändå baserad på aktivitet.

Det lustiga är...
Skrivet av Fru Marmelad
...att jag aldrig sett det där hos min dotter! Hon har alltid trivts i GRUPP. Helst med fjorton kompisar åt gången ungefär. Är hon av nån anledning hänvisad till en enda kompis blir hon lätt uttråkad tror jag. Och det som är ännu lustigare (eller kanske självklart?) är att jag är precis likadan! Jag lekte alltid med MINST två kompisar när jag var liten. Helst fler. En kompis var det tråkigaste! Så våra gener är paj här hemma i alla fall S


min erfarenhet
Skrivet av Fumlan
när jag var liten lekte jag ofta med en kompis i taget. oavsett om det var kille eller tjej och oavsett om vi lekte med dockor eller byggde kojor eller lego. jag har lekt med flera tjejer i grupp utan att det krånglat.

Mammor som lär sina döttrar
Skrivet av H-n
Min dotter har aldrig haft problem att leka fler än två. Tvärtom har hon många kompisar och leker gärna med flera. Hon är nio nu. Men när hon var mindre, ca 4-5, och började söka sig till kompisar för att leka, så hände det inte så sällan att kompisarnas mammor ansåg att deras dotter bara kunde leka med ett annat barn i taget - för så är ju flickor. När jag stod på mig och hävdade att de kunde väl försöka (och kompisen vinkade till min dotter att komma in och leka) så fick min dotter ändå vara med. Och det funkade alltid. Nu ser jag att vissa flickor har svårt för att leka med fler än än kompis, men det tror jag beror på att det faktiskt är svårare att relatera till flera i leken än till bara en. Och det kan nog ha att göra med att flickor ofta "relaterar" mer till varandra än vad pojkar gör. (Vilket i sin tur nog har mycket med uppfostran att göra.) De som är duktiga på relationer klarar att leka flera, men det utvecklas ju också med åldern. Pojkar däremot verkar långt ifrån alltid leka relationslekar över huvud taget, de gör ju ofta andra saker ihop, som att spela fotboll. Kanske för att det anses "tjejigt" med närhet och relationer? Stackars killar - relationer som är så härligt! :o) (Och ibland besvärligt - när de inte funkar.)

Två och två

När jag var liten...

inte 2.5 såklart...utan 2-5 (imt)

Känner igen det

problem för pojkar också

är inte det bara en myt då?

Inlärt...

Aktiviteter

Det lustiga är...

min erfarenhet

Mammor som lär sina döttrar

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information