hur mycket ska man behöva tåla?

hur mycket ska man behöva tåla?
Skrivet av	minna
sonen går i sexårsverksamhet man trivs inget vidare pga en pojke i klassen. Denne pojke har även gått på samma dagis innan o redan då var det problem med honom. Har sett med egna ögon hur han tagit strypgrepp på sonen samt puttat honom med full kraft i golvet. Han har sparkat honom i ansiktet på gymnastiken ( olycka enligt peronalen,,)och puttat honom i duschen så sonen vågar inte längre duscha i skolan. När han gick på dagis var han så besvärlig att inte ens personalen klarade av honom. Jag har pratat med lärare o sjuksyster vid flera tillfällen o fått svaren att de vet om att det är stökigt i klasen pga denna pojke o att det är mycket problem med honom. Men varför händer det inget mer då??? Man kan inte bara låta tiden gå utan man måste agera o kanske omplacera denne pojke för övriga elevers skull. Fy fan vad jag är trött på flata lärare o rektorer som bara skiter i problemen! Min son kan inte sova på nätterna o har ofta ont i magen, gör allt för att hjälpa honom men vet snart inte vad jag ska göra!!!!!!!!!!!
Svar på tråden: hur mycket ska man behöva tåla?

Känns igen!
Skrivet av Fly förbannad
Min 6-åring har det ungefär likadant.Jag inbillar mig att han är utsatt överhuvudtaget,men särskilt då utav en och det vet jag.Dessvärre har jag inte med egna ögon sett något,men skulle jag se när han sparkar och slåss,skulle jag själv säga till honom.Personalen verkar ju inte bry sig.Tänk då att de ska gå i samma klass i hur många år som helst.

Vad exakt tycker du..
Skrivet av Fröken
..att personalen borde göra? Alla barn ahr skolplikt, ett barn som inte varit utsatt för tillräcklig uppfoistran kan man inte trolla livet rätt för på en gång. Men utan att få umgås med barn som är "normala" kommer barnet aldrig att lära sig, då får vi sedan ut dem i samhället som vuxna som inte kan uppföra sig. Jag tror inte att personalen struntar i det hela, de gör säkert allt som står i deras makt, men uppfostran tar tid och har man inte stöd av barnets föräldrar tar det ännu längre tid. Jag försvarar inte på något sätt barnets frånvaro av uppförande men som lärare står jag ibland i den situationen och vill gärna veta var knappen som får barn att uppföra sig sitter.


"Knappen"
Skrivet av Linda & Oscar
sitter kanske inte i avsaknad av fostran, det kan finnas enormt mycket som ligger till grund för ett barns uppträdande och interaktion med andra barn. Kanske ett sätt att väcka uppmärksamhet, får jag inte det via mitt "goda uppförande" kanske jag genom att bete mig utagerande och "elakt" får den uppmärksamheten jag söker. Men när ett beteende urartar så till den milda grad att ett annat barn känner rädsla och olust att gå till skolan är det mobbing och kränkande behandling som det barnet utsätter sin klasskamrat för och då måste skolan agera ordentligt och tydligt. Det är inte lätt att som förälder kunna acceptera att ens barn agerar fullständigt felaktigt, men visst finns väl möjligheterna att göra något både i det lilla och stora? Empati och hur man beter sig mot andra måste ju finnas med som en del av skoldagen och vet man att ett barn känner sig utsatt av någon annan ser man väl som vuxen till att hålla sig i närheten för att förhindra att tråkiga saker sker? Att samla föräldrarna för en elevvårdskonferens är ju ett annat och väl fungerande sätt att hantera en svårhanterlig situation.

Och när allt detta är gjort..
Skrivet av Fröken
..är den lille djävulen en ängel?

Har jag väl knappast påstått,
Skrivet av Linda & Oscar
men, av det som Minna skriver så verkar man inte ens vilja anstränga sig för att lösa problemen i skolan utan rycker på axlarna och konstaterar att de vet om det, men kan inget göra. Om den här killen varit utagerande redan under dagistiden så är ju problemen redan kända och då kanske man ska arbeta aktivt med att "mota Olle i grind" innan problemen eskalerar? Mig veterligen är det dessutom enligt lag så att skolan måste agera och arbeta för att skolmiljön ska uppfattas som trygg och säker för alla. Det verkar ju inte vara fallet här. Tycker du att jag är blåögd som tror att förändringar i ett barns beteende kan åstadkommas med gemensamma ansträngningar skola/föräldrar, eller vad syftade du på annars?


Tystnadsplikt
Skrivet av Fröken
Att de verkar flata och inte göt något tror inte jag på, skolpersonal brukar inte fungera så. Inte minst när man vet redan från dagis att det inte fungerar. Att sedan de andra föräldrarna inte får veta vad som görs beror på att skolan har tystnadsplikt! Och ett evigt hackande på just detta barn kan vara direkt kontraproduktivit.

Givetvis
Skrivet av Linda & Oscar
har skolans personal tystnadsplikt, men som i fallet beskrivet ovan har föräldern till barnet som utsätts för våld av ett annat barn tagit upp detta med klassföreståndare och skolsköterska och begärt en lösning, men verkar ju inga svar få och inget görs och då undrar jag om man verkligen gjort allt för att få situationen i klassen att funka? Det behöver inte gå utanför tystnadsplikten eller att "hänga ut" det utagerande barnet för att informera om vad man gör för att förändra klassituationen. Vår son har haft det riktigt tufft i och med sin skolstart i höst och när situationen inte blev bättre, trots ett nära samarbete med hans klassföreståndare, valde vi att samla berörd personal för en evk. Hur jobbigt det än är att behöva erkänna att vår "ängel" hemma, är en "djävul" i skolan, så är det mycket bättre att gemensamt arbeta för att både vår son och klassen i stort ska fungera bra. En extraresurs i klassen är insatt men det poängterades att det var för att hjälpa hela klassen, inte enbart för att hålla uppsikt på vår son. Sakta och säkert förvandlas vår "ängel" hemma till en "ängel" även i skolan.

Helt oacceptabelt anser jag
Skrivet av catta + 97:a
Jag hade inte acceppterat detta.Din son skall ju inte må dåligt för att det är en kille i klassen som är dum mot honom. Han har inte möjlighet att byta klass eller ev skola om man nu inte kan få bukt på den andra killen. Har du pratat med föräldrarna till killen? Har ni haft något samtal tillsammans div rektor,du och pojkens föräldrar? Det gör verkligen ont att läsa att din son blir behandlad på det viset.Är inte detta igentligen misshandel eller mobbing som din son blir uttsatt för? I mina ögon verkar de lite som de men jag vet inte? Om det är det så kan du ju anmäla skolan om det nu inte gör något? Hoppas det verkligen löser sig för dig och din son. Själv har jag en dotter som går i 6 års och en son som går i 1:an och i hans klass har det varit stökigt är fortfrande ibland tyvärr.Men inte så som din son blir uttsatt för.


Inte acceptabelt alls!
Skrivet av Linda & Oscar
Vet skolan om att den här killen är "stökig" så behöver de koppla in extraresurser för honom. Min son har haft jättesvårt att anpassa sig till sexårsverksamheten och är mycket utagerande just nu. Vi har fått hjälp av specialpedagogerna både på fritids och i skolan, hans lärare och hans kontaktman på fritids för att försöka få honom att känna sig mer trygg i denna nya miljö. Om dagis redan har haft problem med den här killen och hans beteende och dessa problem är kända av skolan så ska du kräva att något görs. Det är inte tillåtet med mobbing och kränkande särbehandling som han utsätter din son för. Både skollagen och arbetsmiljölagen säger att barn inte får utsättas för mobbing och att det i första hand är skolans sak att verka för en bra arbetsmiljö för barnen. Skolan kan inte bara acceptera att han beter sig som han gör, de måste även agera för att situationen ska bli bättre för din lille kille.

hur mycket ska man behöva tåla?

Känns igen!

Vad exakt tycker du..

"Knappen"

Och när allt detta är gjort..

Har jag väl knappast påstått,

Tystnadsplikt

Givetvis

Helt oacceptabelt anser jag

Inte acceptabelt alls!

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information