Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Affektkramper

Skrivet av Sofies mamma
Jag har en treårig tjej som sedan sin 6-månadersdag har affektkramper. Hon får den när hon blir ledsen, arg eller rädd, inte alltid men ofta.
Upp till ett par gånger i veckan svimmar hon av efter att först ha blivit blå i ansiktet, därefter krampat och sedan svimmat av alldeles lealös, kissar på sig och kommer långsamt igen. Hon är inte sig själv på upp till en halvtimme efter ett anfall.

Vi har nu kontakt med Neurologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus - utredning pågår.

Är det fler som känner igen detta? Vi saknar initierade att prata med när alla frågor kring detta snurrar i huvudet!!
Svar på tråden: Affektkramper

Litet tips

Skrivet av  Sanna
Har ingen erf. men när jag läste till förskollärare hade vi en föreläsning om detta och sjuksköterskan där sa att man skulle försöka få barnet att dra efter andan när det skriker som mest, för att förhindra syrebrist och därmed avsvimning. Hon sa då att det kan verka grymt men att man kunde ta tag hårt i barnet eller kasta lite kallt vatten på det. Hon sa att detta var i nödfall, och inte så kul, men bättre än ett krampande avsvimmat barn.
 

redan provat men tack ändå

Skrivet av  Sofies mamma
Tack för tipset, men detta har vi redan provat likaväl som att blåsa hårt mot barnets näsa och mun för att tvinga det att dra efter andan. Vår dotter krampar ändå. Ibland får vi nästan intrycket av att ju mer vi gör för att förhindra det ju värre blir krampen.

Fick ni tips om någon litteratur eller några undersökningar i ämnet, under utbildningen?
 

Nej tyvärr...

Skrivet av  Sanna
Detta var bara ett fåtal föreläsningar i kursen "Barn med behov av särskilt stöd" där olika handikapp och annat togs upp. Jag fastnade dock för detta, och minns precis vad föreläsaren sa, kanske för att det lät så "grymt" direkt när hon sa det, och för att jag förundras över hur oerhört starka viljor dessa barn har. Jag har aldrig hittills stött på ett barn som skrikit sig till kramper, men många andra barn som lärt sig manipulera sin omgivning för att ständigt få sin egen vilja igenom. Dessa barn har, med rätt hjälp, lyckats vända sitt beteende och är fortfarande mycket starka personligheter, men har lärt sig använda sin drivkraft på annat vis. Önskar er all lycka till, och skriv gärna och berätta hur det går för er!
 

Artiklar från Familjeliv