Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Nu kommer mörkret...

Skrivet av *k*
...och det är alltid en svår tid för mig. Mår inte så bra. Har två jättegoa barn födda 01 och 04. Men jag sover dåligt på nätterna, och kan bli fruktansvärt arg, speciellt när jag blir väckt på natten. Ibland är jag t o m rädd att jag ska göra min bebis illa. Ändå älskar jag mina barn väldgt mycket. Ännu idag 8 månader efter andra barnets födelse så kan jag älta graviditeten, som var svår, och fundera över om vi inte hade varit mycket lyckligare med bara ett barn (idiotiskt, jag vet!). Är livrädd för att bli gravid igen, så sexlivet har inte kommit igång. Samtdigt orkar varken min man eller jag låtsas att vi är kära i varann. Allt handar om barn och hem och hur vardagen ska flyta. Jag önskar så att jag kunde känna större gläjde över mina barn. Leka och busa och ha roligt med dem, men nu handlar allt nästan bara om konflikter och mutor och hur jag ska orka med ännu en dag efter en rörig natt. Känns som om en del av mig har dött.
Är det här en depression, eller bara vanliga vardagsproblem? Ska livet behöva vara så här?
Svar på tråden: Nu kommer mörkret...

Jag tycker att det låter som

Skrivet av  Kicki
början till en depression, men kan också vara en reaktion på sömnbrist under en längre tid och en reaktion på omställningen att bli tvåbarnsmamma. Ens fritid begränsas ju mer med två barn än med ett.

Jag tycker att du ska prata med din BVC-sköterska som kan ge dig telefonnumret till Psykologverksamheten där du bor. Det kan vara skönt att få prata med någon som kanske kan ge råd om hur du kan underlätta för dig själv i vardagen.

Jag lovar dig, någonstans finns glädjen över dina barn, och förr eller senare kommer detta att visa sig tydligt, men just nu får du inte ha för stora krav på dig själv. Jag har varit ungefär där du är, men det är mycket bättre nu. Mitt andra barn är över 1 1/2 år nu, och min erfarenhet är att det blir lättare när andra barnet är dryga året.

Kram och Lycka till!
 

Hej

Skrivet av  Linda
är bara på lite besök, svarar ändå, förlåt om jag tränger mig på. Tyckte bara att det lät som SAD - seasonal affective disorder. Har du testat ljusterapi? Jag är rätt övertygad att jag har SAD själv, ingen diagnos eftersom jag inte sökt hjälp men allt stämmer. Slå upp det på nätet om du inte gjort det innan och jämför med dig själv. Jag har nyligen köpt en lampa på nätet som gör en soluppgång på en halvtimme innan man ska upp på morgonen. Vet inte om det hjälper än, får se.
Det var bara en liten tanke, tror kanske att det är mer än SAD som är jobbigt för dig. Hoppas det blir bättre snart. Kram
 

Artiklar från Familjeliv