När började ni sjunga för ert barn? |
|
Skrivet av | Gl@d |
Några kanske konstiga frågor kommer nedan. JAg har börjat fundera på att börja sjunga för lillkillen, men har inte kunna lista ut om det är en bra ide. Han somnar oftast när han ligger i min famn med mitt finger i sin mun (gilar inte napp - vill att han ska det, enklare), men det tar sin tid. Så jag funderar på sjunga honom till sömn, om det nu är möjligt. Så till frågorna: När (vilken ålder) började ni sjunga för ert barn/era barn för att få dem att somna? Vad sjunger ni? Går ni runt med barnet eller ligger det i sin säng? Tacksam för svar! |
|
Svar på tråden: När började ni sjunga för ert barn? | |
|
|
Det är aldrig för tidigt |
|
Skrivet av PBSthlm | |
eller för sent att börja. Jag har sjungit för vår grabb sedan han var nyfödd. Tyvärr har hans tondöva mamma också gjort det så nu sjunger han falskt. :) |
|
;O) |
|
Skrivet av Pappa AJ och Lilla aj | |
=o)) imt | |
|
|
Du har min fulla sympati |
|
Skrivet av Snoopy | |
Sonen däremot, han har lärt sig att hålla tyst ;-) | |
Började nog... |
|
Skrivet av Ziggy | |
.....när han låg i magen egentligen! Men har aldrig använt det som något speciellt för att få honom att somna eller så. |
|
Har besparat |
|
Skrivet av Andy | |
mina barn den upplevevelsen:-) men ser väl inte att barnens ålder spelar någon roll? Desto tidigare dess bättre... Nu när barnen är äldre så kan man sjunga för eller med dem men då lir det mest pop... |
|
|
|
Sånginducerad sömn |
|
Skrivet av PPP | |
När jag var pappaledig med min stora kille (nu snart tre år) sjöng jag alltid för att middagssöva honom. Mors lille Olle, om och om igen tills han somnade - det kunde ta allt mellan fem och trettio upprepningar. ;-) Han var ungefär ett år när jag tog över ledigheten. Innan dess sjöng jag inte för att söva honom (jag sövde honom öht väldigt sällan innan dess). Jag ska snart vara ledig med lillkillen, men misstänker att jag inte behöver sjunga för att söva honom - han somnar redan utan problem i min famn. |
|
I magen |
|
Skrivet av Stumpen | |
Jag har för mig att jag började sjunga redan när barnen låg i magen, detta för att de skulle känna igen röst och melodi när de senare kom ut. Tyvärr hade jag aldrig förmånen att vara föräldraledig med barnen, det var nog inte lika valigt för tio - tolv år sedan som idag, så den där dagliga middagslursinsomningen missade jag. Min (och barnens) favoritsömnlåt har alltid varit Klas klättermus vaggvisan. |
|
Förschök till schwarrr |
|
Skrivet av Pappa AJ och Lilla aj | |
När (vilken ålder) började ni sjunga för ert barn/era barn för att få dem att somna? I magen, sjöng för henne alltså... Sedan vid någon månads ålder... Fungerade till c:a 5-6 år. Vad sjunger ni? Blåsippan, Ekorrn, Trulle, Jag leker att jag är..., I ett hus vid skogens slut, Trollmors visa (slöare och slöare många gånger...) Går ni runt med barnet eller ligger det i sin säng? När vi gick runt spelade vi favoritkassetten (Svensktoppar)... Tacksam för svar! |
|
|
|
När han var född |
|
Skrivet av Christopher | |
Dvs innan han begrep vad en riktig ton var. Eller så var det det han gjorde och det var därför han skrek så mycket... :-) |
|
när |
|
Skrivet av HåkanH | |
hon var nyfödd. Jag har sjungit massor av olika barnvisor. Hon ligger i sängen och det blir en sång innan gonattsagan fortfarande. Just nu är det En bonde i vår by :) | |
Jag sjöng... |
|
Skrivet av Totte | |
från första början fast jag fick sluta, det var mest ganska snuskiga visor jag kom på ;-) Jag har märkt att det är inte sjungandet som är sövande, det är tryggheten, närheten och värmen som ger utslaget så jag berättade sagor fritt från huvudet och jag gjorde det med lugn och monotom röst. Det fungerade kanon, det viktiga är att det är en känd röst, värme och trygghet. Att vara mätt, ha ren blöja osv fysiska behov uppfyllda är en stor hjälp såklart. Lycka till. |
|
|
|
Sång/Tal/Whatever |
|
Skrivet av mfors | |
Jag har rimmat "rhymes" tydligen enligt vänner om det våra barn gjort under dagen (jag kan sammanfatta dagens händelser i en rytmisk ordlek som alla tre barn gillat vid sängdags) Jag har väl aldrig själv sjungit annat än "kända barnlåtar" som författats av kända tonsättare hit och dit. Minstingen vill inte alls sjunga, enda som är intressant är att lyssna på en känd radiostation och utan den somnar han inte(!) Till protokollet bör föras att jag inte kan sjunga ens. Men enligt tonåringar kan jag som 34 årig lönnfet och av försäkringskassan idiotförklarad person i alla fall underhålla mina barn. |
|
Tidigt |
|
Skrivet av Sunbeam | |
Barnen gillar när man sjunger för dem. Gäller även min son på tre år. Så länge man sjunger på svenska kan man i princip sjunga vad som helst även om man måste tänka på att de snappar upp orden. Snapsvisor är därför inte så bra... |
|